Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Lina Ejlertsson om meditation och återhämtning.

Axel Wennhall – 0:00
Varmt välkommen till Meditera mera, en podd från Mindfully med mig Axel Wennhall och Gustav Nord. Jag sitter just nu i Stockholm och väntar på att ringa Lina Ejlertsson som bor nere i Luddeköping för att prata om meditation och återhämtning. Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet. Hon har publicerat ett flertal forskningsartiklar om återhämtning, bland annat Återhämtning under arbetsdagen, en inspirationsbok för individ och verksamhet. Lina är kanske mest känd via sin profil Återhämtningsforskaren på Instagram där hon inspirerar om forskning kring återhämtning och hälsa. Och återhämtning är precis det vi ska prata om med Lina idag. Hur skapar man förutsättningar för att återhämta sig när livet går för fort? Vad finns det för likheter mellan mindfulness och återhämtning? Och vad är de eventuella skillnaderna? Hur kan vi få in mer återhämtning under dagen? Och vilka tips har Lina till alla oss som vill återhämta oss och leva ett mer närvarande liv? Hej Lina och välkommen till Meditera mera.

Lina Ejlertsson – 1:26
Hej, tack så mycket.

Axel Wennhall – 1:28
Det här är ju tredje gången vi hörs. Vi har inte kunnat träffats än för vi bor ju en bit ifrån varandra, men tack vare tekniken så hade vi möjlighet att höras nu. Hur har din morgon varit?

Lina Ejlertsson – 1:42
Jo, men den har varit fin. Jag hade en sån där lyxig morgon där jag fick möjlighet att ha långfrukost med barnen innan skola och förskola. Det är inte varje dag man har tid till det. Så att dagen har börjat bra. Så nu är jag sugen på vårt samtal och se vart det tar oss.

Axel Wennhall – 2:00
Ja, men det är jag också. Vi ska ju prata om meditation och framför allt återhämtning idag. Vi har ett inslag i podden som vi alltid börjar inleda med en kort landningsmeditation. Skulle det kännas okej att vi börjar där, du och jag också?

Lina Ejlertsson – 2:16
Absolut. Det låter som en bra start.

Axel Wennhall – 2:18
Så till dig som lyssnar på det här så vill jag bjuda in dig, för både jag och Lina, vi sitter nere och ser varandra här över Zoom. Så vi har rent fysiskt stannat upp och är stilla. Så jag vill bjuda in dig till att på det sätt som du kan bjuda in lite stillhet just nu. Det kanske är stillhet när det kommer till den fysiska kroppen. Men också stillhet när det kommer till det mentala. Och sen… Rikta din uppmärksamhet mot ditt andetag. Ta en stund och nyfiket notera vad du känner andningen som tydligast just nu. Var i kroppen upplever du ditt andetag? Och sen kan du bara följa med ditt andetag så att du känner när du andas in. Och sen verkligen lägger märke till din utandning. Alltså när kroppen andas ut. Och så kanske du kan upptäcka att andetaget både börjar och slutar i en sorts stillhet. Och bara följa med den här rytmen av stillhet, inandning, stillhet och utandning. Och så kan du avsluta den här korta landningsmeditationen genom att släppa taget om att fokusera på andningen. Kommer tillbaka med uppmärksamheten till var du än befinner dig. Ta en liten stund att orientera dig. Vad ser du? Vad hör du? Hej Lina.

Lina Ejlertsson – 6:15
Hej.

Axel Wennhall – 6:16
Så jag tänker att en bra startpunkt för vårt samtal är hur det kommer sig att du intresserade dig för återhämtning och började forska just på det ämnet.

Lina Ejlertsson – 6:29
Ja, det började nog i att jag fick förståelsen för och kunskapen om hur viktigt återhämtning är för oss. Jag har en grundutbildning inom folkhälsa och försöka förstå våra beteenden och hur vi fungerar och vad behöver vi för vårt välbefinnande. Och då upptäckte jag ju att återhämtning verkar vara grunden i allt. I allt vi gör använder vi resurser i oss som vi sen måste bygga upp med återhämtning. Vi behöver hålla den här balansen för att kunna fungera, kunna må bra. När jag sen kom in i ett forskningsprojekt som kollade på hälsa i arbetslivet där jag har min bakgrund så såg vi ju rätt snabbt att just det här, att återhämtning faktiskt verkar vara det absolut viktigaste för att medarbetare ska må bra. Och när jag började gräva i litteraturen insåg jag ju snabbt att det finns en jättestor, eller fanns ska jag säga, en jättestor kunskapslycka kring återhämtning på jobbet. För det vi pratar om det är hur man återhämtar sig när man har ledig kvällen, helgen, semestern för att orka jobba igen. Och det var där mitt intresse liksom väcktes på riktigt, att jag kände att detta måste jag ta reda på mer om. Det här måste vi täcka in i forskningen. Återhämtning i arbetsvardagen, inte bara efter jobbet. Så det var så det började.

Axel Wennhall – 8:03
Det kanske vore passande bara att stanna upp just kring återhämtning. Skulle inte du vilja definiera hur du ser på återhämtning? Alltså vad är återhämtning och vad ingår i återhämtning?

Lina Ejlertsson – 8:19
Det var många frågor i en där. För just definitionen av återhämtning, då brukar man ju säga att det är ett sätt att återuppbygga, nollställa kroppen igen. Man har förlorat, man har använt resurser, man har förlorat energi på grund av att man har gjort något, vad som helst. Och då behöver vi bygga upp det igen och det gör vi genom återhämtning. Sen vad som faktiskt ger den här återhämtningen, det är ju en helt annan sak. Där jobbar jag ju väldigt mycket för att vi ska lite komma ifrån det här traditionella sättet att se på återhämtningen. Att det bara är sömnen, att göra passiva aktiviteter, att vila. Att återhämtning kan vara så mycket mer än det. Så återhämtning i sig, vad som ger dig som individ återhämtning, det kan vara nästan vad som helst. Helt beroende då på vilka resurser du har använt och vilken sorts trötthet du känner. Och jag tänker att vi kommer säkert att djupdyka ännu mer i de här frågorna under samtalet eller rättare sagt komma in på dem på olika sätt. Men det är liksom grunden i den. Vi bygger upp oss igen och att det kan ske på massa olika sätt.

Axel Wennhall – 9:39
Jag tycker det är intressant det du beskrev där om synen på återhämtningen som många delar tror jag, att återhämtning är något man gör utanför jobbet. Skulle du vilja berätta lite grann mer om vad du har upptäckt i din forskning gällande just fördelarna eller vikten av att också bygga in återhämtning under arbetstid?

Lina Ejlertsson – 10:07
Det kan vi verkligen se just kopplat till det här med att vad vi än gör så använder vi resurser och måste återhämta oss. Och då blir det ju, när man ser på det så blir det ju rätt tydligt att vi kan inte vänta tills vi har kraschat för att sen bygga upp. Vi kan inte vänta tills vi kommer hem. För vi hinner liksom inte riktigt med då. Vi hamnar hela tiden lite efter. Vi hamnar hela tiden på minus. Återhämtning behöver vara en pågående process dygnet runt. Det vill säga sömnen är jätteviktig men det är inte det enda. Och det har jag verkligen sett i forskningen just hur viktigt det är att vi jobbar med den här integrerade återhämtningen. Att vi inte bara ser på återhämtning som något jättestort, jättelångt, att den bara sker då genom sömnen eller bara sker på den långa lunchrasten när man kan sitta ner och prata med kollegorna och äta. Utan det kan även ske integrerat under dagen och att den återhämtningen är precis lika viktig. Att vi liksom återhämtar oss lite hela tiden. Vi gör någonting och sen får vi återhämtning antingen genom en faktisk paus där vi aktivt gör någonting som ger oss återhämtning. Men att vi också kan se på återhämtning på ett lite annat sätt och kopplat till det du sa med vad har du gjort för fynd i din forskning. En av de mest spännande sakerna jag har upptäckt och jag tycker att vi behöver prata mer om kring återhämtning, det är vikten av variation för att få återhämtning. Och där kommer ju precis det här in att det inte bara sker på rasten även om det är jätteviktigt. Det inte bara sker när vi gör en faktisk paus utan återhämtning kan också ske genom att vi varierar vad vi gör. Vi varierar de resurser vi har använt. Så om vi ska ta ett konkret exempel från arbetslivet som de flesta av oss kanske har varit med om. Vi har suttit i ett möte med andra individer. Vi använder våra sociala resurser. Vi har kanske dessutom diskuterat ett problem och försökt hitta en problemlösning. Vi använder alltså våra kognitiva resurser. När vi kommer ut från det där mötet, istället för att gå direkt in i ett nytt liknande möte där vi använder samma resurser. Kan vi varva det kanske med en arbetsuppgift som gör ett, gör ensam. Två, kanske något lite mer rutinmässigt som inte kräver så mycket hjärnverksamhet. Liksom hjärnan kan få vila lite. Vad du har gjort för dig själv då, det är att faktiskt ge dig återhämtning medan du fortsätter jobba. Och det är en sån där bit jag tror att vi behöver prata mer om och se över mer i våra egna liv. Hur tänker vi kring återhämtning? Och att det faktiskt inte är, som sagt, det här passiva. Det tror jag är viktigt att trycka på.

Axel Wennhall – 13:06
Det låter nu som att det finns två dimensioner av det här. Den ena biten är det som kom till mig när du beskrev det först, Bodil Jönsson uttryck ställtid. Eller någon sorts mikropaus att kunna, om vi kopplar det till meditation, att ta en stund att verkligen komma tillbaka med sin uppmärksamhet till nuet. Så att vi får en förmåga att släppa det som har varit och gör oss redo och receptiva att möta det som komma skall eller det som är här och nu. Och framförallt i ett skifte. Men det du också pratar om nu är ju att om man ser utifrån någon typ av produktivitetssyn så låter det också som att vi kan skapa återhämtning bara genom att variera arbetsuppgifterna. Att inte lägga tre möten i rad utan att medvetet planera in olika typer av arbetsuppgifter som kräver olika typer av saker av oss som ger chans till återhämtning.

Lina Ejlertsson – 14:14
Ja men precis. Det är precis så. Vi behöver kombinationen av detta. Och där ser man ju så tydligt det här vikten av att återhämtningen är integrerad på något sätt. Att det är den här pågående processen som jag var inne på i början och att man under hela dagen om det så är i arbetsvardagen eller på fritiden eller var du än befinner dig i för situation. Att se över hur får jag möjlighet till återhämtning? Vad behöver jag nu? Ibland behöver vi ta en konkret paus till exempel genom en stunds meditation. Att landa, åter få nytt fokus, koppla bort tankar på jobbet eller den stressfaktorn som ligger och rustar just nu. Men ibland räcker det också. Då kan vi fortsätta göra fritidsaktivitet eller arbetsuppgift. Så det är helt rätt. Det är där vi behöver bredda synen kring vad återhämtning är.

Axel Wennhall – 15:17
Förstod jag dig rätt när du pratade om att det är väldigt individuellt. Är det svårt att se generella mönster när det kommer till återhämtning? Eller kan ni i forskningen se att vi kan såklart inte individuella säga vad som passar var och en men det finns vissa mönster när det kommer till återhämtning. Eller är det ett fall av att vi behöver också komma i kontakt med våra egna behov? Att det här är en mänsklig utvecklingsfråga, en medvetenhetsfråga när det kommer till vår egen återhämtning.

Lina Ejlertsson – 15:52
Ja men så är det verkligen. Det individuella behovet är ju avgörande såklart. Att sätta fingret på vad är mitt behov just nu utifrån vilken sorts trötthet jag känner. Är det en fysisk trötthet, social trötthet, kognitiv, emotionell och så vidare. Vad är mitt behov nu och hur kan jag då tillgodose det i stunden? Men precis som du säger så kan vi ju ändå såklart prata till viss del i generella termer. Det vill säga vi kan se i forskningen att det är vissa pusselbitar som verkar, för de flesta verkar, återhämtande. Vi vet att naturen till exempel är en sådan sak som ger de allra flesta väldigt god återhämtning. Vi vet att avslappning på olika sätt, avslappningsövningar, andningsövningar, meditation, passivaktiviteter, att det kan ge väldigt god återhämtning om det är det behovet som finns. Kopplat till både min forskning men också vad vi kan se i stort, vikten av goda relationer. Det är också någonting vi kan se att det verkar vara för de allra flesta väldigt viktigt för den individuella återhämtningen. Och det tycker jag är väldigt spännande för det var ju någonting som verkligen kom fram i min forskning. Jag har ju forskat om detta i över 11 år nu, om återhämtning i arbetsvardagen. Och det här med goda relationer har nästan gått som en röd tråd genom alla studier. Och det tycker jag är väldigt spännande för vi kan ju se i ny forskning om just relationers betydelse, att det också verkar vara avgörande för vår hälsa. Alltså att det är lika viktigt som tobaks- och alkoholvanor, fysisk aktivitet och så vidare. Att ha goda relationer i ditt liv påverkar ditt välbefinnande och din återhämtning. Och det är ju spännande just kopplat till återhämtning på jobbet. För där har jag ju sett i forskningen att vi har två delar egentligen. Det ena är att du har fungerande relationer rent professionellt. Alltså att du är på en arbetsplats där ni har god sammanhållning, där ni kan samarbeta, ge varandra positiv återkoppling, hjälpa varandra i arbetet. Men vi har ju också den andra delen, den privata delen. Där vi kan se att är du på en arbetsplats där du har både tiden och lusten att prata med dina kollegor, om något annat än jobbet. Att lära känna dem, kanske till och med bli lite vänner, skapa en vänskap, skratta tillsammans. Då påverkar det dig som individ väldigt positivt i förhållande till återhämtningen. Så med det sagt så kan vi ju verkligen se de här mönstren som du var inne på i början. Alltså att vi är väldigt olika individer, så det är viktigt att sätta fingret på ditt behov just nu. Vi ska inte bara lyssna till de här kanske normerna som finns, eller förväntningarna som finns på återhämtning och vad som är återhämtning, utan backa bandet lite och känner, ja men vad behöver jag just nu? Men så kan vi ändå få en fingervisning kring de här områdena som vi ändå kan få hjälp av. Att, ja men ge sig ut på en promenad i naturen. Ja men det är faktiskt bra för din återhämtning och ditt välbefinnande. Kanske inte alltid för alla, men för väldigt många i många situationer.

Axel Wennhall – 19:28
När du beskriver de här mera generella mönstren som finns, som har bevisats ge återhämtning, så det som kommer upp för mig är att alla de hjälper oss att vara närvarande. Att alla de hjälper oss att på ett sätt skifta vårt operativsystem från att vara i det analyserande, det kognitiva, det tänkandet som på något sätt hela tiden gör att vi rör oss i en pendel mellan det som har hänt och det som kommer hända framför allt. Till att vi skiftar till ett operativsystem som upplever det som händer här och nu. Som är vaket och som på ett sätt inte behöver tanken lika mycket. Tanken finns som ett verktyg, men det är inte tanken som styr. Och det är ju, skulle jag säga, en definition av hur jag ser på meditation. Att meditation är formen för att skifta från någon sorts tankevärld till den direkta upplevelsen. Jag tänkte också på det där, jag tycker jag blir mer och mer medveten i mitt eget liv om hur läkande det är med goda relationer. Och för mig så skulle jag översätta, för jag tänkte på det nu när du sa det, men vad är en god relation? Och jag vill höra lite grann hur du ser på det. Men för mig blir det mer och mer tydligt att en god relation är en relation som jag kan vara mig själv i. Och när jag är mig själv så är jag närvarande. Och när jag är mig själv så kan jag också vara autentisk, jag kan vara sann, jag kan vara ärlig, jag kan vara sårbar. Jag behöver liksom inte hålla min gard uppe på något sätt. Men för att jag ska kunna ha en god relation med någon så krävs det att vi bägge två är närvarande i det mötet. Vad ser du, om vi bara specar in på, vad är en god relation för dig?

Lina Ejlertsson – 21:40
Jag tyckte, så fint sagt, och du satte fingret på precis det som jag också landar i när jag tänker på de här frågorna. Och det begreppet jag faktiskt vill lyfta där, det är det vi kallar psykologisk trygghet. För vi kan se ett jättestarkt samband mellan psykologisk trygghet och återhämtning. Och det innebär precis det du sa, att man kan vara sig själv. Och nu är ju jag, som ni förstår, inne mycket på arbetslivet och har kollat på psykologisk trygghet just på arbetsplatsen. Alltså att du kan vara dig själv, du kan ställa frågor, du är inte rädd för att misslyckas, du kan visa precis vem du är, utan att vara orolig för att du ska mötas med någon negativitet. Du kan helt enkelt vara sann mot dig själv, som du sa. Och där kan vi se att det är en väldigt betydelsefull faktor för de här goda relationerna som behövs för att vi ska må bra, för att vi ska kunna känna återhämtning. Så jag tycker att det sammanfattar det väldigt fint, just den här psykologiska tryggheten, som sagt.

Axel Wennhall – 23:00
Jag är inte helt bombsäker på det här, men någon lyssnare eller kanske du får rätta mig om jag har fel, men jag har för mig att Google gjorde någon, alltså de undersökte de mest innovativa teamen hos dem och se vad fanns det för nyckelkomponenter här, vad är det som skapar de mest innovativa och kreativa teamen på Google? Och att man upptäckte då att det var den psykologiska tryggheten som var den viktigaste komponenten.

Lina Ejlertsson – 23:30
Det stämmer. Och det som var så spännande där var ju att de kollade ju på, är det personlighetstyper, är det liksom hur hårt de presterar eller hur de kollade på allt och det var precis som du säger, det kom fram att de teamen som jobbade absolut bäst, det var där man kände sig trygg, kunde vara sig själv. Alla de här komponenterna som ligger i psykologisk trygghet. Så det är ett väldigt spännande begrepp och också nu att jag har sett i den forskning som jag har drivit, just att kopplingen till återhämtning. Så jag tycker att det är ett begrepp värt att ha med sig och hur viktigt det faktiskt är det här, att vi kan vara oss själva.

Axel Wennhall – 24:16
Har du några erfarenheter eller insikter på hur organisationer och företag kan skapa mera psykologisk trygghet på arbetsplatsen?

Lina Ejlertsson – 24:26
Ja, som chef kan man ju göra rätt så mycket för att bidra till att skapa psykologisk trygghet. Och där handlar det mycket om hur man är som chef, vad vi har för klimat i organisationen, att man jobbar mycket med öppenhet i gruppen, att man som chef är väldigt transparent, erkänner sina misstag, att säga det här hände, det här blev tokigt, jag är bara människa, att man lite är en förebild för att visa att det är okej, då kan vi också skapa en grupp där man vågar. Att man som chef visar att vi liksom, skulle något gå snett då tar vi ansvar för det som grupp, men också att vi liksom, att vi firar tillsammans när det går bra. Jag har hört om flera arbetsplatser som har jobbat med att man liksom, när man samlas i grupp och reflekterar, att man inte bara liksom, kanske då pratar om, det är ju jätteviktigt att prata om det som har gått bra, men att man också vågar säga okej, vad gick totalt åt skogen den senaste veckan? Nu kör vi varvet och så får alla berätta om ett misstag de har gjort. Att det är en sådan del i att vi skapar en öppenhet och en psykologisk trygghet. Det finns såklart många andra delar, men det är några av dem vi kan se faktiskt gör skillnad.

Axel Wennhall – 25:57
Ja, men just det där med att kunna våga prata och behandla konflikter, det känns som en så viktig del. Jag har liksom sett på min relation till mina kollegor Gustaf och Johanna som ett sorts liksom andra äktenskap. Och verkligen, vi driver en meditationsapp tillsammans, men det betyder ju såklart inte att vi har våra meningsskiljaktigheter eller tycker olika och hamnar i konflikt, precis som i vilken relation som helst. Och det har varit väldigt tydligt för mig att den relationen som vi tre har tillsammans, den på något sätt kan vi validera i hur vi hanterar våra konflikter. För det är enkelt att ha en så kallad gode relation när solen skiner och allt går bra och vi är överens. Men hur är det när det bränner och när det skaver och när vi kanske blir besvikna på varandra och frustrerade och till och med arga eller ledsna. Hur tar vi oss vidare därifrån? Och där skulle jag också säga att för mig så byggs den psykologiska tryggheten i att kunna hantera de situationerna. I att få vara sig själv i alla de, i det känslospektrat, men också vara vuxna människor som kan hantera det här och inte ha kvar de här gamla oförrätterna eller surdegarna utan att på ett närvarande och medvetet sätt prata och lösa det som dyker upp.

Lina Ejlertsson – 27:32
Verkligen, jag håller helt med dig där. Vi behöver båda delarna för att skapa den här goda och trygga och starka relationen som vi ju behöver.

Axel Wennhall – 27:43
Jag tänker också att i och med poddens namn, Meditera mera, så är jag nyfiken på att prata med dig om hur meditation och kanske framförallt mindfulness är kopplad till återhämtning. Men först, vad är din erfarenhet av meditation och mindfulness?

Lina Ejlertsson – 28:04
Där är det väldigt tydlig uppdelning för mig kring min erfarenhet. För tidigare har min erfarenhet grundat sig i kunskap om det. Jag vet om forskningen som finns, jag skriver om den, jag pratar om den, jag vet om alla fördelar. Men tills för rätt nyligen så har jag inte praktiserat det själv särskilt mycket. Testat det sådär, men inte riktigt prioriterat det. Dumt nog. Men sen för några månader sen så blev jag introducerad just för er app Mindfully. Och har integrerat det successivt mer och mer i min vardag där jag har provat det på olika sätt. Och börjar både känna och förstå de här fördelarna på ett annat sätt då än att bara ha den rena kunskapen om det. Så jag börjar bygga på min erfarenhet mer och mer. Både om vi tänker ren meditation, alltså att prova att faktiskt sitta ner och meditera. Men också, jag ser mindfulness lite mer som en, nästan som en livsstil. Att man lever mer närvarande och mer i nyhet och att det förändrar nästan ens sätt att se på saker. Så att de börjar mer och mer faktiskt få ta del i mitt liv på ett annat sätt än det har gjort tidigare.

Axel Wennhall – 29:38
Ja, vad fint. Jag tycker det där är en, och det gör mig så glad att höra dig beskriva det. För det där tycker jag har varit en nyckelinsikt för mig själv. Att meditation egentligen är ingenting man gör utan det är någonting man är. Så meditation på något sätt blir en påminnelse att vara närvarande. Så nu när du har börjat implementera lite meditation i ditt liv, hur har du gjort det? Vad har passat dig?

Lina Ejlertsson – 30:09
Jag testar mig fortfarande fram. Men det är allt från korta meditationsekvenser när jag är ute efter en återhämtning i stunden. Det här som vi var inne på innan, man tar en paus, man laddar batterierna igenom en fem minuters meditation säg. Men också provat det i förhållande till att komma ner i varv på kvällen, vara i nuet, varva ner inför att sova. Men det jag också tyckte var väldigt fint är att jag kunnat integrera det lite i familjen. Jag har tre små barn och varav ett barn har lite svårt med att komma ner i varv på kvällen. Och då har vi provat meditationssagor, vilket har varit väldigt fint för det har gett både en mysig och närvarande stund tillsammans, men också hjälpt faktiskt oss båda att varva ner inför natten. Så jag testar mig fortfarande fram i den här världen, men jag har ju insett verkligen hur på många olika sätt det går att använda. Så det här korta, långa och närvarande, som vi var inne på innan, med att mindfulnessen, det här med hur man är ett sätt att vara.

Axel Wennhall – 31:34
Det känns, ja vad känns det? Det känns liksom på något sätt så skönt att höra hur du experimenterar dig fram. För mig så, om jag till exempel får frågan i min roll som meditationscoach, hur ofta borde jag meditera? Så är det en, jag förstår verkligen frågan. Och det är så skönt att någon säger till dig, du borde meditera 20 minuter på morgonen och 20 minuter på kvällen. Och det finns ett talesätt i meditation som säger, meditera 20 minuter per dag. Har du inte tid med det, så meditera en timme. För det betyder att du troligtvis är för stressad uppe i varv. Och det finns någonting väldigt sant i det, men som råd till en stressad är det uruselt. Det finns ingen som kan ta till sig det. Och att, lite som du var inne på med återhämtning, så är det här väldigt individuellt. Du behöver hitta det som passar dig. Du behöver testa, du behöver prova. För att, trots allt så är den bästa meditationen, det är den som blir av. Och jag befinner mig i en fas i livet där jag nog aldrig har mediterat så lite. Och så fort vi sätter en idé om hur mycket vi borde meditera, så hamnar vi i en sorts inre konflikt med vår verklighet. Och där tycker jag det är viktigt att komma ihåg att meditationen mera svarar an till att kunna bli mer medveten om vilka behov jag har just nu. Det är en form av medvetenhets, jag vill inte kalla det ens övning, utan att vara medveten i nuet. Och det är bara i nuet som vi kan vara medvetna om vad vi behöver. För allting annat är en idé. Och att se det väldigt dynamiskt och som en process och att det förändras jättemycket. Och samtidigt vara medveten att för vissa människor så, ja men bestäm, jag ska sitta 15 minuter varje morgon vid den här tiden, för det kommer hjälpa mig att göra det. Det kommer hjälpa mig att inte glömma bort det helt enkelt. Att prioritera det. Men det behöver komma från en själv. Och det är först då när det kommer från en själv som det är där jag tycker man kan vaska guldet i meditation. För det är då man börjar lära känna sig själv och vara mer i kontakt med sig själv som jag tycker är någon sorts högre syfte med meditationen om vi vill kalla det. Eller liksom det mera sanna syftet. Än att bara stressa mindre eller sova bättre. Det är på något sätt bieffekter av att vara sig själv. Att vara närvarande. Jag tänker också på det att en del som meditation bjuder in till som är väldigt tydligt kopplat till återhämtning, och här är jag sen nyfiken på att höra vad du har upptäckt i forskningen och så, är ju att när vi tar oss en stund och kanske gör en mer klassisk mindfulness meditation, att vi sitter stilla som vi gjorde i början, vi fokuserar på andetaget eller någonting. Så är ju det i kontrast till det som vi oftast lever i våra liv, så är ju det en sorts avslappning. Men syftet är inte att du ska bli avslappnad. Syftet är att du ska vara fullt närvarande och medveten och vaken. Så avslappningen blir mer som en bieffekt. För det finns en problematik i när man har avslappning eller lugn och ro som mål, då hamnar man återigen eventuellt i konflikt med det som är. Och där ser jag att det finns en djupare avslappning i att acceptera verkligheten precis som den är. Så för mig så blir meditationen på ett sätt okej, när mitt liv stormar som mest, kan jag hitta återhämtning och vila i det? Finns det någon plats i mig där jag kan, om jag fullständigt accepterar att livet är skit där och då, vad händer då? Och då tycks det som att det finns en annan del av upplevelsen som också är lugn och avslappnad och accepterande och kärleksfull i det. Och att bägge två får samexistera. Men så fort jag har en idé om att det ska kännas lugnt och skönt och att när det inte gör det så är det någonting fel, då skapas som en underliggande stress också. Så med det, vad ser du liksom i, hur landar det hos dig i din egen meditationspraktik som du har haft nu ett par månader? Om vi börjar där kanske.

Lina Ejlertsson – 36:27
Ja, nej men jag har så många tankar efter detta du sa nu också för jag tänker ju direkt också såklart på den forskning som finns om kopplingen mellan återhämtning och meditation eller mindfulness. Och jag tänker hur viktigt det är där att vi har både forskningen och praktiken med oss. För jag tänker forskningen har ju fokuserat mycket, men om vi tänker egentligen tre viktiga delar. Det första är precis det du sa om att skapa en medvetenhet om behoven. Där har vi den första väldigt tydliga kopplingen till återhämtning. Att genom att vara närvarande, genom att vara mindful så kan du öka medvetenheten om ditt behov av återhämtning. Så det är det första. Men sen har ju forskningen också kollat på det som du nu benämnde som så kallade bieffekter och det är där jag tyckte det var lite spännande. För dels vet vi att det har gjorts väldigt mycket forskning på sömnkvalitet. Alltså att vi lättare får somna, vi sover bättre om vi utövar meditation. Så det är en sådan pusselbit. Men sen har vi också sett det här som en annan bieffekt med stressreduktion. Att vi blir mindre stressade, vi blir mer avslappnade. Och vi har ju en stor del som handlar om att öka sitt fokus, öka kreativiteten och sådana pusselbitar. Så där tänker jag att det är viktigt. Det blev lite ögonöppnande för mig när jag satt och lyssnade på dig här nu. För att jag har själv tänkt att jag har gjort en kort meditation som hjälp för att slappna av, för att få återhämtning. Men när jag nu hör dig berätta så kände jag hur jag verkligen ser på det, kanske lite med andra ögon nu. Och därför är det så viktigt att vi har både forskningen som du har kollat på vad det kan meditation och mindfulness leda till. Vad kan det vara en hjälp för eller ett verktyg för? Men också var befinner vi oss i stunden när vi, vad ska vi kalla det, utövar det? Och att det är de två, det praktiska men också vad då det kan leda till. Så tänker jag spontant när jag hör dig berätta och när jag då lägger ihop all den forskning jag har läst om återhämtning och mindfulness.

Axel Wennhall – 39:14
Jag är med dig och jag tänker också att när det kommer sen till de eventuella skillnaderna mellan återhämtning och meditation är att all meditation behöver inte leda till återhämtning. Om vi ser det på det här lite större perspektivet att det kan vara väldigt, och ordet meditativt tycker jag är ett svårt ord att använda. För det är liksom, när man hör det så tänker man att det är ett speciellt tillstånd. För mig är meditativt det mest enkla, naturliga tillståndet vi människor har tillgång till. Du nämnde att du har tre små barn, jag har två små barn. Det är meditativt. De är vakna och närvarande. Det är inte något speciellt tillstånd som är tillgängligt för några få som har mediterat i flera år, utan det meditativa är det naturliga medvetandetillståndet av närvaro. Och att, kan vi skifta in i det till exempel när vi går på gymmet. För gymmet skulle jag ju säga, och det här får du gärna rätta mig, det finns säkert en återhämtning att ha där också, men det är ju liksom en, där vi stressar kroppen ganska mycket, eller under träning, och där man, om man i alla fall tänker på en ren fysisk återhämtning, att vi behöver det efteråt. Men där blir meditationen ett sorts verktyg eller ett sorts sätt att verkligen vara i träningen, att få ut mest, alltså att uppleva hela träningen, och det kommer också leda till att du kommer bli starkare och att du kommer ha roligare. Så där är ju liksom, det meditativa är inte någon återhämtning, utan det är snarare en maximering av din prestation. Så där ser jag nog också att meditationen inte alltid är återhämtning, utan att den kan användas till att vara mer aktiv också.

Lina Ejlertsson – 41:12
Nu vet jag inte, men om jag förstod dig rätt där, men precis, jag tänker ju samma sak, att återhämtning kan ju vara väldigt aktiv också. Men jag tänker någonting som jag ofta stöter på när folk ska beskriva hur de bäst får återhämtning, då är det ju väldigt ofta det här att gå in i sin egen bubbla på något sätt. Och det kan ju vara träningen, det kan vara promenaden, att baka, att sticka, att djupandas, vad som helst. Och där tänker jag att de ligger väldigt nära varandra hela tiden, det här, vara medveten, som du pratar om.

Axel Wennhall – 41:54
Jag är lite nyfiken på, jag tror de flesta människor, om inte alla, vet att vi behöver återhämta oss. De flesta människor som börjar meditera upplever att det är bra för dem. Men trots det så gör man inte det, man tar sig inte tiden helt enkelt. Och på liknande sätt så verkar vi många som har svårt att ta oss tiden och återhämta oss. Varför tror du att vi har så svårt att göra det som vi vet att vi behöver och mår bra av?

Lina Ejlertsson – 42:36
Jag tror att en del i det är, har vi den fulla kunskapen och förståelsen? Om vi då pratar återhämtning, var vi lite inne på det i början, vad är egentligen återhämtning och vad är bilden av återhämtning? Och har man bilden av återhämtning att det är sömnen eller den långa stunden där man tar ett varmt bad eller har tid att ligga på soffan och läsa en bok? Har man bilden av att återhämtning måste vara stort och mycket? Då tror jag att det är en faktor till att man, det är inte lönt. Jag struntar i det för det är inte lönt med två minuter eller fem minuter eller tio sekunder. Så där ser jag att en krock sker först och främst. Jag stöter så ofta på människor som säger just det, det är inte lönt. Och då säger jag, jo det är det. Att vi ska minska på vad vi ser är återhämtning. Och då tror jag att det är steg ett, att det blir lättare att göra, att få det gjort. Det är lönt att ta ett djupt andetag innan du hoppar in i nästa möte. Om du gör det kan du få lite ny energi, lite nytt fokus, lite återhämtning. Men sen den andra delen i det, varför får vi inte till det? Varför tar vi oss inte tiden till återhämtning när vi då, inom citationstecken, vet hur bra det är för oss? Så tror jag att mycket är kopplat till det prestationssamhälle vi lever i. Som jag ändå, jag tycker att det går i rätt riktning, jag måste ändå säga det. Vi blir mer medvetna om våra behov. Men det har ju trots allt under väldigt lång tid sett ut så att det är förlagt med en viss status att ha jättemånga bollar i luften, jättemycket att göra. Man ska jobba längst, jobba mest, prestera hela tiden. Och det är så vi får lite kickar att fortsätta. Det är det som ger oss den här tillfredsställelsen. Men att vi då behöver stanna upp och tänka att det är precis liksom tvärtom. Vi behöver pausa, vi behöver återhämta oss för att kunna prestera bra. Det finns ju mängder med forskning som visar detta. Om vi då också kollar ur ett arbetsperspektiv och ett arbetsgivarperspektiv, alltså medarbetare där man arbetar hälsofrämjande och där medarbetarna får återhämta sig, de kan prestera bättre, de kan jobba mer effektivt, de blir mer kreativa och så vidare. Listan kan göras jättelång. Så att vi behöver vända på hela perspektivet att istället tänka att det är coolt och det är bra och det är häftigt och det är status att pausa och återhämta sig när man behöver återhämta sig. Så det är de två hindrena jag tror främst ligger i varför vi inte gör det. Men som sagt, jag måste ändå lägga in att jag tycker att medvetenheten har förändrats. Nu är jag i arbetslivet, men jag tycker generellt mycket efter pandemin också att det har blivit en helt annan medvetenhet kring vad är mitt behov och vad behöver jag och vad mår jag bra av? Den förändringen kan jag se parallellt med att fler och fler arbetsplatser, organisationer och arbetsgivare faktiskt satsar på hälsofrämjande insatser, mycket med fokus på återhämtning för sina anställda. Det är ett tecken på att förståelsen håller på att öka kring hur viktigt detta är. Så framåt tror jag ändå hoppas att individer blir bättre på att inte krascha, ladda upp, krascha, ladda upp, utan det här som vi pratade om i början, att låta återhämtningen vara en pågående process. Och en självklar del tänker jag, att återhämtning ska inte vara något konstigt som vi behöver skriva in i kalendern eller måste påminna oss om hela tiden, utan målet är ju någonstans det är jättesvårt. Men att börja öva på att återhämtning ska vara en självklar del i våra liv.

Axel Wennhall – 47:00
När jag tänker tillbaka på min egen karriär eller mitt eget arbetsliv, yrkesliv, så ser jag väldigt tydligt att de perioder som jag både har varit mest produktiv och även mest kreativ, alltså där resultatet av det jag gjort har varit bäst helt enkelt, har varit under perioder där det har funnits väldigt mycket återhämtning under en arbetsdag. Där det också har varit i kombination med att ha längre ostörda stunder som bara har varit dedikerade till en arbetsuppgift. Och det är ju svårt som du är inne på, många jobb ser inte ut så utan det är olika puckar att lösa hela tiden. Men det är i det, den typen av djupa arbete, och där det också sen har funnits en acceptans från min sida och en förståelse att det fönstret är inte så långt, det kan vara i det djupa arbetet kanske tre timmar ungefär. Och sen att resten av dagen behöver mycket återhämtning och väldigt lite krav och prestationer. Ja, det är de stunderna också som jag kanske mått allra bäst. Det har varit otroligt berikande för mitt välmående. Jag tänker utifrån allting som du kan och vet, hur lägger du upp dina egna arbetsdagar?

Lina Ejlertsson – 48:27
Jag jobbar ju mycket med kortare pauser. Vi brukar kalla det mikropauser, det kan vara några sekunder eller några minuter. För jag har ju ett jobb där det kräver rätt så mycket kreativitet. Jag sitter och skriver mycket. Det är mycket kreativitet i mitt jobb där man behöver komma på nya saker och producera text. Och där känner jag att det allra bästa för mig är de här korta avbrotten. Jag fastnar, tar en kort paus och är tillbaka. Nu jobbar jag hemifrån, vilket såklart inte alla har möjligheten till, men där har det blivit för mig att det kan vara att gå ut och ta lite luft en promenad, men det kan också vara att kasta in maskintvätt och att det blir en kreativ paus på något sätt. Och att jag kommer tillbaka med nytt fokus. Men det kan också vara sådana korta stunder av att titta ut genom fönstret, bara vara här och nu. Vi vet ju att något som är väldigt starkt kopplat till återhämtning är att lite rensa hjärnan, koppla bort tankar på jobbet, hjälper oss att få återhämtning och få komma tillbaka med ny energi till jobbet. Så allting du kan göra i din mikropaus som hjälper din hjärna att släppa tankarna och vara bara här och nu, det vet vi kan vara väldigt återhämtande. Och då kan det vara en sådan sak att bara titta ut genom fönstret och vad ser du där utanför? Eller ta några djupa andetag och fokusera på det eller helt enkelt vad du behöver i stunden. Men det försöker jag jobba mycket med. Just med tanke på den arbetssituation jag har. Men samtidigt tycker jag att mikropauser är ju något som alla borde anamma. För att vi vet ju lite inne på det som jag sa innan, att återhämtning behöver inte vara stort och mycket. Det kan man behöva ibland. Men ibland är det de här korta, korta avbrotten där vi laddar oss med ny energi.

Axel Wennhall – 50:33
Och du har ju delat det i vårt samtal också att du är förälder. Och det är ju en tid i livet där ens egna återhämtning står lite till sidan. Vad har du för tips till alla oss andra småbarnsföräldrar, men även generellt i hur vi kan skapa mer återhämtning i våra privatliv utanför arbetet?

Lina Ejlertsson – 51:00
Jag tror det ligger mycket där i att det kan finnas återhämtning i det lilla. Och jag tror att vi behöver påminna oss om det ibland. För jag stöter också på många som känner just det här som jag var inne på innan, att det är inte lönt. Och som småbarnsföräldrarna är det kanske inte det där ensamma varma badet som man har tid till. Däremot kan jag hitta återhämtning i det lilla. När jag kan ta ett djupt andetag och titta på när barnen leker. Eller faktiskt sitta närvarande och lägga ett pussel eller pärla tillsammans med barnen. Eller när jag går ut med soporna och tar några djupa andetag på vägen. Alltså att vi hittar återhämtning i det lilla och också accepterar att livet ser olika ut i olika perioder. Och det kommer en dag när återhämtningen kanske är att ligga och läsa en bok i flera timmar. Men just nu är det kanske inte. Och det gäller ju alla oberoende av livssituation. Så kopplat just till återhämtning på fritiden när man är ledig. Så tror jag att det är väldigt bra att försöka ha lite tankesättet randiga dagar eller randiga stunder eller veckor eller hur man vill applicera det. Alltså du gör någonting som tar energi på något sätt. Och det kan vara någonting som har varit kul. Du kan ha träffat en kompis och det kan ändå behövas återhämtning. Men det kan också vara något som har varit stressigt eller jobbigt för dig. Men har du då varvat det aktivt med något återhämtande. Några sekunder, några minuter eller en längre aktivitet som vi var inne på i början. Där man varierar vilka resurser man använder. Så jag tror både på jobbet men framför allt också på fritiden så tror jag på att tänka det här randiga. Så att vi integrerar återhämtning. Och att vi nu i början när vi övar oss, för det är svårt, faktiskt får tänka lite extra och tillbaka till goda relationer och att relationer betyder svår återhämtning. Det är inte bara det här att ha goda relationer där man kan skratta och prata. Vi kan ju också nyttja varandra. Vilka har du i din närhet på jobbet, på fritiden? Har du familj, vänner, partner, har du kollegor, en chef som ni faktiskt kan hålla lite koll på varandra. Ha ett öga på varandra under dagen, nu ser hon lite trött ut eller hon behöver nog ta en kopp kaffe eller en promenad eller en paus eller ett djupt andetag. Och att man då kan vara där och påminna varandra. Men också att man nyttjar relationerna i sitt liv med att faktiskt göra återhämtande aktiviteter tillsammans. För det kan vi också se spela roll. Att ta med någon ut på en promenad eller att laga den där middagen tillsammans och att vara återigen närvarande i stunden. Och att se det som att relationerna kan faktiskt påverka. Så jag tänker att det är flera olika bitar i det här med att hitta återhämtning på fritiden. Men de delarna tror jag på är viktigt att ta med sig.

Axel Wennhall – 54:08
Jag gillade bilden av randiga dagar och på tal om goda relationer så tror jag mitt bästa tips för återhämtning som småbarnsförälder är att skaffa barnvakt.

Lina Ejlertsson – 54:23
Ja, det är ett annat sätt att få lite återhämtning. En annan typ av återhämtning än att få återhämtning med barnen.

Axel Wennhall – 54:31
Kanske kombinationen är troligtvis det bästa, eller hur?

Lina Ejlertsson – 54:35
Ja, precis.

Axel Wennhall – 54:36
En sista fråga om återhämtning. Är det någonting som du har upptäckt i din forskning som du känner att allmänheten verkligen inte känner till? Alltså någonting som kanske var oväntat för dig eller bara där det finns ett väldigt stort kunskapsklapp?

Lina Ejlertsson – 54:56
När jag kollar på min forskning i stort och de fynden som har kommit fram genom åren så är det väl främst tre pusselbitar där jag tycker att vi har faktiskt gått in rätt mycket på två av dem. Den ena är det här vikten av goda relationer som vi har pratat om. Den andra är det här med att variera, att återhämtning inte bara behöver vara pausen. Men jag tror det tredje som jag tycker verkligen är värt att prata lite extra om, det är vikten av reflektion. För vad jag har sett i forskningen, vi har bland annat gjort en studie där vi kollade på just, av alla faktorer på arbetet i arbetsvardagen, vad är viktigt för att få upplevelse av återhämtning? Och då kunde vi se att reflektion på egen hand och tillsammans med andra var det absolut viktigaste. Och sen på tredje plats var det skratt, att skratta. Och det har vi pratat om, men det är ett underbart resultat att det är viktigt att skratta för att få återhämtning. Men därför tycker jag att det är viktigt att nämna reflektionen. Och då är det inte bara i arbetsvardagen, det är jätteviktigt att ta sig tiden efter en arbetsuppgift, att fundera över vad som precis hände och hur det känns. Reflektera tillsammans med kollegor om arbetssituationer, om arbetet, om återhämtning. Men vi har ju också den viktiga pusselbiten med reflektion på fritiden. Och där är vi ju tillbaka till det här med att vara medveten om sina behov, eller hur? Och att faktiskt, för jag tänkte att det är väldigt lätt att man hör, man kanske har lyssnat på detta samtalet och så tänker man, återhämtning är jätteviktigt, det ska jag börja med. Och sen faller man tillbaka i samma hjul, spårvardagen rullar på och så blir det liksom inte, det rinner ut i sanden. Och där vet vi att det kan vara väldigt värdefullt att vara väldigt konkret, alltså sätta er ner nu och ta två minuter till att reflektera över ditt behov av återhämtning. Vad behöver jag när jag känner de här olika sorters tröttheten? Men vad kan det finnas för återhämtande verktyg i min vardag? Vad kan jag göra? Vad finns det för aktiviteter jag faktiskt kan ta till när jag har fem sekunder, två minuter eller en timme? Och att faktiskt, jag ville faktiskt säga skriva ner det också, för att det blir väldigt tydligt då. Och så kan man liksom ta fram det och faktiskt använda. Så att vi får inte underskatta reflektion som verktyg och att använda det på massa olika sätt. Stanna upp och reflektera kring till exempel återhämtning.

Axel Wennhall – 57:38
Ja, det känns som en perfekt plats att börja runda av på det här samtalet. Verkligen tack för att du har upplyst mig och oss om vikten av återhämtning och hur vi kan få in det mer i våra liv. Innan vi ska avsluta så har vi en del i podden som jag inte har meddelat dig om, men den heter Fem snabba och det är just därför jag inte har sagt någonting till dig. Så bara det första som kommer upp. Och den första frågan är om du skulle få bjuda tre personer på middag och de skulle faktiskt kunna vara även personer som inte finns längre, som har gått bort. Vilka tre skulle du vilja bjuda på middag då?

Lina Ejlertsson – 58:25
Ur ett personlig synpunkt så blir det väldigt enkelt för mig, för jag har mor och farföräldrar som jag saknar väldigt, väldigt mycket. Som jag skulle önska skulle få träffa mina barn. Så jag hoppar även om du sa tre personer så tänker jag att mina barn kanske skulle få kunna komma in på ett hörn så skulle jag bjuda in min mormor och farmor och morfar på den middagen. Ja, vad fint.

Axel Wennhall – 58:54
Vilken är din favoritplats på jorden?

Lina Ejlertsson – 58:58
Favoritplats på jorden. Jag är uppvuxen vid havet. Där har jag en speciell liten plats nere vid stranden där jag har alltid lekt som barn och varit som barn. Och havet har alltid kopplat till återhämtning varit min plats. Det är där jag hittar glädje, lugn. Det är dit jag går när jag är ledsen, när jag behöver energi eller vad det än är för sinne. Liksom var jag befinner mig så är det havet jag väljer först. Och där har jag min lilla plats. En liten sten vid havet som är min favoritplats. Absolut på jorden.

Axel Wennhall – 59:43
Vi har pratat lite kort om naturen och återhämtning men det känns som att vi skulle kunna spela in ett helt nytt avsnitt bara om det. Eller hur?

Lina Ejlertsson – 59:51
Så är det verkligen. Naturen både inomhus och utomhus, oj vad det påverkar oss på så många sätt. Och inte minst vår återhämtning. Det är ett spännande område.

Axel Wennhall – 1:00:04
Vilken bok eller dokumentär skulle du vilja tipsa om?

Lina Ejlertsson – 1:00:11
Jag tänker då faktiskt att jag kan. Jag tänker vi har pratat rätt mycket om relationer idag och det är ju så spännande. Och jag har min vän Katarina Blom som är psykolog har skrivit en bok som heter Tillsammans effekten som jag tycker belyser detta ämne så väl. Hur pass stor betydelse relationer har i våra liv. Så den skulle jag vilja rekommendera att läsa.

Axel Wennhall – 1:00:39
Vilket är bästa rådet du har fått?

Lina Ejlertsson – 1:00:43
Nej men oj, det är så stora frågor du ställer så här. Bästa rådet. Det var svårt. Men jag har. Men ett råd. Om det är det bästa eller inte vet jag inte, men något jag ofta tänker på och går tillbaka till. Det är ett begrepp jag stötte på för x antal år sedan som har kommit att bli väldigt betydelsefullt som jag tror att många behöver tänka på. Och det är betydelsen av att snälltolka andra. Att vår grundinställning ska vara att snälltolka och inget annat. Och jag tror att bär vi med oss det så väl i privatlivet som professionellt i arbetssituationer så tror jag att det hade kunnat förändra väldigt mycket. Jag tänker ändå att det kan få räknas som ett råd att snälltolka.

Axel Wennhall – 1:01:41
Verkligen, verkligen. Sista frågan. Vad är du tacksam för just nu?

Lina Ejlertsson – 1:01:47
Ja, eftersom vi har pratat mycket om att vara i nuet och något jag faktiskt reflekterade över som jag nämnde i början. Det är den fina morgonen jag fick med barnen. För att vår vardag är inte att äta frukost hemma utan det är ofta rätt så uppklädd iväg till skola, förskola och rätt så bra tempo. Och i morse att få ta den stunden extra och få vara i nuet och så en fin morgon där allt bara, alla ni som är småbarnsföräldrar vet att det inte alltid morgnarna går jättesmidigt. Ibland är det någon som fastnar i något eller låser sig i något och så. Men i morse flöt det på. Och det känner jag att jag är väldigt tacksam för att jag fick den stunden. För den gav mig väldigt mycket energi inför att ta mig an min arbetsdag. Så jag hoppas att jag ska försöka få in sådana morgnar fler gånger.

Axel Wennhall – 1:02:43
Vad fint. Du, innan vi säger hejdå. Har du något tips eller någon mer kanske konkret övning som du skulle vilja skicka med till lyssnarna som de kan göra för att få ännu mer återhämtning i sina liv?

Lina Ejlertsson – 1:03:01
Ja, det passar ju perfekt för vi kom ju att prata om reflektion alldeles här på slutet. Och då skulle jag vilja uppmana alla er som lyssnar att prova positiv reflektion eller det man ibland kallar tacksamhetsreflektion. Och det kan man göra i slutet av arbetsdagen kopplat till arbetssituationen. Man kan också göra det på kvällen innan man ska sova kopplat till hela livet. Både på och utanför jobbet. Och att avsluta arbetsdagen eller dagen i stort med att tänka på positiva händelser. Det har visat sig i forskningen faktiskt påverka återhämtningen väldigt mycket men också välbefinnandet. Har vi den här positiva känslan i magen när vi går hem från jobbet och vi lättare återhämtar oss när vi är lediga. Lättare att lämna jobbet på jobbet. Men avslutar man dagen med det kan det faktiskt också påverka hur vi mår och hur väl vi återhämtar oss i stunden. Så det vill jag tipsa alla om att prova. För hur jobbig dagen än har varit och det känns som att det bara har varit skit rent ut sagt. Så lovar jag att du kan hitta något du är tacksam för eller något som har känt positivt. Det kan vara ett samtal du har haft eller du har slutfört en arbetsuppgift du känner dig stolt över eller som jag reflekterade nu över att jag fick en fin stund med barnen på morgonen. Du kanske kan sätta fingret på något. Prova och reflektera kring det men också faktiskt skriva ner det för då är det mycket lättare för oss att ta till oss av det vi har tänkt.

Okänd – 1:04:41
Och se.

Lina Ejlertsson – 1:04:42
Jag tänker prova det några dagar och utvärdera sen. Hur kändes det för mig? Påverkade det mig på något sätt? Påverkade det min återhämtning eller mitt välmående? Så det vill jag att alla vågar prova.

Axel Wennhall – 1:04:59
Det är ett underbart tips och det som är så fint med tacksamhet är ju hur det är direkt kopplat till närvaro. Och när du pratade om det här för att knyta ihop säcken till meditation så tror jag att om man har svårt för meditation och tycker det kan vara att man har svårt att hitta fokus när man ska meditera eller har svårt och är i en period i livet då det är lite svårare att meditera så är det ett fint tips är att börja med en tacksamhetsövning. Att börja precis med det du beskrev nu och sen därifrån gå vidare till att uppleva det innevarande ögonblicket på det sättet som passar en i just den stunden. Att det kan vara en väldigt fin inledning och också lugnande på tal om återhämtning. Lina, stort tack för att du ville komma och vara med i Meditera mera. Det har varit ett nöje att få prata med dig.

Lina Ejlertsson – 1:06:06
Tack själv för att jag fick komma. Jättefint samtal.

Axel Wennhall – 1:06:09
Tack. Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av Meditera mera från Mindfully med återhämtningsforskaren Lina Elgertson. Vi hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal. Om du vill komma i kontakt med Lina så hittar du hennes kontaktuppgifter på vår hemsida mindfully.nu. Är det något vi har tagit med oss från vårt samtal med Lina är att försöka skapa randiga dagar där vi kan varva aktivitet med återhämtning. Ta hand om dig så hörs vi snart igen.