Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Martin Ström om meditation på jobbet.
Axel Wennhall
Hallå och varmt välkomna till den interaktiva meditationspodden Meritera Mera med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Nu går vi gåendes här på väg för att träffa Martin Ström för att prata om meditation och mindfulness på jobbet. Martin Ström är född i Småland, uppväxt i Borås och bor idag i Stockholm. Han är civilingenjören som tröttnade på stressen i samhället och istället sadlade om till psykolog och mindfulnessinstruktör. Nu hjälper Martin företag och organisationer att nå bättre resultat och få mer fokuserade och välmående medarbetare med hjälp av mindfulness. Han har skrivit boken Fokus på jobbet tillsammans med Sara Hultman och är grundare till Potential Project Sverige där han är en ledande expert på Corporate Mindfulness. Och meditation och mindfulness på jobbet är precis det vi ska prata med Martin om idag. Vad händer med vår kognitiva förmåga när vi försöker multitaska? Hur skapar man en mer närvarande arbetsplats? Hur kan mindfulness hjälpa oss att bli mer effektiva? Och vilka tips har Martin till alla oss som vill meditera mera?
Axel Wennhall
Tjena! Hej! Hur är läget? Det är bra.
Martin Ström
Vi smyger runt här i strumplästen.
Axel Wennhall
Hej Martin!
Martin Ström
Tja!
Axel Wennhall
Hej, kul att vara här.
Martin Ström
Kul att ni ville komma och prata med mig.
Axel Wennhall
Vi sitter här på ditt kontor, eller rättare sagt Potential Projekts kontor på Roslagsgatan i Stockholm, som också är Jesu Norbus Mind Training Center. Och idag så ska vi prata om meditation och mindfulness på jobbet. Men innan vi sätter igång så tänkte jag att vi kunde göra en kort landningsmeditation som du och jag, Gustav, kan göra här. Men också som du som lyssnar kan göra. Och det spelar verkligen ingen roll vad du gör eller vart du befinner dig. Kan du sluta ögonen så kan du göra det. Men du kan likväl ha ögonen öppna. Och jag tänkte att vi bara skulle göra en kort meditation, en medvetenhetsövning. Så vi kan bara börja med att påminna oss själva vart vi är. Att bli medvetna om vart vi befinner oss just nu. Och om du har ögonen öppna så kanske du till och med kan se dagens datum och vad klockan är. Och oavsett om du har ögonen slutna eller ögonen öppna så kan du bara notera vad du ser just nu. Se om det är möjligt att bara checka in med nyfikenhet utan att värdera det du upplever. Och om en tanke kommer så bara låt den vara och vänd tillbaka uppmärksamheten. Till din syn i det här fallet. Sen kan du vända uppmärksamheten mot din kropp. Vad kan du uppleva i kroppen just nu? Och du kan fortsätta mot ditt andetag. Bara notera hur ditt andetag är just nu. Och checka sen in med dig själv bara hur du mår just nu. Kanske är det flera känslor samtidigt. Och vi är inte ute efter att ta reda på varför det är som det är. Eller vad vi ska göra åt det utan vi vill bara göra en kort inventering av hur det faktiskt är just nu. Så det var en kort landningsmeditation. Hej. Tja. Det är superkul att vara här igen för jag har ju varit här en gång tidigare. Vi träffades för ett tag sedan och käkade lunch och du berättade mer om Potential Project som vi kommer prata om idag. Vi insåg att vi jobbar med väldigt liknande saker. Vi försöker lära ut meditation och mindfulness på arbetsplatser och se det stora värdet i det. Och du är ju kanske Sveriges främsta expert inom det här området och har bland annat skrivit en bok som heter Fokus på jobbet.
Martin Ström
Ja.
Axel Wennhall
Som du generöst gav mig då och som jag har läst och som jag verkligen kan rekommendera. Och just det här med meditation och mindfulness och hur man kan skapa en närvarande arbetsplats är ämnen som jag tänkte att vi skulle gå igenom idag. Och multitaskande och fokusering och effektivitet och allt vad det kan vara. Ja. Men jag är lite nyfiken på hur det kommer sig att du började meditera från första början?
Martin Ström
Ja, jag vet inte i förhållande till att jag nu som jobbar med mindfulness kanske har lite udda bakgrund för jag är civilingenjör i datateknik från början. Och 2000 så startade jag mitt första it-bolag. Det var fortfarande dotcom boom så det var guld och gröna skogar och allting fullt hola baloo. Vi växte, vi var 5 och 15 och 30. Jag tyckte det här var otroligt kul men samtidigt så började jag märka att det också tog en del av mig i form av, jag kommer ihåg mina kompisar sa att Martin du är nog inte riktigt lika vänlig som du en gång var. I den här entusiasmen och glädjen att få saker gjorda så kröp det också på mig en stress och det var stort ansvar. Saker började bli för komplexa för att kunna, man vill ju gärna vara med i allt och styra och ställa sig. Eller i alla fall ville jag det då. Men sen som av en slump, jag fick en bok av min fru som jag läste på en strand i Thailand. Boken heter Art of Happiness. Det är en psykolog som intervjuar Dalai Lama. Där står det om meditation och att man också börjat se hur hjärnan förändras av meditation. Så jag blev jätteintresserad. Så började jag själv träna mindfulness. Min upplevelse av det var, jag fattar inte, varför håller inte alla på med det här? Jag kunde inte förstå, varför gör inte alla det här? Bara de direkta effekterna i form av, definitivt minskad stress men också större mental klarhet, jag kunde fatta bättre beslut, bli vänligare mot mig själv och andra. Det hände jättemycket som hjälpte mig att hantera den här jobbsituationen som jag var i. På den vägen är det. Det ledde till att jag hoppade på och läste psykolog, så nu är jag också legitimerad KBT-psykolog. Jag är jätteintresserad av vad händer faktiskt i hjärnan och vad finns det för forskning och sådär. Det var så jag kom in på det. Så jag tror att den här kombinationen av entreprenör, jobbat i näringslivet, jätteintresserad av hur organisationer funkar och hur man leder folk på bästa sätt. Men också den här egna erfarenheten av hur otroligt kraftfullt mindfulness och meditation var för mig personligen.
Axel Wennhall
Hur gick stegen sen över till att börja jobba heltid och vara med och starta potential project i Sverige?
Martin Ström
Ja, jag fick ganska tidigt där så startade jag ett, det här var väl 2008 tror jag, så startade jag ett bolag som hette Widemind. Med just ambitionen att på något sätt lära ut mindfulnesschefer och ledare och medarbetare ut i näringslivet. Och det gick väl sådär kan man säga. Om man ska vara snäll. Jag hade jättemånga bra idéer tyckte jag. Men sen 2010 så var jag faktiskt på en meditationsretreat och han som ledde den tipsade mig om Rasmus Hogard som då är grundaren av Potential Project. Och sa att du borde kolla in den här killen. Så jag åkte och träffade Rasmus och insåg att jag hade väl en del bra idéer men Rasmus hade tagit samma typ av idéer till enter-nivån. Plockat ihop ett program som jag var otroligt inspirerad av. Så då gick jag den, jag tror det var den andra utbildningen i det som heter Corporate Based Mindfulness Training som Rasmus gav. Så startade jag Svenska Potential Project 2010 tillsammans med en kille som heter Jens Näsström. Jag tror att det var många i mitt liv faktorer som kom samman och sen det bara kändes som ett. För jag hade en ambition att kanske göra något bättre i världen än att utveckla callcenter-programvara vilket var vad jag hade hållit på med. Hur kan jag bidra med något bra som jag tyckte var viktigt och sen så hade jag en uppsättning färdigheter som kom samman och så blev det det här. Mindfulness i arbetslivet.
Axel Wennhall
Och det är det ni jobbar med i Potential Project idag?
Martin Ström
Ja. Så vi finns i 28 länder tror jag idag. Vi har fördelen att kunna jobba globalt vilket är speciellt när man jobbar med stora företag som Accenture eller vilka det nu kan vara. Man kan erbjuda samma sak i många olika länder och världsdelar.
Axel Wennhall
Och sist vi träffades så berättade du för mig om era konferenser och att ni har lite annorlunda konferenser. Att ni då åker på retreats.
Martin Ström
Ja, precis. Vi kallar dem för global gatherings. Det låter som en Burning Man-festival nu när jag säger det. Men det är våra, när vi träffas, alla konsulter från hela världen i Potential Project. Och det är gott om Powerpoint och så vidare också. Men vi börjar alltid med två dagars retreats tillsammans. För vi är helt övertygade om att det viktigaste i det vi gör är att ta hand om vår egen practice. Och det går inte att lära ut mindfulness eller meditation utan att själv vara grundad i det. Så det är den viktigaste pusselbiten. Så om vi skulle träffas så vore det viktigare att bara ha de där två dagarnas retreats och sen kanske skippa all business development och marketing och allt det där andra som företag håller på med. Men vi försöker göra båda.
Axel Wennhall
Och nu på ert nästa retreat så vet jag ju att ni har en speciell lärare.
Martin Ström
Ja, precis. Det är Dalai Lama faktiskt som kommer att leda retreaten nästa gång som vi träffas. Tyvärr, han är en väldigt upptagen man så det blir inte två dagar den här gången. Men det känns väldigt kul att Dalai Lama delar det här intresset av att hjälpa människor som befinner sig i arbetslivet. Att hitta bättre sätt att förhålla sig till ledarskap och så vidare. Spännande.
Axel Wennhall
Vad vet vi idag om mindfulness på jobbet? Vad kan vi säga idag att resultaten blir? Vilka studier finns det?
Martin Ström
Ja, det finns ju 40 års forskning på mindfulness i sig. Ofta då i kanske mer medicinsk, psykologisk kontext. Men inom arbetslivet så är det fortfarande lite tunnare. Det är också svårt att göra i en arbetslivskontext, det är svårt att göra till exempel randomiserade studier och så vidare. Så att det finns fortfarande jättemycket kvar att göra kring forskningen. Men om man tittar på preliminära resultat så ser man ju de uppenbara sakerna med stressreduktion till exempel. Jag gjorde själv den första svenska studien på mindfulness i arbetslivet, just på det här Corporate Based Mindfulness Training. Och då hade vi en grupp som tränade, vi hade en jämförelsegrupp och då såg man, eller vi såg en stressreduktion på runt 30 procent. Samtidigt som vi såg en effektivitetsökning på runt 15 procent. De var väldigt duktiga på att mäta effekter, hur mycket tid man lade ner på kundprojekt och så vidare. Så folk blir mindre stressade men samtidigt så blir man också mer effektiv, vilket ofta kommer av att man inte är så impulsdriven, man kan fatta bättre beslut, man har kanske lite mer förmåga att reflektera och inte vara så där multitaskande och splittrad. Men sen så ser vi också det som man kallar för intention to quit, alltså önskan att säga upp sig minskar på företag som erbjuder mindfulness. Man trivs, man har en högre grad av arbetstillfredsställelse, man ser också en högre grad av pro-socialt beteende, chefer fattar mer etiska beslut. Så att det finns dels en effekt som är mer kulturell och företagsorganisatorisk, företagen fungerar bättre och kanske blir mer orienterade kring värderingar och så där. Men också att enskilda medarbetare faktiskt mår bättre, man får lägre grad av det som man kallar för känslomässig utmattning som då är förstadiet till utbrändhet och så vidare. Man upplever sig mer fokuserad och mindre splittrad. Allting vi gör så mäter vi alltid för och efter så att vi kan hålla koll på effekter och insatser. Det är inte supervetenskapligt men vi använder i alla fall vetenskapliga skalor för att titta på effekter.
Axel Wennhall
Det är en av mina främsta drivkrafter till varför jag arbetar med meditation och lär ut det på arbetsplatser är just den insikten att tänk om jag hade kunnat meditera när jag hade det som absolut mest stressigt i mitt liv. Och den insikten bygger ju på känslan att jag hade varit mindre stressad och framförallt att jag hade mått så mycket bättre om jag hade fått ett verktyg att kunna sortera vilka tankar som var värdefulla där och då. För det är väl det som också, det ska väl också poängteras att det finns två dimensioner. Det finns en yttre stress som kanske beror på kraven som vi har på arbetsplatsen och arbetsuppgifterna, arbetsbördan. Men sen har vi ju då den inre stressen som är baserat på vad vi tänker och vad vi hela tiden borde vara. Hur ser du att meditation hjälper era deltagare med just den inre stressen?
Martin Ström
Det finns två dimensioner av, den definitionen av mindfulness som vi använder oss av har två dimensioner. Den ena dimensionen är fokus eller riktad uppmärksamhet och den andra skulle man kunna kalla medvetenhet, ibland kallar man det metakognition. Men till att börja med, att träna upp den här förmågan till fokus och riktad uppmärksamhet är extremt viktigt idag eftersom att vi lever i en miljö som är så distraktionsfylld. Det är liksom överfulla inkorgar och smartphones och öppna landskap och vi är splittrade, multitaskande och impulsdrivna. För de vi jobbar med, det första steget är ofta att börja verkligen träna fokus helt enkelt. Vad man tycker mindfulness är, om det finns någon slags flumstämpel ibland så är det här extremt oflummigt för det handlar verkligen om någon form av mental effektivitet. Att där jag placerar min uppmärksamhet, om det är en person i ett möte eller om det är på rapporten jag skriver eller för den delen om det är med mina barn när jag sitter och äter med dem kring middagsbordet. Om jag har den förmågan så redan där så kapar jag extremt mycket av stressen eftersom att precis som du säger, stress är till väldigt stor del det man kallar för ofrivillig tankevandring, tankar som går in i det förflutna. Herregud, varför jag borde ha sagt det, varför gjorde jag inte? Eller in i framtiden, ja just det, jag måste ringa den där och jag har en deadline. Inte någonting som pågår nu men någonting som stressar oss så fort vi tänker på det. Så bara att träna fokus kapar jättemycket av den upplevda stressen.
Axel Wennhall
Och det här kan de som lyssnar på träna på i det här avsnittet. Så varje gång er uppmärksamhet försvinner så kan ni bara vända tillbaka uppmärksamheten. Och då gör man den här typen av meditation eller koncentrationsträning. Så man kan praktisera det egentligen när som helst och hur som helst och vad som helst.
Martin Ström
Och vad som helst, exakt.
Axel Wennhall
Även om en formell meditation kan stärka övningen såklart.
Martin Ström
Precis, den formella meditationen eller mindfulnessträningen är motsvarigheten att gå till gymmet eller jogga. Man skapar någon form av grundkondis. Och den grundkondisen, hela poängen med att ha den är ju att tillämpa den i livet. Poängen med mindfulness är inte att man kanske ägnar tio minuter åt att träna mindfulness formellt om dagen. Poängen med det är ju att applicera det sen i mötena och på inkorgen och vad det nu kan vara.
Axel Wennhall
Du skriver också i er bok om multitasking och att det är en seglivad myt. Kan inte du berätta lite mer om vad som händer i hjärnan och med vår kognitiva förmåga?
Martin Ström
Ja, alltså nu kommer jag inte ihåg, jag kan inte ge någon referens, men de gjorde någon studie på multitasking där de jämförde folk som var sleep deprived, de hade inte fått sova ordentligt. Och sen så var det folk som hade rökt marijuana, jag vet inte vad de gjorde i den här studien. Och sen så var det folk som multitaskade och visade sig att man tänkte sin kognitiva förmåga lika mycket genom att multitaska mycket som att röka på. Så det tycker jag är de roligare studierna kring multitasking. Men det gjordes också en numera klassisk studie på Stanford University där man undersökte 4-5 000 människor där man hade ambitionen att hitta goda multitaskare. Så man kunde sätta ihop något slags program och lära ut multitasking i näringslivet. Men de hittade bara negativa effekter. Att man blir långsammare i det man gör för man måste helt enkelt switcha mellan uppgifter. Man gör mer fel, man prioriterar sämre, man känner sig mer överväldigad och stressad och man blir mindre kreativ och så vidare. Numera vet vi att hjärnan kan bara göra en sak i taget om det är det minsta lilla kognitivt krävande. Sen kan vi switcha ganska snabbt men varje gång vi gör det så tar det lite tid och det tar lite energi. Så det är verkligen ingen bra strategi.
Axel Wennhall
För jag tror nyckeln där också är själva definitionen av att det är tankekrävande uppgifter som vi inte klarar av. Vi kan klara av att göra mer automatiska saker som att gå och prata eller liknande. Precis. Jag tror det var en annan studie som påvisade att när man multitaskade så föll man ner till en åttaårings kognitiva förmåga. Hur kan vi lära oss med hjälp av mindfulness och meditation att vara med distraktioner?
Martin Ström
Jag tänkte att vi på slutet av den här intervjun så har blivit ombedda att leda en liten övning. Och då tänkte jag leda en övning som heter ABCDE-övningen men vi återkommer till det. Men den övningen handlar just om att träna upp den här förmågan att ha ett fokus, en uppmärksamhet som stannar där man placerar den. Och sen den andra aspekten är att då bli medveten om när man har blivit distraherad och släppa taget om de distraktionerna och föra tillbaka uppmärksamheten. Och det är precis, man kan träna upp den, det är nästan som vi har en uppmärksamhetsmuskel i hjärnan som vi kan träna upp. Och ju mer vi tränar på det desto mindre ansträngnings, eller ju mer ansträngningslöst så kommer fokus stanna där vi placerar det. Och desto mer uppmärksamma kommer vi bli på meningslösa distraktioner. Och det kan vara externa och det kan vara interna. Och det är precis det vi behöver göra i multitasking, vi väljer någonting som vi placerar, eller singeltasking då kanske. Vi väljer någonting som vi placerar vår uppmärksamhet på. Jag vet att nu har jag valt att skriva det här mailet. Och om vi börjar tänka på festen ikväll eller om det är någon spännande konversation som pågår två platser bort. Så har vi förmågan att notera det och bara släppa det, låta det vara och komma tillbaka igen. Och ju mer vi tränar det formellt genom mindfulnessträning desto bättre kan vi applicera det. Men också ju mer vi applicerar det i vårt vardagliga liv desto bättre blir vi på det. Så att det är helt enkelt en fråga om att medvetet träna det. Och ju mer vi tränar det desto mer så programmerar vi om våra hjärnor till att faktiskt ha det som vårt default läge att vara närvarande i det vi gör och inte tillåta oss att splittras. För problemet är också att många av dem jag jobbar med, de tycker det är så jäkla skönt att multitaska. Det är mycket på gång och det känns som att det är lite roligt att vara en person som är busy. Men man bara lurar sig själv. Det känns kanske skönt i stunden men det blir pannkaka av alltihop.
Axel Wennhall
Det blir ytterligare en tanke att man skapar en berättelse om att man är en person som kan klara av, men i själva verket så går det inte.
Martin Ström
Nej, precis.
Axel Wennhall
Och det är den riktade uppmärksamheten. Och hur fungerar den öppna uppmärksamheten på arbetsplatser och hur man tränar det och vilka fördelar finns det genom att träna upp den? Hur går det till?
Martin Ström
Ja, precis. Det är då den andra, för om fokus är den ena aspekten så finns det också en nackdel med att vara, alltså det kan vara väldigt, man går in i det man kallar för flow och man är helt absorberad i någonting. Men på en arbetsplats så är det risk att man blir lite lätt autistisk, men man blir liksom, man märker inte vad som pågår runt omkring en. Så ibland så behöver vi också ha den här öppna, breda medvetenheten och uppmärksamheten. Och vi behöver också vara närvarande med våra egna känslor, tankar, impulser. Så att i förhållande till fokusträning så är alla de här sakerna distraktioner, men i förhållande till medvetenhetsträning så innehåller de alla viktig information. Så då handlar det snarare om att kunna se det som pågår och kunna välja vad är viktigt och vad är mindre viktigt så att jag kan släppa det som inte är relevant och lägga min energi på det som är relevant. Och det är också en förmåga som går att träna upp och då kanske man, på engelska pratar man om awareness training. Så vi har fokusträning och vi har awareness training. Fokusträning och medvetenhetsträning då kanske.
Axel Wennhall
Men nyckeln då med awareness training är väl också att kunna, precis som du säger, att kunna se och kunna medvetet välja, men sen att också rikta då, att släppa de andra. Och låta dem vara distraktioner och istället föra hela sin uppmärksamhet till det man gör där och då.
Martin Ström
Ja, exakt. Så att det blir, uppmärksamheten kan vara mer som en spotlight som vi riktar på någonting, men den kan också vara mer panoramisk så vi är medvetna om vad som pågår. Vi ser våra egna, ofta så hamnar vi i automatiserade sätt att agera. Saker har ändrats i verkligheten men vi är inte i kontakt med verkligheten, vi är bara fast i våra egna förväntningar och förhoppningar. Så vi behöver kunna se klart vad som pågår och kunna välja det som är värt vår uppmärksamhet och vår energi.
Axel Wennhall
Och genom att öva sig på det här så kan man ju då också bli mer effektiv.
Martin Ström
Ja.
Axel Wennhall
Och jag tycker ni har ett fint stycke i boken där ni beskriver effektivitet och att vi på svenska bara har ordet effektivitet, men på engelska har man två ord. Kan inte du beskriva lite grann hur du ser på effektivitet och hur mindfulness kan hjälpa oss att faktiskt bli mer effektiva på jobbet?
Martin Ström
Ja, det finns ju en klassisk princip som säger att ungefär 20% av det vi gör, 20% av vår ansträngning leder till 80% av vår output eller vårt resultat. Medan de andra 80% av det vi gör bara ger 20% av resultaten. Så att man måste lära sig att skilja på att bara för att vi gör en massa saker, vi kan se väldigt produktiva ut men vi är inte alls effektiva för vi gör fel saker. Vi prioriterar inte rätt. Så att bara genom att utveckla mer klarsynthet, bli mindre impulsdriven men också kunna, i mindfulnessträning ligger också förmågan att kunna stå ut med lite till exempel obehaget som uppstår när man säger nej till någon. Man vet att det där är inte min grej men om jag säger nej nu så kommer den där bollen att ramla i golvet. Men jag måste låta den ramla i golvet för annars kommer inte organisationen lära sig att ta hand om den. Jag kan inte täcka upp för alla runt omkring mig. Men så fort vi tar det beslutet så känns det lite jobbigt. Vi måste stå ut med det obehaget och fatta ett klokt beslut. Så att med mindfulness, både förmågan till fokus men också förmågan till medvetenhet, så lär vi oss att rikta in vår ansträngning på de där 20 procenten som ger 80 procent av effekten. Och då plötsligt så frigör vi en massa tid som vi inte trodde att vi hade. Och den tiden kan vi använda till att kanske stanna upp och reflektera. I det här CBMT-programmet så pratar vi om speeding up by slowing Down. Vi tror att vi blir effektivare genom att springa fortare och mer. Men i själva verket så blir vi effektivare genom att sakta ner, ta pauser, fatta kloka beslut, välja på rätt sätt. Och då blir vi effektivare med mindre ansträngning. Så vi måste skilja mellan effektivitet och faktiskt att bara springa runt i hamsterhjulet och bränna massa energi i onödan.
Axel Wennhall
Det får mig att tänka på sägningen meditera 20 minuter om dagen och om du inte har tid med det så meditera en timme. Det är väl också en av de här delarna som man måste faktiskt uppleva det själv. Och det blir ju en paradox men på något sätt så frigör man mer tid genom att ta sig tiden och meditera. Ja. Och på vilka sätt kan då mindfulness göra oss mer effektiva på jobbet?
Martin Ström
Ja, först och främst så tycker jag personligen att man behöver backa tillbaka ett steg och sen fundera kring varför är man på jobbet överhuvudtaget. Och det kan ju vara för att man behöver sätta mat på bordet och man behöver ha en inkomst överhuvudtaget. Men om man har lyxen att faktiskt ha ett jobb som man känner är meningsfullt, vilket jag verkligen önskar så många som möjligt. Om man verkligen är alignad med den här organisationens eller företagets värderingar och man anser att det man gör faktiskt bidrar med något gott i världen. Om man är i den situationen och man är så pass priviligierad så kan man ju fråga sig varför skulle jag inte vilja vara effektiv i det jag gör? Om vi faktiskt gör något bra, då varför inte göra så mycket som möjligt av det och så bra som möjligt och så effektivt som möjligt? Problemet är att ofta så förknippar vi effektivitet med att vara sönderstressad och vi tror att vi kan bara bli effektivare genom att stressa mer. Men hela poängen med mindfulness är att inse att det är intressant. Vi kan bli effektivare och samtidigt stressa mindre och uppleva mer inre balans och fokus. Men det handlar helt enkelt om att göra rätt saker både som individ och som organisation. Att fatta rätt beslut. Men det kommer vi aldrig kunna göra om vi hela tiden är i någon form av kampflykt-aktivering och vi är pressade till max och vi hinner aldrig tänka efter och vi bara kutar runt som skalade råttor allihop. Det är det som är poängen med att träna mindfulness. Absolut att kunna bli mer effektiv, men att kunna vara det på ett sätt som är mer hållbart och mer glädjefyllt och mer rimligt.
Axel Wennhall
Vi har varit inne på det ett par gånger om att trivas på jobbet och du nämnde också att ni kunde se i era program att folk faktiskt trivdes bättre på jobbet efter att ha gått dem. Hur kommer det sig tror du?
Martin Ström
Jag tror det är flera saker. Dels så rent att om man får verktyg eller förmågan att hantera det där. För det kommer alltid att vara otillfredsställande på alla arbetsplatser. Det är fel kollegor och fel chefer och fel rutiner och fel kunder. Men med mindfulness så får man verktyg att förhålla sig till det bättre. Man kan acceptera det som inte går att påverka och se vad man kan göra någonting åt. Men utan att lägga massa energi på oro eller stress som kommer inifrån och inte utifrån. Så det är en aspekt. Man kommer helt enkelt må bättre för att man kan förhålla sig bättre till sin arbetsverklighet. Men sen också när man som grupp, och det är därför vi tycker det är extremt viktigt att göra det här med en hel arbetsplats eller en hel ledningsgrupp. Om man gör det över tid. För då kommer man också börja diskutera saker som är lite mer viktiga och djuplodande för oss som människor. Vi kommer att förhålla oss på ett annat sätt till varandra som kollegor och som medarbetare. Vi kommer också börja bli vänligare mot oss själva när vi blir mer uppmärksamma på oss själva. Vi kommer bli vänligare mot andra när vi blir mer uppmärksamma på andra. Så graden av empati och omtanke, medkänsla ökar vilket skapar bättre kulturer. Google gjorde en studie där de letade efter den faktor som gjorde deras mest effektiva team effektiva. Och det de hittade var vänlighet, kan man typ sammanfatta det som. Så det är klart att om mindfulness-träningen, både fokus och medvetenhetsträningen, leder till att vi blir vänligare mot oss själva och andra så är det klart att folk trivs bättre på jobbet. Det kanske också leder till att vi kommer mer i kontakt med, som jag säger, vi blir mer värderingsdrivna. Varför gör jag det här? Och då känner vi en ökad grad av meningsfullhet i det vi gör. Vi blir mer engagerade. Vi kanske känner mer tillit till de som är satta att leda oss och så vidare. Och alla de där faktorerna leder till att vi trivs bättre på jobbet.
Axel Wennhall
Det tror jag kan vara viktigt att påminna sig själv om att meditation är ju mental träning. Och de egenskaperna vi övar upp oss i är närvaro, acceptans, tacksamhet, medkänsla, vänlighet. Så alla de här egenskaperna kommer appliceras in i våra liv. På arbetsplatsen och hemma. Och det tycker jag är en av de mest fascinerande delarna. Hjärnan är ju formbar av allt vi gör. Så om vi tränar oss på att vara snälla mot oss själva så kommer vi bli snällare mot oss själva. Om vi tränar oss på att försöka vara mer fokuserade så kommer vi bli mer fokuserade. Så det handlar ju någonstans om att göra det här medvetna valet. Vad vill jag ha mer av mitt liv? Och sen öva sig mot det.
Martin Ström
Och så se att den senaste boken som kommer ut på svenska nu i vår, där jag också är medförfattare, heter Mind of the Leader. Skriven i samarbete med Rasmus Hogard, huvudförfattare, utgiven på Harvard Business Review. Och den är riktad mot ledarskap. Vi har gjort tre års forskning tillsammans med Harvard Business Review för att hitta vad det är för egenskaper som en effektiv ledare behöver ha i 2000-århundradets arbetsliv. Och det vi fann i forskningen är mindfulness, vilket kanske inte är så överraskande. Men det är också selflessness och compassion, så osjälviskhet och medkänsla. För vi har också, vi har någon slags nidbild av att om man ska vara en effektiv chef, då måste man kanske vara en ganska hårdhudad. Vi har läst om att det finns en överrepresentation av psykopater bland höga chefer och så vidare. Men det visar sig när man tittar så finns det också en överrepresentation av riktigt höga chefer, av folk som är väldigt altruistiskt motiverade och som faktiskt betonar de här kanske mjukare värdena som omtanke, empati och medkänsla. Så det handlar också om att våga lita på att vi kan vara superbra chefer men vara väldigt snälla. För ibland så tror jag att om man är snäll då kommer man folk att, man kommer bli deras dörrmatta och de kommer utnyttja en. Så man måste liksom vara. Men det visar forskningen visar väldigt tydligt att om vi utvecklar medkänsla så kommer det leda till att vi får högre lön. Det kommer att leda till att vi skattar, som vi är chef så skattar vi att våra medarbetare som en bättre chef och vi kommer att leda våra organisationer mer effektivt. Så att det som är coolt med den forskningen är att vi kan också lita på att det är helt okej att utveckla mer vänlighet, mer medkänsla, mer tålamod och så vidare. Vi behöver inte oroa oss för att det kommer att gå sämre i karriären om vi nu liksom levde under den missuppfattningen.
Axel Wennhall
Hur har ni då kunnat se skillnaderna mellan en snäll chef och då en chef som kanske inte är snäll?
Martin Ström
Ja, den här, det finns väldigt, som jag sa, forskningen på det här är ju väldigt mycket i sin linda. Så i den här studien så är det en korrelationsstudie där man då tittar på samband mellan olika faktorer. Så det är egentligen svårt att faktiskt bevisa orsakssamband. Man kan bara se att en högre grad av, då i det här fallet, självskattad medkänsla till exempel korrelerar med till exempel en högre lön eller vad man nu vill titta på. Men det bevisar egentligen inget orsakssamband så att man behöver mer forskning. Men allting pekar väldigt positivt i riktningen av att om man stärker de här förmågorna så har det definitivt effekter i välbefinnande men också effekter i organisatorisk effektivitet och så vidare.
Axel Wennhall
Okej, och även då i mer materiella saker som ökad lön?
Martin Ström
Ja, precis, exakt. Även i materiella termer.
Axel Wennhall
Om man rent praktiskt vill försöka skapa en mer medveten och närvarande arbetsplats, hur kan man göra då?
Martin Ström
Ja, en av de sakerna som verkligen gjorde mig så inspirerad när jag första gången träffade Rasmus Hogard, det var just att jag upplevde att han hade knäckt den nöten av hur gör man det här organisatoriskt. För man kan verkligen använda den organisatoriska kontexten för att se till att den här träningen som det faktiskt är, det är en typ av träning som måste bli av. Men man kan använda arbetskontexten för att hjälpa folk att se till att det blir av. Så det viktigaste är dels att man har en idé om varför man vill införa mindfulness men också att man sen använder sig av någon form av strukturerat program som löper över tid. Det räcker inte att skicka folk bara på någon inspirerande workshop och hoppas att det liksom ska leda till en beteendeförändring för det gör det inte utan man måste göra det här regelbundet. Och sen är det också viktigt att man, utöver den konkreta mindfulnessträningen som man då med fördel kan göra i grupp på arbetsplatsen, men att man också tittar på, men hur, vi pratar i CBMT-programmet pratar vi om performance teknik som liksom hur, hur kan man applicera mindfullence-principer på möten eller e-post eller hur vi jobbar med mål, prioritering, planering. Så att man liksom har väldigt konkreta verktyg som gör att vi arbetar på ett sätt som ligger i linje med ökat fokus och ökad medvetenhet i linje med hur hjärnan faktiskt funkar. Och sen den tredje biten som vi jobbar med det vi kallar för mentala strategier som liksom är gynnsamma förhållningssätt. Du nämnde acceptans, tålamod kan vara en, nybörjarsinne är en annan, alltså förmågan att frigöra sig från förutfattade idéer och alla de här sakerna är saker som går att träna upp och det är en neurologisk intervention i hur våra hjärnor funkar. Vi stärker vissa nervbanor och minskar andra och förändrar beteende och liksom reaktioner och så vidare. Men det måste ske över tid och man måste ha någon form av strukturerat program som man följer för annars kommer det inte att funka.
Axel Wennhall
Brukar du rekommendera några mera liksom praktiska tips för att minska distraktioner på en arbetsplats? När du till exempel är i kontoret och sådär.
Martin Ström
Ja absolut, som i 3BM3-programmet finns det ett antal moduler som man kan sätta ihop beroende på vilket problem är det vi vill adressera. Det kanske vi vill bli mer kreativa eller vi vill bli mer effektiva eller vi vill bli mindre stressade vad det nu än må vara. Så en av modulerna handlar specifikt kring det här med multitasking och mental effektivitet och då lär vi ut väldigt konkreta tips. Det finns bland annat något som heter Two rulles of mental effectiveness. Två regler för mental effektivitet. Det låter ju väldigt spännande när jag säger det. Men den första regeln är helt enkelt att välj ditt fokus medvetet så att du sitter i förarsätet. Nu har jag valt att skriva den här rapporten. Så det är regel nummer ett. Sen regel nummer två är välj dina distraktioner medvetet. Så att om man bara jobbar enligt regel nummer ett så kommer jag bara fokusera på det jag gör och sen när jag blir distraherad så släpper jag distraktioner och kommer tillbaka. Men vissa distraktioner är värda vår uppmärksamhet. Kanske 5% av våra distraktioner är faktiskt värda vår uppmärksamhet och då måste jag kunna välja att byta mitt fokus. Men sen som man har väldigt enkla regler på det sättet att följa så kan man börja träna efter det och sen med tiden så ser man effekten av att göra det och sen så blir det ett naturligt förhållningssätt. En annan sån där teknik är det som kallas för Pomodoro metoden som när man sätter en egg timer. Nu ska jag göra det här i 20 minuter. När jag har gjort det i 20 minuter så tar jag en paus och omvärderar och så väljer jag något annat jag ska göra. Men just olika typer av tekniker för att främja fokus, att skydda fokus, att stärka fokus.
Axel Wennhall
Är det någonting du lär ut också, den här Pomodoro tekniken?
Martin Ström
Ja, och sen har vi många andra sådana väldigt på ett sätt enkla verktyg. De är enkla att beskriva men de är väldigt svåra att faktiskt följa och leva efter. Det kräver mycket träning. Att jobba på ett annat sätt för att vi uppmuntras hela tiden att multitaska och det finns så mycket som försöker kidnappa vår uppmärksamhet hela tiden.
Axel Wennhall
Jag tycker det är intressant för att dagens arbetsmiljö och den digitala arbetsmiljön med alla notifikationer från telefonen eller kollegor i ett öppet kontorslandskap kan ju distrahera oss. Men i er bok så har ni också med Gloria Marks studie om interna avbrott. Jag tror att det är så pass mycket som 44% av alla våra distraktioner kommer från våra egna tankar och impulser. Och det visar ju också att mycket av effektivitetsjobbet eller just att kunna vara koncentrerad går att jobba med själv. Så även om man sitter i en perfekt miljö så kommer du bli distraherad och det tror jag vi alla känner igen. Att man sitter och man har bestämt sig, nu ska jag skriva det här eller jag ska göra det här och vips helt omedvetet sitter man på sociala medier. Exakt. Och jag tror att den insikten är bra att ha med sig och också komma ihåg att för det jag försöker verkligen poängtera och det är också för att jag jobbar mycket med det själv är att i det skiftet när vi har insett att vi har blivit distraherade och vi har hamnat någon annanstans. Då är vi tillbaka igen och då när vi väljer att börja fokusera om, för det är också det meditationen handlar om, att inte addera ytterligare en tanke av självkritik eller dömmande. Okej, vi var på sociala medier eller vi satt och kollade på det här klippet på YouTube men nu har vi en chans att bemöta oss själva på ett nytt sätt. Så den tekniken eller tekniken, den påminnelsen är det egentligen. Den blir så himla viktig. Ja. För om vi ska slå på oss själva och nej nu misslyckades jag igen så kommer det vara en jobbig resa.
Martin Ström
Ja absolut. Vi brukar prata om distraktionerna som speciellt när man gör den här fokusövningen att se dem som vänner snarare än fiender. För precis som du säger, när vi fångar en distraktion, det är precis hela poängen med övningen för det är ett ögonblick av medvetenhet. Vi har brutit autopiloten, vi är inte längre liksom hypnotiserade av någonting utan vi är medvetna och sen så väljer vi själva vad vi vill göra där och då. Så att det är också en risk där när man pratar om, speciellt när man pratar om effektivitet för vi är sådana overachievers och vi är sådana perfektionister och vi liksom bankar på oss själva när vi inte, allt är 100% perfekt. Så det handlar också om att hur kan vi bli mer easy going? Hur kan vi ha mer av liksom it’s good enough? Våga skicka iväg den där offerten när vi tycker att den är 80% klar. Istället för att liksom sitta team ut och team in för att kämpa för att få till perfektion. För det är också ett sätt att bli mer effektiv på att vara mindre perfektionistisk och mindre dömande mot sig själv. Och inte ha den här överlagringen med, inte nog med att vi blir distraherade, vi måste också slå på oss själva för det.
Axel Wennhall
Hur mediterar du idag?
Martin Ström
Ja, jag försöker börja varje morgon med ungefär 30 minuters meditation. Och sen så försöker jag att hitta tillfällen under dagen och ibland så kan det räcka med liksom 30 sekunder. Jag vet inte, man kanske kan, det är väl kanske en meditation eller en mindfulnessövning. 30 sekunder av att bara släppa allting, komma tillbaka med uppmärksamheten. Och de 30 sekunderna kan förändra en hel dag, om man bara kommer ihåg att göra dem. Men sen också ha kanske någon 10 minuter här och var. Och sen försöker jag också sluta dagen med kanske 15 minuters meditation som också då innefattar någon form av reflektion. Så jag går tillbaka och vad gjorde jag idag som jag tyckte funkade bra? Vad gjorde jag idag som kanske inte var lika lyckat? Och hur ska jag förändra det här inför nästa dag? Så om man börjar dagen och sätter en god intention, jag vill verkligen show up as the best me. Sen kommer man att misslyckas i den ambitionen hundra gånger den och annan. Men det är som allt annat, utan att döma eller ha någon form av skuld kring det. Men det där jag sa, det var kanske inte så jäkla bra. Så imorgon så ska jag försöka kanske till och med gå till den personen och be om ursäkt eller så ska jag försöka att agera annorlunda. Och gör man det dag efter dag så kommer man att skapa vanor som kanske är mer de vanorna som man vill ha. För vi är ett enda stort knippe vanemönster. Och för mig så handlar meditation jättemycket om att förändra de vanemönstrena i en positiv riktning. Så att formell meditation, för att faktiskt svara på din fråga, så kanske det är en timme om dagen. Men sen så också några små kortare övningar under dagen.
Axel Wennhall
Vi människor har ju den fantastiska förmågan och det hjälper ju verkligen med meditation också att börja om igen. Så även om man sitter på ett möte som man känner har gått superdåligt så kan man i samma ögonblick som man blir medveten om det, så kan du börja om. Du kan släppa det förflutna och bara ge det fulla uppmärksamhet och göra det bästa av den situationen. Men vi tenderar ju att skapa berättelser för oss själva som vi gärna tror på. Men just det här, och som du beskriver det, att bara börja om igen är en superkraft att kunna ha med sig. Har du gjort något misstag sedan du började meditera som du skulle varna andra för? Eller någonting som du ser som händer när folk börjar meditera?
Martin Ström
Jag tror inte att jag har upplevt några negativa effekter av att meditera. När jag började träna mindfulness och meditera så blev jag medveten om hur sjukt mycket som pågick i mitt eget sinne. Hur galen min hjärna var och jag var inte ens medveten om det. Hur mycket meningslöst, bara man kliver in i en tunnelbanevagn så har man redan dömt 20 personer för hur de ser ut och vad de gör. Bara Bla Bla Bla Bla Bla. Och att bli medveten om det var smärtsamt på ett sätt. Herregud, det här var ett obehagligt neighbourhood, här vill jag inte hänga. Men att bli medveten om saker är första steget att kunna förändra dem. Jag kan inte säga att jag har hittat några negativa effekter av att meditera annat än att ibland, som jag säger, Ignorance is bliss. Ibland så kanske det var skönare att inte bli medveten om något viss vanemönster eller någon viss sak som man kanske inte är så stolt över. Men samtidigt, vad är alternativet? Att inte vara medveten om det? Det är ju inte bättre.
Axel Wennhall
Vad har du för tips till alla oss som vill meditera mera?
Martin Ström
Jag skulle säga att börja i en liten skala. Det är väldigt mycket viktigare med regelbundenhet än stora doser. Så om man kan börja med fem minuter om dagen men man gör det varje dag så är det superbra. Och bara vara helt nöjd med det, om det är fem minuter så var nöjd med fem minuter, det är fantastiskt. Det kommer att göra skillnad. Och också betona kvalitet över kvantitet. Om man kan sitta ner i fem minuter och man känner att nu har jag haft bra fokus, jag har varit medveten om, jag har inte bara suttit och dagdrömt. Om man sätter sig en halvtimme som nybörjare så kommer man mest att sitta och dagdrömma och inte vara speciellt närvarande alls. Så att betona kvalitet över kvantitet. Och sen också slutligen att om man nu ska sätta en vana så behöver man göra det oavsett om man känner för det eller inte. Så man kan inte bara meditera de dagarna där det känns som att nu skulle det vara gott med lite mindfulness-träning här. Utan kanske just de dagarna där det känns som att jag har ingen, det funkar inte, jag kan inte sitta, jag har inte tid, Bla Bla Bla, jag är uttråkad, whatever. Att verkligen sitta de dagarna. För det är då det också kanske har mest effekt. Så att om man ska börja så kanske göra ett åtagande. Jag kommer att under två veckors tid så ska jag göra fem eller tio minuter om dagen. No matter what. Och sen utvärderar jag. Gav det här mig någonting och förhoppningsvis så kommer man att hitta en massa positiva effekter som man inspirerad att fortsätta. Men i början så behöver man ha en viss mått av disciplin. Tack.
Axel Wennhall
Och nu kommer vi till den bästa delen av de här avsnitten. Och nu ska vi få meditera tillsammans med dig. Kan inte du berätta lite grann vad vi ska göra?
Martin Ström
Ja, vi har pratat mycket om multitasking och fokus och sådär. Så att vi kommer göra en övning som just handlar om att träna upp den här förmågan till fokus eller riktad uppmärksamhet. Och den finns, man kan ladda ner en app som om man söker på Potential Project i App Store eller Google Play så den är gratis att ladda ner så hittar man precis den här övningen i den appen. Och den heter ABCD övningen. Och bara lite kort så A står för Anatomy och egentligen spelar det ingen roll om man står eller ligger eller springer. Det är hjärnan vi tränar trots allt. Men när man gör lite mer formellt så kan det vara bra att bara sitta ner med fötterna stabilt i marken. Kanske låta axlarna falla ner. Låta händerna vila där det känns bekvämt. Och sen B står för Breathing. Så det är ingen andningsövning, man behöver liksom inte andas på något speciellt sätt utan andningen blir bara ett objekt för vårt fokus. Någonting att rikta uppmärksamheten mot. Så man kan se om man kan uppleva hur andningen känns till exempel i magen som höjer och sänker sig och sen bara stanna kvar med uppmärksamheten där. Kanske vara lite nyfiken på hur det faktiskt känns att andas. Och sen C står för Counting. Att vi som ett stöd för uppmärksamheten så räknar vi andetag. Man andas in, så andas man ut och så räknar vi ett. In, ut, två. Och sen fortsätter vi så upp till tio andetag. När vi når till tio så går vi baklänges, 9, 8, 7, så är vi där ner till ett igen. Och sen D slutligen, det står för Distraktioner. Och det kommer vi upptäcka ganska snart när vi väljer att placera uppmärksamheten på våran andning. Men ganska snart så kommer det dyka upp tankar och ljud och minnen och känslor och impulser som kidnappar våran uppmärksamhet. Och när det händer så kan vi bara notera att vi har blivit distraherade och så släpper vi taget om distraktionen, vi behöver inte följa den just nu. Och sen så för vi varsamt tillbaka uppmärksamheten till andningen igen. Så det är hela ABC i det. Så jag tänkte att vi skulle ta några minuter och faktiskt göra den här övningen. Som sagt, se om du bara kan rikta uppmärksamheten med nyfikenhet och intresse mot andningen. Bara vila den på de fysiska förnimmelserna av luft som flödar in och ut ur kroppen. Och som ett stöd för uppmärksamheten så kan du räkna andetag så du andas in, andas ut. Räkna ett. In, ut två. Till tio och sen tillbaka ner till ett igen. Om du märker att du har blivit distraherad av tankar, ljud, minnen. Så se om du bara varsamt kan släppa taget om distraktionen. Föra tillbaka din uppmärksamhet igen. Fortsätta iaktta andetag. Och fortsätta räkna andetag. Det blir en ständig rörelse med att notera distraktioner, släppa taget om dem och komma tillbaka med uppmärksamheten om och om igen. Ja, det var fyra minuters fokusträning.
Axel Wennhall
Tack. Intressant hur de mentala etiketterna eller den mentala räkningen verkligen kan hjälpa en i att skapa fokus.
Martin Ström
Speciellt i början så är räknandet väldigt hjälpsamt för det kapar lite av de här tankekedjorna. På ett sätt så inför man ju en distraktion. På ett sätt multitaskar man för uppgiften är att fokusera på andningen och så räknar man också. Så att förr eller senare så kan man släppa räknandet. Men i början så är det väldigt hjälpsamt för åtminstone 80-90 procent. 10-20 procent blir distraherade av det och det är inte alls hjälpsamt men för de allra flesta så i början så är det väldigt bra att använda räknandet.
Axel Wennhall
Hjälper oss att vara medvetna om var vi är någonstans.
Martin Ström
Ja, och man märker så fort man slutat räkna så noterar man det. Och också att man räknar till 10 för ibland så kommer man på sig själv med att räkna 21, 22, 23. Då är det autopiloten som har tagit över. Då blir man medveten om det så kan man bara släppa taget och komma tillbaka och börja från ett igen. Som du sa, vi kan alltid börja om. No big deal.
Axel Wennhall
Om man vill komma i kontakt med dig och ditt arbete här på Potential Project, hur gör man det bäst?
Martin Ström
Man kan gå in på vår hemsida potentialproject.com eller se. Man kan mejla mig, Martin.strom@potentialproject.com. Eller så kan man hitta mig på LinkedIn och så vidare. Så det är lätt att hitta mig och jag tycker det är otroligt kul att. Har ni några frågor eller vad som helst så bara hör av er. Det kan ju undra någonting över övningen vi precis gjorde eller ni vill börja träna mindfulness i en ledningsgrupp. Det spelar ingen roll. Jag tycker det är bara superkul. Jag älskar att prata om och kring de här sakerna så att hör av er. Så tar vi det därifrån.
Axel Wennhall
Och innan vi släpper iväg dig på lunch här så har du något tips på någon gäst som du skulle vilja höra i Meditera Mera?
Martin Ström
Oj! Ja, den första personen som dök upp i mitt huvud nu är Alan Wallace som leder den här retreaten som jag nämnde om. Men han är ju tyvärr engelsktalande så det kanske inte var optimalt val.
Axel Wennhall
Det är inga problem. Vi har haft faktiskt en internationell gäst hittills och hoppas kunna få in fler. Så det är ett jättebra tips.
Martin Ström
Och sen om man ska ta någon. Jag har en kollega som heter Marie Boregrim som jag tycker hon är väldigt spännande eftersom hon har en väldigt lång erfarenhet av att jobba specifikt med ledare och ledarskapsutveckling men också baserat jättemycket det hon gör i mindfulness. Och jag tycker om att om man ska förändra företag så behöver man liksom. Man måste förändra ledare för att. Så jag tycker hennes jobb är jättespännande utifrån det perspektivet.
Axel Wennhall
Tack och tusen tack för att vi fick komma hit idag.
Martin Ström
Ja, tack så mycket.
Axel Wennhall
Fint. Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av Meditera Mera med Martin Ström. Vi hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal och av Martins meditation. Om du vill komma i kontakt med Martin och Potential Project hittar du hans kontaktuppgifter på vår hemsida, breathein.se. Och vi som gör den här podden är jag, Axel Wennhall, som arbetar som meditationscoach och Gustav Nord som driver produktionsbolaget Flip-Flop Interactive. Tillsammans har vi Breathe In där vi arrangerar kombinerade meditations och äventyrsresor där vi med hjälp av natur, meditation och äventyr försöker bli mer närvarande både på våra resor och hemma. Och en sak som är viktig att belysa, det är att meditation inte är en teori som vi kan lära oss genom att lyssna om det eller läsa böcker. Det kallas meditationsövning just för att vi behöver öva, vi behöver meditera. En annan liknelse är att genom meditation så kan vi bli mer närvarande. Och närvaro är en färdighet, precis som att vi kan lära oss att spela ett instrument eller en sport. Och ju mer vi övar desto bättre blir vi, eller snarare desto mer närvarande blir vi. Det är också därför vi har valt att klippa fram ett bonusavsnitt från varje avsnitt där bara meditationen ingår. Men med det sagt så hoppas vi att våra samtal kan inspirera dig till att meditera. Och att våra bonusavsnitt kanske kan hjälpa dig på traven. Det är i alla fall syftet. Och är det någonting vi har tagit med oss från dagens avsnitt med Martin, är det att det är en myt att vi kan multitaska.