Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Lasse Lychnell om meditation och business.

Axel Wennhall
Varmt välkomna till den interaktiva meditationspodden Meditera Mera med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Idag är vi på väg till Lasse Lychnell och hans kontor på Handelshögskolan här i Stockholm för att prata om meditation och hur det kan integreras på jobbet för både medarbetare och chefer. Lasse Lychnell kommer från Sollentuna men bor idag i Nacka. Han är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Lasse är också Mindfulness-instruktör och har mediterat i över 10 år. Han är grundare av företaget Being in Business som fokuserar på att stödja individer och organisationer att integrera insikter från meditation och personlig utveckling in i arbetslivet och på så sätt bidra till att skapa effektivare organisationer och ökat välmående på arbetsplatsen. Och just att skapa den här bryggan mellan meditation och arbetslivet är vad Lasse brinner för. Och det är också det centrala temat i hans forskning vid Handelshögskolan. Och det är precis det vi ska prata om idag. Hur kan meditation bli ett verktyg i arbetslivet för både medarbetare och chefer? Hur går det egentligen till? Blir man en bättre chef av att meditera? Och vilka tips har Lasse att dela med sig till alla oss som vill meditera mera?

Okänd
Välkomna. Tack. Det verkar som att dina kollegor väntar ett år på kontoret.

Axel Wennhall
Kul att vara här Lasse. Vi sitter på ditt kontor på Handelshögskolan i Stockholm. Och jag är så peppad på att sätta igång vårt samtal. Men innan det så tänkte jag att vi ska göra en kort landningsmeditation. Och idag så tänkte jag att vi bara ska checka in hur vi mår. Så oavsett vad du gör när du lyssnar på den här podden så kan du vara med. Du behöver bara ställa den här enkla frågan. Hur mår du just nu? Om du vill blunda och kan blunda så gör det. Vilket humör är du på just nu? Se om du är nyfiken och kan se. Hur det känns just nu. Vi är inte ute efter att ta reda på varför det är som det är. Vi är inte heller ute för att ta reda på vad du ska göra åt det. Se om du bara kan göra en incheckning. Om ditt humör hade varit ett väder. Vilket väder hade det varit då? Du kan också se om du kan identifiera vilka känslor, eller vilken känsla du har just nu. Se om den finns någonstans i kroppen. Bevittna den.

Lasse Lychnell
Okej.

Axel Wennhall
Så. Det var en kort andningsmeditation. Hej Lasse, hur mår du?

Lasse Lychnell
Hej. Jag mår bra. Vad skönt att landa så.

Axel Wennhall
Eller hur? Jag är så glad och tacksam att vi kunde få komma hit idag och göra den här intervjun med dig. Första gången jag kom i kontakt med dig var när du var med i den Närvaropodden med Bengt Renander. Jag blev så fascinerad över att det fanns en person som forskade på meditation och hur det kunde integreras i arbetslivet. Jag har själv läst ekonomi i Uppsala. Jag har jobbat som kommunikationskonsult i flera år och jobbar idag med att försöka lära ut meditation på arbetsplatser. Så det här, det var ride in my alley och blev så intresserad. Så det ska bli så spännande att få höra mer om din forskning och ditt arbete. Och igår hade vi också förmånen att få lyssna till dig när du berättade om det på en föreläsning här i Stockholm. Och jag ser väldigt mycket fram emot att få dela det med fler, till alla de som lyssnar. Men innan vi djupdyker in i din forskning och ditt arbete så är jag intresserad av hur kommer det sig att du började meditera och vart var du i ditt liv då?

Lasse Lychnell
När jag var liten så mediterade mina föräldrar och framförallt min mamma. Det här var kanske på slutet på 70-talet. Och då var TM stort, lite som mindfulness idag, fast bara lite. Och då fick jag göra någonting som heter barnmeditation där man satt fem minuter och mediterade. Det var min första kontakt med meditation. Men jag tyckte att det var ganska tråkigt, eller jag tyckte det var jättetråkigt. Och jag blev rastlös och så, men min mamma insisterade på att jag skulle göra det där i alla fall. Så jag låg på i något år innan jag kanske blev tillräckligt stor för att se.

Axel Wennhall
Kommer du ihåg hur gammal du var då?

Lasse Lychnell
Nej, men jag skulle nog kunna varit runt 10 kanske. Men jag minns faktiskt inte riktigt. Sen höll jag på med idrott, tävlade i judo och då började jag intressera mig för mental träning. Så jag höll på, ett tag höll jag på ganska mycket med mental träning. Då såg jag inte det som meditation alls, utan som mental träning. Men idag så förstår jag ju att det fanns stora likheter med det jag gjorde då. Det var ju mycket kroppsskärning till exempel och så lyssnade jag på Lars-Erik Uneståls band, kassettband och så. Så då höll jag på med en tid. Och sen, någonstans när jag var kanske 35 så hade jag många kompisar som började intressera sig för personlig utveckling och gå kurser och så. Då började jag också, ja, börja med det. Och då kom meditation in på nytt. Och det är väl sen dess som jag på olika sätt har fortsatt med kanske framförallt kontemplativa praktiker som jag föredrar att säga. För det är lite vidare begreppen än bara meditation.

Axel Wennhall
Jag tycker nästan att vi kan börja där. Vad skulle du säga är skillnaden mellan meditation och kontemplativa praktiker?

Lasse Lychnell
Jag skulle säga att meditation är en kontemplativ praktik. Att vara ute i naturen kan vara en annan. Att dansa eller hålla på med konst kan vara ytterligare en. Yoga är ett annat exempel. Så det beror lite grann på hur man definierar saker. Någon annan skulle kunna säga att allt det jag räknade upp nu också är meditation.

Axel Wennhall
Vad är kärnan för dig i kontemplativ praktik?

Lasse Lychnell
Det är att det finns den här rörelsen att vända inåt och betrakta sig själv och världen utifrån det filter som man ser världen igenom. Att skilja mellan hur erfarenheten träffar en och hur vi försöker skapa mening av den och iaktta den processen. Lite så tänker jag.

Axel Wennhall
Så vid ungefär 35 års ålder började du meditera. Jobbade du då i handels eller vad gjorde du då i ditt arbetsliv?

Lasse Lychnell
Då doktorerade jag. Jag höll på att skriva en avhandling om IT-relaterat förändringsarbete i organisationer. Det kan också ha varit så att jag jobbade lite grann med IT i företag.

Axel Wennhall
Så du var inne i den akademiska världen när du började meditera?

Lasse Lychnell
Ja. Sen var det en ganska lång resa för mig att du säger det här på allvar och börjar meditera. Då blev jag lite orolig. Mediterade jag tillräckligt bra för att kunna säga det då?

Axel Wennhall
Jag tar om det. När du började meditera vid 35 års ålder. Bra noterat.

Lasse Lychnell
Det är så lätt att det går prestation i meditation, vilket är helt motsägelsefullt.

Axel Wennhall
Du har pratat med helt rätt person. Det är bra att du flaggar upp för mig.

Lasse Lychnell
Jag har ju också den ådran. Det var en väldigt successiv förändring. I början hände ingenting. Och sen hände ingenting. Och sen hände ingenting. Jag skrev klart min avhandling. Det kan vara så att om det hade hänt väldigt mycket så hade det kanske inte blivit någon avhandling. Det vet jag inte. Men någonstans där efteråt så blev jag anställd i ett forskningsprojekt som handlade LEAN- implementering och IT-projekt i stora organisationer. Jag började märka att det gick trögt. Jag bidrog inte på det sätt som jag är van att bidra och vill bidra till. Livet hade också blivit lite mer komplext för mig med en mamma som hade blivit sjuk och hände saker runt omkring. Som kanske fick mig att skifta perspektiv och min egen utveckling började se mig själv på ett annat sätt. Och någonstans så förstod jag att det där var inte min grej längre. Jag hade kanske egentligen anat det långt tidigare och det tog en tid för mig att våga stå för det. Men då fick jag berätta att jag inte kunde vara kvar i projektet. Det var, i forskarvärlden är man ju ofta beroende av finansiering och det var min finansiering. Men någonstans så kände jag att jag behöver ta det här steget och så tog jag en time out från forskningen och fortsatte att undervisa en del. Utan att veta vad jag skulle göra. Men väldigt snabbt så började det dyka upp nya saker och det här måste ha varit 2013 och mindfulness kanske på allvar började bli populärt. Jag fick nästan hålla mig lite grann att inte starta upp någonting. Jag tänkte att nu ska jag vänta ett tag, nu ska jag vänta. Och sen så startade jag mitt projekt som inte handlade om mindfulness utan om hur ledare som får insikter från meditation och personlig utveckling integrerar det med sitt yrkesliv. Och det var ju förstås mitt eget sätt att integrera mina insikter med mitt yrkesliv som forskare.

Axel Wennhall
Så din forskning och din personliga utveckling gick hand i hand?

Lasse Lychnell
Ja, och det var ju det det inte gjorde tidigare.

Axel Wennhall
Så 2013, efter det har varit som det låter väldigt tålamodigt så kände du att nu är det dags att sätta igång. Kan inte du berätta lite grann om din forskning?

Lasse Lychnell
Medan väldigt många intresserar sig för frågor som kanske framför allt när det gäller mindfulness, vilka effekter får det och kan vi bli mer effektiva, hur fungerar det? Så är jag mer intresserad av om det nu har vissa effekter, hur använder vi dem? Hur kommer de till uttryck i vårt liv och i det här fallet då yrkeslivet? Och det finns ju en koppling till det jag forskade om tidigare om teknik i organisationer. Där var jag ju intresserad av inte tekniken i sig utan hur den används i organisationen. För det är när den används som effekterna uppstår och många gånger så används ju inte tekniken som vi lägger ner väldigt mycket resurser på att utveckla. Så jag har ju liksom färgat lite grann av det synsättet när jag mötte det här nya fenomenet. Jag är nyfiken på det. Men hur gör folk egentligen när man kanske börjar känna mer medkänsla med andra och sig själv? När man ser att, ser sin egen sårbarhet, sidor hos en själv som kanske inte är vad andra, vad man förväntar sig att andra ska gilla. Och när man lyssnar på kroppen och kanske hör att kroppen är trött och så är man i en miljö där man ska bita ihop och man ska vara rationell och närmast osårbar. Hur kan man då vara sann mot sig själv? Det tycker jag är spännande.

Axel Wennhall
Så det var ditt huvudtema, den centrala frågan in i forskningen?

Lasse Lychnell
Ja, det var min ingång.

Axel Wennhall
Och hur gick själva forskningen till? Vad har du forskat om?

Lasse Lychnell
Det började så att jag hade själv gått en kurs och en av deltagarna hade sagt till mig så här att jag är orolig nu när kursen slutar och om jag kommer falla tillbaka i gamla mönster och kanske drabbas av utmattning igen. Så frågade jag runt bland de andra deltagarna och det var många entreprenörer och VD där och de delade ju den där oron. Och eftersom jag hade jobbat med ledar och verksamhetsutveckling under många år tidigare så såg jag att det här är ju både ett managementproblem, en utmaning verkligen och att jag faktiskt kan bidra på något sätt till att skapa förutsättningar för andra att utforska det här. Så då bjöd jag in till en process, sju stycken VD och ägare till små eller stora företag. Då jobbade vi under ett år med att titta på utmaningar som vad ska jag göra nu? Ska jag sälja mitt företag eller ska jag ta in en professionell VD eller ska jag vara kvar? Hur kan jag förändra kulturen i mitt bolag så att den är mer i linje med de värderingar jag har nu istället för de som jag hade när jag startade företaget? Hur kan jag växa utan att det blir på bekostnad av min egen och de anställdas hälsa? Den typen av frågor. Och de var ju då direkt kopplade till insikter som de här personerna hade fått om sig själva.

Axel Wennhall
På vilket sätt kan arbetet bli meditation?

Lasse Lychnell
Det verkar som att det finns väldigt många olika sätt. Men det jag har noterat när jag har jobbat med individer med olika förutsättningar för att kunna påverka sitt arbete. Jag tänker på den som äger sitt företag, den som är VD, den som är högchef i en stor organisation och kanske inte har så stora möjligheter. Den som är mellan två jobb och söker sig en ny bana kanske. Oavsett vad man är så verkar det som att livet erbjuder utmaningar. De ser lite olika ut och vad ska man säga? Den repertoar av möjligheter som presenterar sig ser också olika ut. Men det gemensamma är det att en blir utmanad på sätt som handlar om, som är ju personliga. Och så får man möjligheter att se om det kanske går att hitta nya sätt att förhålla sig till den situationen. Och att på det sättet också växa som människa.

Axel Wennhall
Jag vet att du har pratat om ett meditativt förhållningssätt. Kan inte du berätta lite grann om vad det är?

Lasse Lychnell
Jag brukar kalla det för det. För att i den här traditionella buddhistiska meditationen så är ett vanligt sätt att förklara den på är att det här med att man tar ett steg tillbaka och bara betraktar det som är. Man skapar det här lilla gapet mellan stimulus och respons. Ett vanligt exempel som jag brukar ta är när jag får ett e -postmeddelande med ett budskap som jag faktiskt inte alltid vill ha. Och sen så kanske det till och med är skrivet på ett sätt som gör att jag blir ännu mer upprörd. Då är det så lätt att börja skriva svaret och trycka på sänd. Utifrån hur jag känner mig då. Så med ett mer meditativt förhållningssätt så kan jag ta ett steg tillbaka och titta på mina känslor och mina tankar som jag har kring det här. Och hur det känns i kroppen. Och när jag gör det så kan det vara så att jag ser att det här är ju inte fast. Det här rör sig ju. Jag är inte arg men jag har känslor av ilska. Och när jag släpper taget om det så kan jag faktiskt ibland låta dem passera och ersättas av någonting annat som skulle kunna vara. Att jag känner sorg kanske för hur det är. Att jag är ledsen. Kanske känner skuld. Och när det försvinner så kanske det kommer upp en glädje över att okej det här försvann men det finns ju många andra möjligheter. Och så vidare. Och om jag svarar utifrån det istället så kommer mitt svar bli helt annorlunda.

Axel Wennhall
Hamna på en klokare plats.

Lasse Lychnell
Ja, så skulle man väl kunna säga. Att jag tar in fler perspektiv när jag svarar.

Axel Wennhall
Har du sett att de i din forskning, i dina forskningsgrupper har kunnat använda sig av det här meditativt förhållningssättet? Hur har det kunnat se ut? Har du något exempel?

Lasse Lychnell
Ja men det har jag. Och jag fick ett väldigt fint exempel innan den här föreläsningen så ringde jag runt lite grann till de här deltagarna från denna omgången och frågade hur fungerar det nu? Och jag skulle nästan vilja läsa upp det.

Axel Wennhall
Jättegärna.

Lasse Lychnell
Jag passade på att fråga och då berättade en av deltagarna för mig som driver ett litet företag. The big challenge is personnel to face adversities. One of our best assemblers has given notice because his girlfriend is pregnant and lives 150 kilometers away. And for a small company it’s a big challenge to become their best engineer. Yesterday my reaction was this is going to hell. The first thing I feel is fear. I feel small and vulnerable. It’s hard to stay with it. Usually I try to get away. I call people and I talk about other things. I go to the gym. I do things so that I don’t feel what is. But when I stay, it comes to me. I start to see opportunities rather than problems. Instead of reacting, I act. And today I called this assemblers new employer and talked with him because I know him. We talked and came up with some alternatives in order to make this a good transition. We could in fact borrow people from his company. Now it actually feels good. And I feel a lot of compassion for this assembler. It’s a new situation for him in which he doesn’t feel comfortable. Life changed for him. Jag tycker det är så fint.

Axel Wennhall
Verkligen.

Lasse Lychnell
Hur det kan skifta från paniken, att det här kommer inte att gå. Till verkligen den här känslan av medkänsla och att det dyker upp sådana här alternativ som gör situationen bra.

Axel Wennhall
Det som slår mig när du berättar är skiftet från jag, jag, jag mitt problem till att vrida på det och kunna se hela bilden, eller i alla fall en större del av bilden. Den andra människan. Vilket är en fantastiskt fin förmåga.

Lasse Lychnell
Just det. Det är det här att se sig själv som en del av något. Ett större sammanhang. Där både den här montören och montörens nya chef hjälps åt.

Axel Wennhall
Det andra som slår mig när du berättar om den här texten är Act and not react . Det är vad jag också ser att meditation har gett mig. Det har gett mig ett, eller inte alltid men ofta, ett val. Att inte reagera där jag inte är medveten om varför jag gör på ett visst sätt. Utan precis som du pratade om stimuli och reaktioner. Att reaktioner bara händer. Jag har inte riktigt kontroll över vad som händer. I mitt fall kan det vara att jag blir lättirriterad och blir sur på framför allt min stackars flickvän. Men allt oftare kommer jag till en plats där jag kan säga hmm, okej, vad är det bästa här? Det är nog inte att vara sur utan ta ett kliv tillbaka och agera klokare. Jag har inget bättre ord för det men jag vet inte om det behövs ett bättre ord heller.

Lasse Lychnell
Visdom är ett ord som används ibland. Som jag är fascinerad av.

Axel Wennhall
Så det meditativa förhållningssättet, att kunna kliva ur situationen lite grann, att kunna vara med det som är, att kunna agera från en plats utifrån vishet och klokhet istället för att reaktivt. För det här är ju en förmåga som är fantastisk att ha med sig överallt i livet. Men tror du att det är svårare att ha med sig den här förmågan på arbetsplatsen?

Lasse Lychnell
Jag skulle säga att svårigheten ligger i att det uppstår när vi blir utmanade. Du tog upp exemplet med din flickvän här och jag tror att de situationerna kanske kan vara ännu mer utmanande än på arbetsplatsen. Men generellt är det väl när det är saker som kommer oss nära, när det påverkar oss, när det utmanar sidor av oss som det finns väldigt mycket känslor kring. Och det är ju vanligt på jobbet för att jobbet är en så stor del av vårt liv och vi, om jag ska använda det uttrycket, investerar mycket i vårt arbete och oss själva.

Axel Wennhall
Så det låter mycket som att det meditativa förhållningssättet handlar mycket om hur vi möter det vi faktiskt möter i arbetet och inte så mycket fokus på vad det är utan det förhållningssättet. Vilka utmaningar ser du i arbetslivet som människor har att föra in det här meditativa förhållningssättet?

Lasse Lychnell
Det jag tycker mig höra människor säga mycket är att hur ska jag hitta tid för det? Många upplever sig vara under sån stor press att det helt enkelt inte finns utrymme att ta det här steget tillbaka. Det finns resurser för att göra det inombords och då handlar det ju faktiskt inte så mycket om de individerna utan hur det ser ut på många arbetsplatser.

Axel Wennhall
Att det då är ett hektiskt tempo och en kultur som.

Lasse Lychnell
Ja, det är ett tempo och en kultur som inte gör det lätt att ha ett meditativt förhållningssätt. Samtidigt så ser jag både arbetsplatser och människor där det här i relativt stor utsträckning ändå kan hända. Det här är en spännande fråga. Hur går det här skiftet till när människor och kanske en hel kultur börjar förändra förhållningssätt? Jättespännande fråga. Jag har inget svar på det än. Men min känsla är att det kanske inte krävs så mycket.

Axel Wennhall
Vad tror du krävs? Vad är de viktiga delarna?

Lasse Lychnell
Utifrån det jag har sett i näringslivet är att det krävs att oftast en VD verkligen bär det här och själv har upplevt det. för att kunna introducera det till andra i organisationen. Och det är när det kommer uppifrån. Då finns det möjlighet att göra genomgripande förändringar. Annars tror jag att det är svårt. Men i delar av en organisation så är det möjligt också att åstadkomma förändring. Vi kan inte få samma genomslag tror jag. Än en gång så krävs det att det är någon eller några personer som faktiskt börjar leva så här.

Axel Wennhall
Skulle du kunna förklara lite grann när man lever så här? Vad kan det vara för typ av förändringar i företagen?

Lasse Lychnell
Ett exempel kan vara att man innan ledningsgruppsmötena tar och gör lite grann som du, en incheckning. Det behöver inte ens vara en regelrätt meditation. Men det att vända inåt och bara bli medveten om var kommer jag ifrån? Vad har jag med mig för tankar i det här mötet? Och vad kom de ifrån egentligen? Och är det någonting som jag vill ha med mig i den här? Eller kanske inte. Och bara där så sätts ju en helt annan ton för ledningsgruppsmötet. Om det är ett möte som syftar till att leda företaget så kan det ju få stora konsekvenser. En annan observation är att, speciellt om det kommer uppifrån, att den här typen av satsningar, om man gör en satsning på till exempel att införa mindfulness i organisationen, inte stannar där riktigt. Det kan vara så att företaget börjar ifrågasätta hur organiserar vi oss? Hur förhåller vi oss till våra kunder? Vilket företag vill vi vara egentligen? Så mindfulness kan bli en katalysator för förändringar när det gäller sättet att driva företaget. Självorganisering är ett tema som kommer mer och mer och som jag tycker är jättespännande. För att självorganisering ska fungera så behövs också självreflektion. Och det här är någonting som är väldigt spännande nu. För självorganisering var ju ganska populärt på 70-80-talet.

Axel Wennhall
Kan inte du bara berätta lite kort vad självorganisering är?

Lasse Lychnell
Det handlar ju egentligen om att man ger större mandat till medarbetare att organisera sig och genomföra arbetet utifrån sina egna villkor. Att bestämma hur man vill uppnå resultaten snarare än att det sätts uppifrån. Däremot kan man sätta så här att det finns lite olika nivåer av självorganisering. Det kan vara så att man bestämmer att det här ska vi uppnå. Men det kan ju också vara så att man inom medarbetarna också definierar vad det är vi vill göra egentligen. Det är en lite mer radikal organisering och då kapar man också chefsleden. Jättespännande. Jag har kollegor som är mycket bättre än jag på det.

Axel Wennhall
Jag tror jag hörde häromveckan att det var en studie, en internationell studie, att det var 13% av alla som jobbar som gillar sitt jobb. Och sen var det 27% som avskydde sitt jobb. Och jag tror att siffran var ungefär 46% av de som längtade till fredagen om man säger så. Men det var en intressant iakttagelse utan att lägga någon värdering i det. Men jag är också väldigt intresserad av att man kan faktiskt arbeta utifrån lust, utifrån glädje, utifrån att man vill. Och det behöver inte bara vara måsten och borden och skan. Skulle du säga att det är ett meditativt vanligt sätt? Eller ett meditativt arbetssätt?

Lasse Lychnell
Jag skulle säga att det skulle kunna vara. Men man skulle kunna arbeta lustfyllt utan att ha den medvetenheten också tänker jag. Det är som en annan dimension.

Axel Wennhall
Jag har läst några av dina publikationer och där skriver du om själslig vs instrumentell intention. Kan inte du berätta vad skillnaden är och vad du har sett? Vad människor har för olika intentioner med sin inre utveckling och med meditation.

Lasse Lychnell
Att ha en instrumentell intention, det tänker jag på som när man börjar meditera för att bli mer effektiv på jobbet till exempel. Det är ett medel för ett mål som handlar mer om det yttre. Om man har en själslig intention så handlar det snarare om att jag mediterar för ett utforskande. Mediterar för att växa som människa. Och när jag gör det, då vet jag inte riktigt vart det kommer att ta mig.

Axel Wennhall
Så en resa utan mål?

Lasse Lychnell
Målet är inte viktigt utifrån det perspektivet. Det är resan som är viktig och jag litar på att den tar mig dit jag behöver komma.

Axel Wennhall
Och hur har du sett att de här olika intentionerna, hur faller de ut så att säga med människor som har olika intentioner?

Lasse Lychnell
Men det jag skulle säga är att det är inte helt ovanligt att man börjar meditera med en instrumentell intention och att det sen händer någonting och att flera får upp ögonen för det. Och det är i det här fallet den här nyfikenheten på sin personliga utveckling.

Axel Wennhall
Inom meditationen så brukar man ju ibland prata om formell träning och informell träning. Att den formella träningen är kanske det man klassiskt tänker på när man tänker på meditation. Att man sitter på en meditationsskudde eller en stol och sluter ögonen och mediterar. Medan den informella meditationen kan vi göra när som helst och var som helst. Hur ser du att den informella meditationen kan användas på arbetsplatsen?

Lasse Lychnell
Det här med informell meditation tänker jag oftast så, de exempel som man brukar ta är ganska enkla sysslor som att jobba i trädgården och diska. Enkla sysslor som brukade utföras i kloster och ashram och att man gör det med närvaro. Och dagens arbetsuppgifter, de är inte lika lätta att göra till en meditativ praktik på det sättet. Men jag tror att vi kan alla hitta tillfällen där det faktiskt är möjligt. Och då gäller det kanske framförallt de här lite tråkigare uppgifterna. Mer rutinartade uppgifterna så lämpar sig nog mer för att göra till en meditation på det sättet som man menar i informell träning. Men sen erbjuder de här andra mer dynamiska situationerna som vi pratade om tidigare då när man möts och blir utmanad. Det blir också ett tillfälle att ta ett steg tillbaka och också göra det till en meditation. Men då är det mer som att en blir inkastad i det här. Så det är en lite annan ingång.

Axel Wennhall
Just det. Att man medvetet väljer att föra uppmärksamheten till det man bara gör och vara medveten om det man gör.

Lasse Lychnell
Ja, det är lite som att läraren slår en i huvudet med en sån här zenpinne.

Axel Wennhall
Jag är också otroligt fascinerad av den informella träningen utifrån att den är så himla svår. Jag har haft en intention de senaste två åren att när jag borstar tänderna så ska jag vara helt och hållet närvarande. Och jag har inte lyckats en enda gång helt och hållet. Och det är så svårt utan jag kommer på mig själv. Och när jag säger att jag misslyckas så menar jag egentligen bara att jag kommer på mig själv att helt plötsligt så är jag inne i sovrummet och håller på att vika ihop någonting eller plockar ihop kläder. Det är den enkla uppgiften att bara vara med sin tandborstning. Det har visat sig vara troligtvis det svåraste jag någonsin har försökt göra. Och en annan viktig del är att jag var och varannan dag också glömmer bort det. Att jag faktiskt sagt den här intentionen till mig själv. Så jag tror med den informella meditationen på jobbet är att kunna hitta en sak. Som att vid klockan tre, vid rasten vid klockan tre, vid kaffepausen vid klockan tre. Då ska jag bara lyssna. Helt medvetet bara lyssna. Det är en enkel uppgift att man kan föra in då. Ett meditativt förhållningssätt till det. Ett val. När jag ska gå till toaletten. Bara den lilla korta vägen. Då ska jag vara helt närvarande i varje steg. Det jag har noterat är att försöka bestämma sig för att hjälpa en att påminna sig just det. Den här stunden på dagen. Då ska jag försöka föra all min uppmärksamhet till vad det är jag gör. Och det kan också skapa då en paus i sitt jobb. Att man kan komma i kontakt med sig själv. Med kroppen till exempel som du har pratat. Så där ser jag att den informella träningen kan ha ett enormt stort värde på arbetsplatsen för individen. När man stöter på vissa situationer på arbetet. Vilka tips och råd har du hur man kan möta dem?

Lasse Lychnell
Jag tänker att det kopplar tillbaka till det vi pratade om tidigare. Att först skapa det här lilla glappet. Mellan stimulus som kommer utifrån och sin egen reaktion. Skapa ett litet utrymme där. Att se sig själv som en del av sammanhanget. Men att se de andra som vänner snarare än fiender. Det finns en socialpsykologisk forskning som säger att när vi tänker på de som är våra vänner. Om de gör något bra så tänker vi att det är deras sanna natur det här. Och om de gör någonting som inte skulle vara bra så tänker vi att det kan ju hända alla. Dålig dag till exempel. Men när det gäller de som vi ser som fiender, nu använder jag de kategorierna. Om de gör något dåligt, då tänker vi att det är deras sanna natur. Och om de gör något bra så tänker vi att det händer väl alla någon gång. Det var bara tur. Så om man börjar tänka på det här. Jag ser ju väldigt mycket hur det här faktiskt stämmer in på mig. Men jag ser också hur det skiftar väldigt mycket från vän till fiende, från vän till fiende. Och hur det handlar väldigt mycket om mig själv och inte så mycket om den andra personen. Så att försöka titta på det här. Ser jag den här personen som fiende eller vän? Och nu använder jag fiende i någon slags bred bemärkelse förstås.

Axel Wennhall
Det som slog mig när du berättade det här är att samma perspektiv har jag och nog alla vi när vi blickar inåt.

Lasse Lychnell
Ja, just det. Snyggt.

Axel Wennhall
Vän eller fiende. Och det kan också skifta.

Lasse Lychnell
Fienden är den som är dömande och väldigt kritisk. Men att helt enkelt titta på sitt eget perspektiv. Både för andra och för en själv. Se att man är en del av det. Men sen tänker jag också att det är viktigt att ha någon form av formell praktik för att träna upp det här i början. Träna upp förhållningssättet. Och mindfulness är förstås kanske det allra enklaste, men det passar inte alla. Det gäller att hitta vad som passar en själv.

Axel Wennhall
Hur ser din formella praktik ut?

Lasse Lychnell
Jag är väldigt eklektisk. Jag varierar jättemycket och jag har gjort många olika typer av meditationer. Från vipassana, den strikta varianten, till mer aktiva meditationer och rörelse. Och jag dansar ganska mycket. Kontaktimprovisation, fem rytmer, exotic dance och free flow och sådana där öppna danser. Som egentligen handlar mer om att uttrycka sig med kroppen snarare än med ord. Och betrakta det. Jag yogar. Min preferens varierar. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Det är många som säger att man ska hitta en praktik och hålla sig till den. Jag tror att det är en viktig poäng i början. Men det är det här som händer mig nu. Jag tycker också väldigt mycket om att hitta på egna meditationer.

Axel Wennhall
Spännande. Kan du berätta lite mer om vad kan vara Lasses meditation?

Lasse Lychnell
Ett exempel som är aktuellt just nu är att jag gick en massagekurs för något år sedan. När jag ger massage så är det en meditation för mig. Det är som att jag betraktar mina händer. Jag har en meditativa attityd när jag masserar. Och det gör att gränsen mellan att ge och ta emot upplöses. Vilket gör att jag känner att det känns som att jag mediterat efter att jag har masserat.

Axel Wennhall
Du har ju mediterat under många år och har väldigt mycket erfarenhet av olika typer av meditationer. Har du några tips och råd till de som kanske är nyfikna på att börja meditera?

Lasse Lychnell
Först så tänker jag att det gäller att hitta en meditationsform och ett sammanhang som passar den egna personligheten. Det var ju redan vad de sa för 5 000 år sedan när de började. De kallade det för yoga alltihopa då. Och så fanns det vissa som var mer lämpade för den här strikta meditationen medan andra behövde röra på kroppen mer och det vi kallar yoga idag. Och så fanns det ytterligare andra som för vilka selfless service, alltså karma yoga. Det här att, jag kommer inte på vad det heter på svenska, men att utföra arbete utan att ha ett mål för sig, utan för att serva någon annan. Det är en typ av yoga också. För någon kunde det vara att studera skrifter och mer en intellektuell form. Så det första är att hitta en form och ett sammanhang som passar en själv. I meditation så tänker jag att det finns de här mer strikta buddhistiska zen, osv. Sen finns det de här mantra meditationerna som TM och Akem och så finns det de här Osho-meditationerna som är mer aktiva och kanske bara för bättre för de som är lite rastlösa och har mycket känslor som behöver uttryckas. Det gäller att hitta vad som slår an tror jag. Inte försöka pressa sig in i en form som man inte är gjord för. Sen tänker jag också att det finns olika format som att ladda ner en app som kan vara enkelt för många men kräver någon form av självdisciplin också som alla inte har. Jag själv är ju beroende av det sociala för att jag ska tycka att det var roligt att träffa likasinnade och så. Så att gå med i en grupp, en kurs, en åtta veckors kurs eller någonting sånt där så får jag ett sammanhang där jag träffar andra också. Det gör att det känns roligare och lättare för mig. Medan andra kanske behöver åka iväg på retreat för att helt avskärma sig från vardagen för att överhuvudtaget kunna sätta sig och ta sig den här tiden. Men igen, att se alla möjligheterna och inte vara låst på att det ska vara på ett visst sätt.

Axel Wennhall
Om du inte mediterar, märker du av det?

Lasse Lychnell
Ja, det gör jag. Och det är inte så roligt.

Axel Wennhall
På vilka sätt?

Lasse Lychnell
Jag tror att det kan vara lite olika sätt. Men ett sätt är att jag märker att jag inte har den här bufferten, den här marginalen mellan mig själv och livet. När saker inte går som jag kanske hoppats så påverkas jag mer av det. Det är väl lite grann att det här gapet mellan stimulus och respons krymper. Jag märker att jag inte har så roligt.

Axel Wennhall
Fantastiskt. Meritera så har du roligare. Ser det på en filmboard, New York Times.

Lasse Lychnell
Så jag tror att det nästan sträcker sig, går djupare än själva meditationen. Det handlar om hur jag förhåller mig till mig själv och hur jag tar hand om mig själv. Och i det är meditationen en viktig del.

Axel Wennhall
Varenda gång hittills i den här podden när jag ställt den här frågan så har alla de intervjuade sagt att misstag är till för att göras. För det är något man lär sig av. Men jag tycker ändå att frågan är så pass intressant. För det är intressant att höra vilka bumps on the road som människor har stött på. Finns det saker som har hänt i din praktik som du skulle kunna varna andra för eller som du önskar att du hade kunnat ge ett råd till dig själv, ett yngre själv?

Lasse Lychnell
Ja, det är faktiskt en sak som jag tänker på. Jag kommer ihåg att jag var i Indien och träffade en meditationslärare som frågade om jag skulle gå på något event. Och så sa jag så här, jag tror inte det, jag har så mycket att göra. Så frågade han så här, Lasse, why do you work so hard? Och då var det som att jag bara insåg varför jag jobbar så hårt. Så jag skulle inte kalla det ett misstag men om jag kan vara snällare mot mig själv så blir resan väldigt mycket behagligare. För livet pågår nu. Och det här målet, eller vad man nu ska göra, är bara en så otroligt liten del.

Axel Wennhall
Fint. Nu är det dags att meditera.

Lasse Lychnell
Ja.

Axel Wennhall
Helt underbart. Vi har ju förmånen idag att bli guidade av dig. Skulle du vilja berätta om vilken typ av meditation vi ska göra?

Lasse Lychnell
En sak som fascinerar mig och jag tycker om att utforska handlar om det här med att släppa taget. Att inte hålla fast vid idéer till exempel som kanske inte gynnar mig, som jag inte mår bra av. Och den här meditationen brukar jag se som ett sätt att i mikroformat träna på det. Och det är en väldigt enkel andningsmeditation där vi bara kommer att betrakta andningen. Och det att släppa taget handlar om att just bara betrakta andningen utan att försöka styra den. Jag tycker själv att det är väldigt spännande att göra den här meditationen.

Axel Wennhall
Härligt. Och spännande. Så om du lyssnar på den här meditationen så är det dags att kanske slå sig ner eller lägga sig ner?

Lasse Lychnell
Ja, jag skulle föreslå att vi sitter skönt. Och rak rygg brukar hjälpa till lite grann. Och jag brukar tycka om att sluta ögonen också för att minimera intrycken från det yttre. Så kan du bara notera den här lilla luftströmmen som passerar in och ut genom näsan. Som ett litet litet vinddrag. Bara notera hur det känns utan att försöka sätta något ord på det. Kanske är det så att det känns annorlunda på in och utandningen. Och noterar du det? Notera varje andetag som om det är helt nytt. För det är det ju. Och sen så kan du låta andningen gå lite djupare och notera hur bröstkorgen höjs på inandningen och sänks på utandningen. Och sen låta andningen gå ännu djupare och notera hur magen expanderar på inandningen och sjunker ihop lite på utandningen. Och så kan du ta det här lilla steget tillbaka och bara betrakta andningen så som den händer. Utan att försöka ändra den på något sätt. Som om den lever sitt eget liv. Och istället för att styra så följer du med med din uppmärksamhet. Andningen går före och du följer med din uppmärksamhet. Kanske noterar du att vissa andetag blir djupare. Och då noterar du att de blir djupare. Och andra andetag kanske blir kortare. Betrakta varje andetag med nyfikenhet. Och varje andetag som om det är det första. Om det känns på något sätt i dig så noterar du det också. Utan att försöka döma om det är bra eller dåligt. Om det är rätt eller fel. Utan att försöka ändra någonting. kan du medvetet ta ett lite djupare andetag och fylla lungorna med luft. Och sen bara slappna av och låta luften sjunka ut. Och likadant en gång till. Och andas ut. Du kan prova att slappna av i mungiporna och låta ett litet leende komma fram. Börja röra lite på fingrar och tår. När du känner att det är dags så kan du slå upp ögonen. Komma tillbaka till där du är. Och bara notera hur du känner dig just nu.

Axel Wennhall
Wow. Tack Lasse. Innan vi ska lämna dig så tänkte vi kolla med dig om det är någonting som du är nyfiken på. Något tema kring meditation eller om du har någon gäst som du skulle vilja rekommendera till podden Meditera Med dig.

Lasse Lychnell
Jag känner att jag är nyfiken på så mycket.

Axel Wennhall
Det är jul snart, det finns ingen stoppare på listan.

Lasse Lychnell
Jag skulle tycka det var spännande att höra er prata med någon, kanske en ledare eller någon som jobbar i yrkeslivet och prata om hur det är för dem. Lite grann det jag själv intresserar mig för i forskningen. Jag skulle tycka det var spännande att höra någon som har infört mindfulness eller mindfulnessbaserat synsätt i sin organisation och berätta om hur det är. Jag tänker också på Christine Mellner på Stockholms universitet. Hon är psykolog och forskar om självmedkänsla, moderna arbetsorganisationer och mycket om gränssättning också. Hur vi kan förhålla oss till arbetet i världen så som det ser ut idag. Jag tänker också på Christoffer Kummelstedt som doktorerar här på Handels och intresserar sig för självorganisering kopplat lite grann till det vi pratade om.

Axel Wennhall
För att knyta ihop säcken, en sista fråga. Utifrån dina observationer och hur du själv ser på det, blir man en bättre chef av att meditera?

Lasse Lychnell
Det beror på vem man frågar och vad man har för måttstock. Jag är säker på att några skulle kunna säga att man blir en sämre chef om man mediterar. Men jag tror att de här effekterna som jag har pratat om har stor sannolikhet att uppstå. Och då låter det som att det är en chef som jag hellre skulle ha.

Axel Wennhall
Tack för att vi fick komma hit. Det har varit en händelserik förmiddag. När vi skulle åka ner och dricka kaffe så kom hissen och någon hoppade ur. Alltså inte ur själva hissen utan ovanpå. Det var som på film. Och nu under samtalet så har du bokstavligen talat pratat i skägget. Du har ju ett fantastiskt skägg men Gustav har mickat upp det här i skägget. Så det hade nästan gjort sig bättre på film än på podd idag. Hur som helst, tusen tack för att du tog dig tid. För att du ville dela med dig av din forskning och ditt arbete och dina råd till alla som vill börja meditera eller kanske meditera mer. Tack Lasse.

Lasse Lychnell
Tack så mycket. Och för mig så känner jag att den här inspelningen har varit en meditation.

Axel Wennhall
Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av meditera mera med Lasse Lychnell. Vi hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal med Lasse och av hans meditation. Jag tyckte att den var helt fantastisk. Om du vill komma i kontakt med Lasse eller någon av våra tidigare gäster så hittar ni deras kontaktinformation på vår hemsida breathein.se. Där hittar ni även alla våra avsnitt och även såklart våra resor. Och i april ska vi åka ner till Italien och de italienska alperna för att åka skidor och meditera. Och då har jag inte ens nämnt den italienska maten. Vi som gör den här podden är jag Axel Wennhall som arbetar som meditationscoach och Gustav Nord som driver produktionsbolaget Flip-Flop Interactive. Tusen tack till alla er som har lyssnat. Vi är väldigt tacksamma för alla tips och hejarop vi har fått hittills. Så dela gärna den, prenumerera och låt oss tillsammans försöka få hela Sverige att meditera. Om ni vill följa oss och vårt arbete med Breathe In så hittar ni oss på Instagram där vi heter Breathe In Travels. Vi finns också på Facebook där vi kort och gott heter Breathe In. På Facebook finns också ett meditationscommunity som heter just Meditera Mera. Så om du vill inspirera andra eller bli inspirerad, gå med där. Och är det någonting jag tagit med mig från dagens samtal med Lasse är nästa gång jag får ett snorkigt e-mail, att stanna upp och försöka göra den här personen till min vän istället för min fiende.