Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Camilla Sköld om meditation och hjärnan.

Axel Wennhall
Hej och varmt välkommen till den interaktiva meditationspodden Meditera Mera med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Nu sitter vi hemma i Gustavs lägenhet och väntar på en ny spännande gäst. Den här gången ska vi träffa Camilla Sköld för att prata om meditation och vad som händer i hjärnan när vi mediterar. Camilla Sköld kommer från Göteborg men bor idag i Stockholm. Camilla är doktor i neurovetenskap och är legitimerad sjukgymnast och hon har utövat meditation och mindfulness sedan 1999. Hon är grundare av Center for Mindfulness Sweden och är en bland knappt ett femtiotal i världen med certifiering i att utbilda MBSR-lärare. Hon är också initiativtagare till och kursansvarig för mindfulnessbaserad stresshantering på Karolinska Institutet som sedan 2007 erbjuds inom ramen för grundutbildningsprogrammet. Det här var också den första kursen i mindfulnessbaserad metodik vid en medicinsk fakultet i Sverige. Vi ska prata med Camilla om vad som faktiskt händer i hjärnan när vi mediterar. Hur påverkar meditation våra hjärnor och våra beteenden? Vad vet forskningen idag? Och vart behövs det mer forskning? Och vilka tips har Camilla till alla oss som vill meditera mera?

Okänd
Hej! Ja, jag kom in direkt. Hej!

Axel Wennhall
Vad kul att du kunde komma hem hit till Gustav idag.

Camilla Sköld
Ja, det känns roligt att vara här.

Axel Wennhall
Du och jag ska ju prata om meditation och hur det påverkar hjärnan idag. Men innan det så tänkte jag föreslå att vi kan göra en kort landningsmeditation. Vi tre här. Gärna det. Men som du också kan göra som lyssnat på det här avsnittet. Jag tänkte bara helt enkelt att vi ska vända vår uppmärksamhet till kroppen. Och kanske vända uppmärksamheten till området runt hjärtat. Så om du är på en plats där du sitter ner så kanske du vill sluta ögonen. Men om du är på språng eller gör någonting annat så se om du kan vrida lite av din uppmärksamhet till bröstområdet. Och området runt ditt hjärta. Bara bli medveten om hur det känns här just nu. Och om du märker att du har ett motstånd mot det du känner eller att det kanske upplevs som lite tufft så kan du också lägga ett par händer på bröstet. Se om du bara kan landa med det som är som det är. Och när uppmärksamheten förs bort eller fladdrar bort så se om du bara kan vända tillbaka den. Vanligt men bestämt hit. Se om du kan vila med din uppmärksamhet här. Okej. Det var en kort landningsmeditation. Hej. Hur mår du?

Camilla Sköld
Det var skönt att landa. Behöver det. Behöver komma ihåg att göra det. Känner jag.

Axel Wennhall
Vi ska ju prata om meditation och mindfulness och vad som händer i hjärnan idag. Jag tycker det är ett så otroligt spännande och även ett viktigt ämne utifrån att se vad vi faktiskt vet idag, vad forskningen säger händer om vad som händer i våra hjärnor. Och jag är också ganska övertygad om att för att meditation ska kunna föras in i samhället i stort, oavsett i vilka forum, till exempel i skolan, så behöver vi veta vilken typ av meditation som fungerar, vilken meditation som kanske inte fungerar lika bra och behöver gå till mera av ett evidensbaserat underlag. För jag tror de flesta av oss som mediterar har en subjektiv upplevelse av att det här är ju så himla fantastiskt. Men där tror jag att forskningen spelar en väldigt viktig roll och därför känns det extra kul att du är här idag för du är både doktor i neurovetenskap och en av de ledande aktörerna inom mindfulness i Sverige. Så tack för att du kom hit.

Camilla Sköld
Tack för att jag får vara här.

Axel Wennhall
Men jag är lite nyfiken. Hur kommer det sig att du började meditera från första början?

Camilla Sköld
Ja, det var nog väldigt mycket mitt eget illabefinnande och sökande på den tiden. Jag var väl troligen på väg att gå i väggen. Jag började få en massa fysiska symtom, spänningar i nacken och mycket tryck över bröstet. Jag mådde inte speciellt bra så jag började söka mig runt och började gå i terapi. Men i den vevan träffade jag också på en bok om meditation, om zenmeditation var det då. När jag började läsa den så blev jag väldigt tagen av den boken för den sa om det här är en bra bok så lägger du den ifrån dig. Och det tyckte jag var himla häftigt. Då lägger du den ifrån dig och så börjar du göra det här.

Axel Wennhall
Börjar meditera då?

Camilla Sköld
Ja, precis.

Axel Wennhall
Och det gjorde du då?

Camilla Sköld
Ja, så det gjorde jag då. Inte bara med hjälp av boken utan jag sökte mig till Zenbuddhisterna här på Södermalm och började då, ja, fick lära mig en del tekniker och fortsatte sedan själv. Var där tillbaka någon gång och åkte på retreat och så där. Men väldigt mycket övade själv och övade väldigt intensivt i början. Jag arbetade då på det sättet så att jag kunde varva, alltså jag mediterade och jobbade, mediterade och jobbade liksom.

Axel Wennhall
Berätta, hur såg det ut? Det var en sån dag, vad gjorde du då?

Camilla Sköld
Ja, alltså det var i början av mitt avhandlingsarbete kan man säga. Så att det fanns ju mycket mer frihet i hur jag la upp min dag. Och då kunde jag liksom sätta mig så att jag läste och skrev och så vidare. Och sen så satt jag väldigt mycket i början, sittande meditation. Och märkte väldigt snabbt av effekter av meditationen. Att jag började landa och fick syn på mönster i mig själv och kände mig mycket lugnare. Och de här symptomen som jag hade känt av, de började väldigt snabbt att lägga sig. Och jag kopplade det väldigt mycket till det här utövandet. Och även att när jag gick i terapi så kunde jag använda mig av närvaron som jag då övade upp. För då kom det fram saker som jag sen kunde gå vidare med när jag träffade min terapeut.

Axel Wennhall
Hur gick det sen till att du kom i kontakt med mindfulness-based stress reduction och tog dig vidare inom det?

Camilla Sköld
Ja, det var någon gång där på början av 2000-talet när jag, då kom jag i kontakt med Jon Kabat-Zinns arbete. Återigen läste jag hans bok. Eller via en bok helt enkelt. Att jag läste hans bok. Och då hade jag redan börjat att jobba med de patienter som jag då jobbade med. Och det var patienter med neurologiska skador och handikapp. Och då hade jag börjat jobba med rörelsemedvetenhet. Jag är sjukgymnast i grunden så jag hade börjat jobba med rörelsemedvetenhet. Och med meditation med patienterna och gjort ett eget program. Börjat göra ett eget program. Men det här programmet var ju liksom väldigt mycket i sin början. Och så läste jag då om Jon Kabat-Zinns arbete. Och där han hade liksom redan skrivit det och liksom formulerat ett program där han jobbade med en helhetssyn på människan. Där man inte delar upp kropp och själ och så vidare. Eller kropp och sinne, tankar och känslor. Utan att, ja, ett holistiskt perspektiv helt enkelt. Och då blev jag väldigt tagen av hans bok och ville lära mig hans program. Så då åkte jag iväg till USA och lärde mig det.

Axel Wennhall
Kan inte du bara berätta, bara kort sammanfatta vem Jon Kabat-Zinn är och kanske bara kort om Mindfulness Based Stress Reduction för de som inte känner till det eller honom.

Camilla Sköld
Ja, det kan jag gärna göra. Jon Kabat-Zinn började i slutet på 70-talet och skapade då ett program som man tog in inom hälso och sjukvården. För han tänkte att de här meditativa verktygen som han hade lärt sig skulle passa väldigt väl in bland människor som har stort lidande. Och de samlas ju på sjukhus. Han brukar säga att sjukhus är lidandemagneter. De drar till sig personer som behöver hjälp på ett eller annat sätt. Ja, alltså Kabat-Zinn skapade ett program som skulle kunna möta vardagsmänniskans lidande helt enkelt. Och det är det som MBSR-programmet syftar till. Att man under de här åtta veckorna bygger upp olika verktyg för att kunna möta sitt eget liv. Och programmet kallas ju Mindfulness-baserad stressreduktion. Men själva kärnan handlar om hur kan jag leva mitt liv på ett sätt som gör att jag mår bättre och blir gladare och lyckligare.

Axel Wennhall
Och vi konstaterade det innan vi satt på play här att jag har ju gått en kurs hos Anna Wikfalk som i sin tur har gått en kurs hos dig. Ja, just det. I just Mindfulness-baserad stressreduktion. Och jag tror att sammanfattningen för mig så var det en kurs i hur man lever ett mer närvarande liv.

Camilla Sköld
Ja.

Axel Wennhall
Och att man blir medveten om vad som tar bort en från närvaro.

Camilla Sköld
Ja, absolut.

Axel Wennhall
Men det är också lite intressant, du pratar om lidande. Det finns väl också en skillnad mellan smärta som vi människor upplever och framförallt kanske därför vi tar oss till sjukhus. Och lidande.

Camilla Sköld
Absolut.

Axel Wennhall
Kan inte du utveckla vad skillnaden mellan de två är?

Camilla Sköld
Ja, lidandet är ju mer, det skapas av hur vi förhåller oss när vi har smärta. Om jag har smärta eller stress eller vad det nu kan vara eller psykiskt illabefinnande på något sätt. Så kan man säga att när jag sedan börjar göra motstånd mot det, att jag inte vill ha den där stressen eller att jag inte vill ha smärtan eller sådär. Då adderar vi ett motstånd till smärtan och då får vi vårt lidande. Så det är det här sättet hur vi förhåller oss till det som verkligen pågår som gör att vi får ett lidande. Så smärta och stress, vi kommer aldrig kunna ta bort det. Men lidandet är vårt eget bidrag till att förvärra situationen kan man säga.

Axel Wennhall
Och här finns det ju en hel del spännande forskning på ganska erfarna meditatörer. Och ett exempel på det här är väl egentligen om man, precis som du har med att man ska till sjukhus helt enkelt. Och man oroar sig för det här. Man kan ju gå och oroa sig i flera veckor innan.

Camilla Sköld
Ja men absolut.

Axel Wennhall
Och sen till och med när man är klar från sjukhuset, då kan man gå och berätta den här berättelsen. Ja det var så himla jobbigt. Så att man har fortfarande kvar det. Så det finns en före och en efter effekt.

Camilla Sköld
Ja men absolut. Att vi, lidandet kommer ju också till av att, precis det som du säger, att vi håller på och tänker på det som redan har varit. Eller oroar oss över det som ska komma sen. Så vi hör, vi är inte här i det här ögonblicket. För i det här ögonblicket om vi är här precis med det som är, så där finns inget lidande.

Axel Wennhall
I full acceptans.

Camilla Sköld
Och det är ju det som är den stora utmaningen och vi faller in i historien och i framtiden. Men att meditation och mindfulness handlar om att föra oss, att få verktyg att föra oss tillbaka till ögonblicket.

Axel Wennhall
För mig själv så har jag nog märkt att jag ibland kan nog missuppfatta det här med inget lidande och tolka in ingen smärta.

Camilla Sköld
Ja.

Axel Wennhall
För ibland så kan jag själv ta mig tillbaka till nuet och så är det någonting som är jobbigt här. Och så accepterar jag inte det utan jag har en föreställning om att så här, men om jag är närvarande så ska ju allt vara frid och fröjd. För jag tror också att det är viktigt att verkligen komma ihåg och påminna sig om att smärta är en del av livet.

Camilla Sköld
Absolut.

Axel Wennhall
Men lidande, vårt motstånd mot den här smärtan är inte det.

Camilla Sköld
Nej men absolut och även i nuet så finns det ju naturligtvis smärta och den kommer inte försvinna eller det finns stress och så vidare. Och det är just därför vi också behöver det här andra förhållningssättet i hur vi kan möta oss själva. Att möta oss själva med vänlighet och varsamhet och omsorg och värme. För att när saker och ting är väldigt jobbiga så är det jobbigt att vara i nuet med det. Och då behöver vi de här andra verktygen för att orka vara i nuet, orka vara i vår egen kropp. För i kroppen känns ju det smärtsamma.

Axel Wennhall
För mindfulness ser det som det är men det du pratar om nu, självmedkänsla är på ett sätt att kunna vara med det som är.

Camilla Sköld
Precis. Och kunna vara med det som är utmanande, som är smärtsamt.

Axel Wennhall
Till er som lyssnar på det här avsnittet så kan jag varmt rekommendera det samtalet som du hade med Bengt Renander i Närvaro podden där ni pratar om just medkänsla.

Camilla Sköld
Ja just det.

Axel Wennhall
Och där ert samtal tog slut var just när ni började prata om meditation och hjärnan. Så därför känns det så kul att vi kan ta vidare det samtalet här idag. Jag är lite nyfiken, för du är ju då doktor i neurovetenskap. Kom det först eller kom meditationen? Eller har de någon koppling?

Camilla Sköld
Jag hade ju börjat meditera innan jag doktorerade men mitt avhandlingsarbete handlar ju egentligen inte om meditation. Utan det handlar om patienter som har neurologiska skador och handikapp. Men sen så har ju det här intresset naturligtvis, det väcktes ju också, eller blev tydligare under mitt avhandlingsarbete eftersom de metoder som fanns, de behandlingsmetoder som fanns för den patientgruppen var på många sätt otillräckliga. Och har man brutit ryggen eller nacken så blir väldigt många personer förlamade och hamnar i rullstol. Och man får en massa symptom som man ska förhålla sig till men som man kommer få leva resten av sitt liv med. Och det är oftast en väldigt omvälvande situation och det är övervägande killar som skadar sig och unga killar. Och ska då sitta i rullstol för resten av sitt liv och behöver då redskap också för hur ska jag förhålla mig till det här. Och att man även när man skadar sig så har man samma fördomar om skadade personer som, eller i alla fall liknande fördomar som vi andra har. Så det är mycket man ska, nya saker man ska förhålla sig till.

Axel Wennhall
Okej. På vilket sätt?

Camilla Sköld
Alltså man får ju en helt, alltså man får en helt ny kropp som man då ska, som inte funkar som den gjorde förut och som man då ska klä sig och man ska tvätta sig, man ska ta sig runt i samhället på olika sätt. Och det ska man göra på ett nytt sätt och då behöver man, behöver man nya redskap för att möta sig själv. Och mycket av det som finns inom den traditionella medicinen handlar om att man försöker ta bort någonting, alltså att man medicinerar bort någonting eller man gör någonting kirurgiskt eller ja, man försöker att ta bort någonting. Under tiden när man jobbar med mindfulness-baserade metoder så handlar det mer om hur kan jag förhålla mig och möta den kropp som jag nu har. Eller den situation som jag nu har. För också när jag tittade på de här patienterna sen så, jag skulle bara säga alldeles kort, men då visade det sig också att även när de hade gått igenom en sådan här gruppbehandling som jag hade då så förändrades inte deras symtom, alltså medicinska symtom eller vad man ska säga, men patienterna upplevde ju att de mådde så himla mycket bättre. De hade fått nya redskap för att möta sig själva och möta sin egen syn på sig själv och så vidare.

Axel Wennhall
Är det här någonting du fortfarande jobbar med idag?

Camilla Sköld
Nej, jag gör inte det. Utan sedan jag började att jobba med meditation mer enligt det här mindfulnessprogrammet, John Kabat-Zinns program, så har jag allt mer börjat komma in mer på psykisk ohälsa. Även om jag ser att den här gruppen naturligtvis och många andra grupper skulle ha jättemycket nytta av det här så vem vet. Någon gång kanske de här vägarna förenas på något sätt.

Axel Wennhall
Vad skulle du säga att vi vet händer i hjärnan idag?

Camilla Sköld
Ja, vi vet ju att stress, och då tänker jag mig stress i vid bemärkelse, att få en sjukdom eller att ha smärta eller så vidare, är stress för oss som människor. Stress i alla former, även när vi mår psykiskt dåligt med ångest och depression och så vidare. Har vi det pågående under lång tid så är det väldigt dåligt för vår hjärna. Delar av hjärnan, en del som kallas hippocampus, har man sett bryts ner på olika sätt när vi stressar mycket. Det man har sett med meditation, och det är inte bara med meditation, utan det finns också olika sätt att återhämta hippocampus. Och ett sätt att återhämta hippocampus det är att träna till exempel, fysisk träning. Ser man påverkar hippocampus i en gynnsam riktning. Men det finns också en viss typ av medicinering som kan återhämta hippocampus. Men sen så har man också sett att meditation återhämtar hippocampus. Så kopplingarna mellan cellerna och tätheten mellan cellerna ökar när vi mediterar.

Axel Wennhall
Okej, så det finns forskningsresultat som visar att meditationen kan då återhämta hippocampus i form av meditation?

Camilla Sköld
Absolut. Vårt nervsystem är ju liksom väldigt finurligt, eller vad man ska säga. Hela vårt nervsystem fungerar med att det är som gas och broms allting. Så antingen så gasas gas på eller så ökar man bromsen. Allting är gas och broms, skulle man kunna säga förenklat. Hippocampus fungerar liksom som broms på vår stressreaktion. Och när den bromsen slutar fungera så blir det obalans i hjärnan kan man säga.

Axel Wennhall
Vad kan hända om det blir obalans?

Camilla Sköld
Ja, det är då som vi får en massa av de här symptomen, stressymptomen som väldigt många känner igen sig i. Att vi får lite tunnelseende, vi blir lätt triggade med symptom som egentligen är från flera olika av våra sinnen. Att vi inte orkar höra saker eller vi kan bli stressade av väldigt små saker.

Axel Wennhall
Ja.

Camilla Sköld
Det har man sett att det blir, det är egentligen två delar av hjärnan som samverkar. Och vi har en annan del av hjärnan som kallas amygdala som är gasen på det här systemet om man säger. Och när bromsen då avtar i form av hippocampus så kommer indirekt gasen att öka på. Så att den får liksom lite fritt spelrum. Och det man har sett, och det är faktiskt första gången som man ser det, att meditation påverkar återhämta bromsen och nedreglera gasen.

Axel Wennhall
Just det, så amygdalan den minskar i aktivitet?

Camilla Sköld
Precis. Det har man sett forskningsmässigt nu. Det som man inte hade sett tidigare det var att man hade inte hittat någonting som kunde nedreglera amygdala. Men det har man sett att meditation gör. Så att meditation hjälper till att skapa balans i hjärnan kan man säga. Och det är jättespännande. Det är i sin linda på många sätt och det är inte jättemånga studier men det pekar i en väldigt spännande riktning.

Axel Wennhall
För jag tror att många som mediterar upplever det här.

Camilla Sköld
Ja.

Axel Wennhall
Så att det krävs ju uppenbarligen hjärnforskning för att ta reda på att det är så. Men det känns ganska givet när man pratar om det. Men det är ändå fascinerande att den subjektiva upplevelsen kan stärkas av det vi kan se. Hur mäter man sånt här i hjärnan?

Camilla Sköld
Ja, alltså man mäter det både genom olika magnetröntgensvarianter och sen så mäter man ju det också med så att man tittar på elektriciteten i hjärnan. Hur aktiv hjärnan är på olika sätt. Så både blodflödesmätningar och sen hur själva strukturerna ser ut i hjärnan mäter man det med.

Axel Wennhall
För en av de sakerna jag kom i kontakt med när jag började meditera också och var liksom intresserad av, okej men vad säger forskningen, var just det här med neuroplasticitet. Att hjärnan förändras hela tiden och den gör så genom hela livet. Och egentligen vad vi än gör så förändrar det hjärnan. Men det tycker jag också pekar mot någonting så himla intressant att det finns vissa mentala färdigheter som vi kan öva upp. Ju mer tid vi applicerar på det desto mer kommer hjärnan formas åt det hållet.

Camilla Sköld
Absolut.

Axel Wennhall
Och just att hjärnan är en muskel som vi kan träna upp. För det är någonting som jag upplever att jag själv inte hade kommit i kontakt med innan jag hade börjat meditera och innan jag hade börjat själv aktivt sökt den typen av information. Hur tror du att den här typen av kunskap kan appliceras ut till exempel i skolan och sådär?

Camilla Sköld
Precis som det som du är inne på att allting påverkar ju vår hjärna och det som vi gör många gånger blir lättare att göra igen. Och det är ju både på positivt sätt och på negativt sätt. Alltså det vi gör medvetet, då kan vi gå en medveten väg och få förändringar som kan vara gynnsamma för oss. Men väldigt mycket av det som vi gör är ju omedvetet och automatiserat och det formar också vår hjärna. Så vi kanske gör saker som vi inte mår så bra av eller som är så gynnsamma för oss men vi är omedvetna om att vi gör det. Men även det trampar ju upp stigar i hjärnan på samma sätt som ute i naturen att vi trampar upp olika stigar. Så våra beteende, om de är omedvetna och vi gör dem om och om igen så kommer det också påverka oss. Men kanske på ett sätt som vi inte mår så bra av. Så kan vi då bli mer medvetna om det så är ju det väldigt gynnsamma verktyg. Och de kan man naturligtvis använda i skolan och med unga som har en hjärna som än så länge inte har gått på felaktiga sätt eller ogynnsamma sätt så många gånger. Utan det är en väldigt formbar hjärna. Och ger man då unga den här typen av verktyg redan från början så är jag helt övertygad om att en del av det som vi brottas med idag skulle inte ens uppstå.

Axel Wennhall
Just med de här omedvetna processerna så är en sak som slår mig att ju mer jag mediterar desto mer blir jag medveten om hur omedveten jag är.

Camilla Sköld
Precis.

Axel Wennhall
Det finns en paradox däri att det känns nästan som att man går bakåt.

Camilla Sköld
På ett sätt kan det kännas så ja. Men samtidigt så ska man veta att i hjärnan, vi behöver vara automatiserade. Det är så hjärnan sparar energi. Så det är inte att det är jättedåligt att vara automatiserad utan det finns väldigt många bra saker i att vara automatiserad. Och vi behöver båda delarna men vi behöver få syn på när vi är automatiserade på ett sätt som skapar problem, skapar lidande helt enkelt. Och det är också det man börjar få syn på mer när man mediterar för man börjar få syn på sig själv och sina strategier och sina mönster.

Axel Wennhall
Så egentligen problemet är inte själva automatiseringen utan det är när automatiseringen skapar ogynnsamma beteenden och vanor. Och det är där meditationen då kan komma in, där vi kan se och bli medvetna om att vi har skapat de här eller trampat upp de här stigarna. Och på så sätt börja trampa upp en ny stig som gör att vi helt enkelt mår bättre.

Camilla Sköld
Ja, men precis. Men jag vill också bara säga att det här är ju liksom, det är verkligen inget snabbt arbete. För att även när vi har börjat se att vi går på ogynnsamma sätt så är våra beteenden så starka så vi dras till de här ogynnsamma sätten under en period. Och det kan vara en längre eller kortare period. Men det är verkligen att ett sånt här utövande är inte liksom, det händer inte saker, det är inte någon quick fix som man brukar säga, utan det tar ett tag. Och man behöver praktisera med en slags regelbundenhet.

Axel Wennhall
Jag tycker det är så fascinerande det du berättar om, om de omedvetna processerna och att det tar tid. Och jag tänker för egen del att bli medveten om det här kanske på något sätt kan hjälpa mig i alla fall att acceptera vissa ohälsosamma beteenden eller varför det ibland känns som att man står och stampar på samma stig i sin meditationsutövande. Varför blir jag inte med närvarande? Ett viktigt råd att det tar tid att programmera om hjärnan om man vill kalla det så eller sina egna beteenden eller vanor. En annan del av hjärnan som jag skulle vilja utforska lite grann med dig om som jag tycker är väldigt fascinerande det är default mode network.

Camilla Sköld
Det är ett nätverk i hjärnan som man inte för så hemskt länge sedan upptäckte och det är på svenska har vi valt att översätta det till ett standardnätverk. Och det nätverket är aktivt när vi inte har något särskilt för oss. Då är det väldigt aktivt.

Axel Wennhall
Så egentligen när vi bara är så är standardläget i hjärnan?

Camilla Sköld
Ja, då håller den på. Och det som det här nätverket gör det är att det skapar en känsla av själv och det projicerar den här känslan av själv bakåt i tiden och framåt i tiden. Och det tredje den gör det är att den söker efter problem. Och det är kopplat till hela vårt hotsystem för det handlar om överlevnad.

Axel Wennhall
Just det, så det är en mekanism som säger till stenmänniskan att sätt dig inte där och var lat utan du måste ut och hitta mat.

Camilla Sköld
Ja precis. Hitta mat eller överleva hot på något sätt. Hitta mat är mer vårt utforskande system. Som gör att när vi inte är hotade då är vi ute och söker mat för vår överlevnad. Men det handlar om överlevnad hela tiden. Så när vi bara är så tenderar vår hjärna att försöka skydda oss. Den tenderar att fastna i det som handlar om att skydda oss som art eller vad man ska säga. Och det finns en forskare som brukar benämna det som att vår hjärna är som kardborreband för negativt och som teflon för positivt. För vi tenderar att fastna i det som evolutionärt sett har handlat om överlevnad.

Axel Wennhall
Och det jag också tycker är så intressant med det här är att hjärnan är lika aktiv när vi inte gör någonting. Som när vi försöker lösa svåra matematiska tal eller någonting.

Camilla Sköld
Ja, alltså den är aktiv på olika sätt. För när vi bara sitter och inte gör någonting då tenderar den att vara väldigt aktiv. Men när vi ägnar oss åt en fokuserad uppgift som att lösa ett matematiskt problem eller läsa eller någonting. Då ser man att det här nätverket stillnar en aning. Att det blir mindre aktivitet i det här nätverket. Och då har man också sett att när vi mediterar så lugnar det sig ännu mer, det här nätverket. Och skillnaden på när vi gör en fokuserad uppgift, en kognitiv fokuserad uppgift, är att det lugnar sig när vi gör uppgiften men det lugnar sig inte emellan. Men när vi mediterar så lugnar sig också nätverket emellan perioderna över tid.

Axel Wennhall
Just det, och det är ju kanske en av meditationens största förtjänster.

Camilla Sköld
Ja.

Axel Wennhall
Men också det att, det är egentligen det jag menade var att hjärnans energiförbrukning är ungefär lika stor även om på grund av default mode-nätverk att det sätts igång. Ett sätt att kanske förstå hur det här nätverket sätts igång och kanske en upplevelse som de flesta känner igen sig i är när man ska gå och lägga sig. Och när tankarna bara snurrar. Och det går inte att sova. Och man upplever problem efter problem efter problem.

Camilla Sköld
Det finns ju ett klassiskt gammalt sätt som man lär sig som barn, att räkna får. Och det är ju liksom, det hjälper för att det är en fokuserad uppgift. Och när vi fokuserar vår uppmärksamhet så stillnar, lugnar sig det här nätverket. Kan vi dessutom meditera då så kommer det lugna sig ännu mer. Så gör vi meditativa övningar när vi inte kan somna, till exempel göra en, kanske skanna igenom kroppen eller ligga och känna andningen eller sådär. Då kan vi få hjälp av det som är kärnan i meditation.

Axel Wennhall
Skulle du säga att det här nätverket fyller någon funktion idag?

Camilla Sköld
Ja, det finns ju där för att skydda oss. Så det behöver vi ju. Även om våra hot för överlevnad inte är yttre på det sättet längre. Men jag skulle säga att vi behöver det nätverket i alla fall.

Axel Wennhall
Jag bara satt här och tänkte om man ser på de som har mediterat mest eller man kan säga upplysta människor, att det nätverket helt har stillat då?

Camilla Sköld
Det känner jag faktiskt inte till. Man har tittat på andra spännande saker i hjärnan med meditatörer som har mediterat länge och meditatörer som har mediterat oerhört länge.

Axel Wennhall
Vad kan man se då?

Camilla Sköld
Ja, alltså då ser man att hos personer som är nya för meditation, som går igenom ett sådant här 8-veckors träningsprogram, mindfulnessbaserad stressreduktion, så ser man en förskjutning i aktivitet i hjärnan, främre delen av hjärnan, det som kallas prefrontalt, den nyaste delen av hjärnan som man brukar säga. Och då ser man att det har blivit en vänsterförskjutning i aktivitet. Och den här vänsterförskjutningen, när man frågar människor och så där, så upplever man sig gladare, mer koncentrerad, mer tillfreds med sig själv och så vidare. Den här vänsterförskjutningen i aktivitet i hjärnan ser man också hos meditatörer, alltså munkar och så vidare som har mediterat jättemycket. Men där har man ju liksom inga förmätningar att jämföra med. Men tittar man sedan på munkar som har mediterat jättemycket, över 40 000 timmar i sitt liv, då ser man inte den här vänsterförskjutningen av aktivitet i hjärnan längre. Och då spekulerar man i alla fall. Det är inte belagt på något sätt ännu, men då pratar man om att kan det vara så att vi vanliga människor, vi är mer automatiserade i det som man kallar görande mood. Och det krävs aktivitet och ansträngning för oss att kontakta närvaron, att vara i närvarande mood, att vara i det som man kallar being mood. Men när man har mediterat 40 000 timmar eller mer så kanske man då har blivit automatiserad i varande mood, funderar man på. För då blir det inte den här vänsterförskjutningen i aktivitet i hjärnan längre. Så då har det kanske blivit en egenskap i oss helt plötsligt.

Axel Wennhall
Och det är väl också viktigt, i alla fall för egen del, att komma ihåg att när vi mediterar så kan vi uppleva vissa typer av tillstånd som kan vara väldigt fantastiska. Men de här tillstånden är övergående. De är obeständiga. Och att någonstans, om vi kan lyckas uppnå vissa förändrade egenskaper, det är där det riktiga värdet finns. Och det känns väldigt inspirerande att det finns forskning som tenderar att visa på att det här faktiskt är möjligt i våra hjärnor.

Camilla Sköld
Absolut. Jag håller med dig om att det är väldigt inspirerande. Och det är inspirerande för det känns som, jag upplever att meditation är förändrande på riktigt. Att vi blir bättre som människor när vi börjar bli medvetna om oss själva och tar hand om oss själva på ett bättre sätt. Så börjar vi också ta hand om varandra för vi förstår att det inte är någon skillnad utan vi hänger ihop.

Axel Wennhall
Och för mig så är det ganska straight forward. För det man tränar på mycket i meditation och kanske i synnerhet i mindfulness, om man tar in hela mindfulness-baletten, är att man tränar sig på att bli mer närvarande, på att bli mer medkännande, på att få större tålamod, på att känna in bättre. Så de här är egenskaper som man hela tiden övar på.

Camilla Sköld
Absolut.

Axel Wennhall
Och jag vet att du både lär ut och är väldigt intresserad av medkänsla och självmedkänsla. Vad vet man om det när det kommer i forskningen?

Camilla Sköld
Ja, det är också väldigt spännande för vi pratade här alldeles nyligen om att vi har åtminstone två nedärvda motivationssystem och man pratar också om ett tredje. Och de två vi pratade om förut var ju det här med hotsystemet, om överlevnad och sen så är det utforskandesystemet. Också handlar det om överlevnad, att skaffa mat och så vidare från början. Och sen så har vi ett tredje system som är trygghetssystemet. Och här har man sett att eftersom hoten inte kommer utifrån utan våra hot handlar väldigt mycket om hur vi förhåller oss till oss själva, hur vi tänker och vad vi säger till oss själva. Så kommer det antingen att aktivera vårt hotsystem, dra igång stress, eller aktivera vårt trygghetssystem som ger oss en mer känsla av lugn och harmoni och så vidare. Att vi är på vår egen sida. Så här har man ju sett att i hjärnforskningen och den har liksom blivit replikerad, alltså man har gjort om den så att man betraktar det som bevis kan man säga. Och där ser man att det spelar väldigt mycket större roll hur vi säger någonting till oss själva än vad vi säger någonting. Så man har sett till exempel att om man är väldigt mycket på sig själv och är kritisk mot sig själv så är det nästan som att stressen är pågående hela tiden. Så att börja få syn på om man är kritisk mot sig själv och då börja hitta hur kan jag aktivera mitt trygghetssystem. För hotsystemet och utforskandesystemet är mer automatiserade så de tenderar att dras igång mer automatiserat under tiden vi behöver aktivera vårt trygghetssystem själva. Och sättet att aktivera vårt trygghetssystem, det knyter an till det som man kallar för anknytning. Det som man gör med sina spädbarn. Hur möter vi våra spädbarn? Vi möter dem kanske med att ta mjukt i dem, att ge dem värme, omfamna dem, hur vi pratar till dem, att vi pratar med en varm och mjuk röst och så vidare. Så egentligen allt det som vi i bästa fall gör med våra spädbarn är sätt att aktivera vårt eget trygghetssystem.

Axel Wennhall
Okej. Så att behandla sig själv som man hade behandla ett spädbarn?

Camilla Sköld
Skulle man kunna säga. Eller som man ibland också säger, att behandla sig själv som man skulle behandla en nära och kär vän men också som man spontant brukar behandla eller möta. Behandla låter kanske mer. Men att möta ett barn.

Axel Wennhall
Någonting som jag alltid tar upp när jag pratar om meditation och lär ut meditation, och jag inser att jag gör det hela tiden för att jag själv behöver det, är just i det momentet när man inser i meditationen att man har varit frånvarande. När man vänder tillbaka uppmärksamheten. Jag brukar prata om att man gör en mental repetition och vänder tillbaka uppmärksamheten. Men jag inser mer och mer att själva. Och den är viktig för den bygger på att vi blir mer fokuserade och på ett sätt mer närvarande. Men jag inser att guldet finns i hur vi bemöter oss.

Camilla Sköld
Och precis i det som du säger att i upptäckandet av att vi har försvunnit iväg och hur, när jag upptäcker det, hur för jag mig själv tillbaka? Gör jag det på ett sätt som är kritiskt mot mig själv eller på mig själv? Hur låter min, hur är tonen på min röst inne i mitt huvud? Är jag vass och hård mot mig själv? Då kommer det aktivera vårt hotsystem. Är jag liksom lite mer, nej men nu var du där igen. Kom igen nu, nu tar vi oss tillbaka eller nu tar jag mig tillbaka igen. Precis som att man är lite grann på sin egen sida. Jag känner igen det här. Och så för man sig själv med någon slags varm och varsam hand eller en vänskaplig hand tillbaka.

Axel Wennhall
Och kanske känna tacksamhet att man är tillbaka igen.

Camilla Sköld
Precis, absolut.

Axel Wennhall
Det är intressant och ibland får man, just att åka på retreat kan ju hjälpa en att se de här mönstren lite tydligare. Och jag har ett ganska starkt exempel som jag upplevde, eller rättare sagt jag upptäckte min egen röst. Det var, vi hade ett par timmars lunch och några dagar så gick vi och badade när det var soligt ute. Så var det någon dag som var lite sämre väder och då tog jag en, det fanns en skogstur på ungefär en halvtimme. Så jag tog en promenad där. Och så hör jag mig själv, den inre rösten säga, men hörru din latmask, varför är du inte ute och springer? Och då sitter jag och mediterar tio timmar per dag. Men då tyckte den att jag liksom, då var jag lat för att jag var ute och tog en promenad. Då var det bara, men då blev det så bisarrt. Så då var jag tvungen att stanna upp och börja skratta högt. För att jag fick den distansen till det. Men på tal om omedvetna processer så är det här någonting som sker ganska mycket omedvetet i oss.

Camilla Sköld
Ja absolut. Och det som du delar med dig av här, den här liksom, när skrattet kommer spontant, alltså att man faktiskt ser igenom sig själv liksom, sina egna. Ja, sina egna mönster eller monster.

Axel Wennhall
Ja, men jag tänker också på det som, nu vänder jag mig till Gustav här, som Gustav delade med sig av i avsnittet om just retreat. Och då pratade Gustav också om att han insåg att så här, ja men så elak är jag inte mot mig själv. Utan just ha den där lite mera klappen på axeln mot sig själv. Men det är ju någonting vi också behöver träna på.

Camilla Sköld
Och kan träna på.

Axel Wennhall
Exakt, och det tror jag är viktigt att komma ihåg. Och att det tar tid också.

Camilla Sköld
Absolut. Ja att vi hela tiden, vi kan även när vi har, om vi har hårda sådana här röster i oss och som vi, ibland har vi ju faktiskt fått dem med oss ifrån vår uppväxt. Och vi kan ha fått dem ifrån våra föräldrar eller de kan vara ännu längre tillbaka. Så att det är någonting som, så här har det varit i vår släkt under många år. Så att det är liksom så inneboende i hur vi är med varandra att man inte ens tänker på det. Och då att börja möta sig själv på ett annat sätt. Det börjar hända saker. Även sådant som vi har haft väldigt länge kan börja hända saker med.

Axel Wennhall
Och jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att vi har ju inte designat oss själva. Och ibland så har vi ju då troligtvis ärvt eller fått vissa dysfunktioner av, eller ganska ofta av våra föräldrar. Men jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att de dysfunktionerna har ju våra föräldrar också fått. Så att här finns det liksom en chans att kunna bli medveten om sina dysfunktioner och faktiskt försöka skapa förändring. Och det är möjligt.

Camilla Sköld
Och vi har ju den här kroppen och vi har det här sinnet, men som man också upptäcker i meditation att vi är ju inte bara den här kroppen och det här sinnet. Meditation och mindfulness handlar ju också om att vi börjar få syn på att det är ju någon eller någonting som betraktar kroppen och sinnet. Och att det som kan betraktas är vi ju inte.

Axel Wennhall
Absolut. Det känns också ganska logiskt att den typen av self-inquiry, den typen av meditation är ju väldigt effektfull för det är ju bara att vända blicken inåt och se hur långt kommer man. Och det vi bevittnar kan vi aldrig vara.

Camilla Sköld
Nej, precis.

Axel Wennhall
Jag tycker också att det är intressant med de studier som har gjorts på Metta eller på medkänsla och kärleksfull vänlighet att det verkar som att det går väldigt snabbt. Och när jag säger att det går väldigt snabbt så verkar det som att de positiva förändringarna verkar komma ganska omgående i de studier som har gjorts.

Camilla Sköld
Det är precis min erfarenhet också. Det är min erfarenhet både med mig själv när jag började inrikta mitt eget utövande mer på kärleksfull vänlighet men också när jag leder den typen av kurser. Att det verkar hända mycket snabbare. Jag vet inte om det kan vara så att vi är relativt ovana vid det här så att det är ett nytt sätt att möta oss själva på. Och att det känns så otroligt behagligt när vi kommer i kontakt med det så att det ökar vår motivation. Och det är också så att mycket av det utövandet kan vi också föra med oss in i vår vardag. Och det är så lätt att ta med sig i sin vardag. Det blir liksom ett nytt sätt att förhålla sig till i allt möjligt vilket gör att vi får många tillfällen vi har att öva på.

Axel Wennhall
Precis, för de stunderna. Jag tänker kanske också känslan av medkänsla eller omtanke av andra. Att vi blir lyckligare när vi känner de känslorna själva. För mig så, i början när jag kom i kontakt med den här typen av meditationer, för de som aldrig har testat den så upprepar man ofta eller tystnat en intention. Att man själv eller andra ska må så bra som möjligt eller känna frid och kärlek och sådär. Jag kommer ihåg att jag tyckte att vänta nu, ska jag sitta och be här? Innan jag förstod vad det handlade om att försöka odla fram de här känslorna i sig själv och de här intentionerna för kärlek och lycka till folk. Men just för mig så var det, där jag var i livet, så var det faktiskt de studierna som fanns av Metta som fick mig att testa. Den rationella delen i mig fick mig att kanske våga testa dem. Men precis som du beskriver så är det en väldigt stark upplevelse och man vill ha mer av den. Och den känns väldigt naturlig på något sätt.

Camilla Sköld
Absolut, när vi kommer i kontakt med den så är den ju väldigt naturlig. Ja, och det är precis som du säger att det är en intentionsträning. Det är att vi önskar oss i en viss riktning, men att tillåta oss precis det som är. Att få syn på det som är och hålla om det med värme. Men jag går i riktning mot att komma i kontakt med kärleksfullhet eller inre frid eller balans i livet eller vad det handlar om. Det är hur vi möter ögonblicket. Jag tänkte på en annan sak som jag tänkte på när du precis var innan här. När vi övar oss i att vara medkännande med oss själva och kärleksfulla med oss själva. En del upplever att det skulle kunna vara egoistiskt att vara det. Men det är i själva verket inte egoistiskt, utan det är det minst egoistiska vi kan vara egentligen. Och någonting som har visat det är ju spegelneuronsforskningen bland annat. För spegelneuronsforskningen, innan den forskningen kom så tänkte man, eller inom medicinen var det väldigt konstigt det här med, eller man avfärdade det snarare helt och hållet att vi kan känna någon annan i oss själva. Så om jag sitter här och pratar med dig så är det inte bara mig själv jag känner, utan jag känner ju även dig. Eftersom vi är i dialog och vi har gemensam uppmärksamhet nu. Och om jag då riktar värme och vänlighet mot mig själv, så kommer du känna av, via spegelneuronen, kommer du känna av vänligheten och värmen i mig. Så att du lättare kan kontakta vänligheten och värmen i dig. Så vi smittar ju varandra. Är jag hela tiden i stress så kommer jag smitta av mig med min stress på dig via spegelneuronen. Och är jag kärleksfull och medkännande med mig själv så kommer du smittas av min värme och medkänsla mot mig själv. Så det är ju så som vi indirekt kan bry oss om varandra genom att vi bryr oss om oss själva.

Axel Wennhall
Så det finns en neurologisk förklaring till varför det är så behagligt att vara med närvarande människor eller djur eller natur till och med?

Camilla Sköld
Det är ju så som små spädbarn gör, att de speglar ju sina föräldrar. Och sen så när vi blir äldre så är det det som blir vår empatiska förmåga. Alltså att jag kan känna dig i mig och jag känner mig i mig. Och sen så kommer den tredje aspekten som är medkänsla. Hur förhåller jag mig till mig och till dig när jag känner dig och mig i mig? Och det har man forskningsmässigt sett att det ser olika ut i hjärnan beroende på om jag bara empatiserar eller om jag också är medkännande med det som jag upplever. Och det är det som leder till om vi bara fullt ut empatiserar så antingen som inom hälso och sjukvården till exempel om man jobbar mycket med människor så till slut så blir man ju utbränd. För att om jag bara känner alla människor i mig och inte tar hand om mig så kommer jag till slut ta slut. Eller så stänger jag av för att jag inte orkar mer och då tenderar jag att bli lite cynisk. Och då har man sett att är man medkännande med sig själv så kan man fortfarande vara empatiskt öppen utan att ta slut.

Axel Wennhall
Så spännande.

Camilla Sköld
Det är jättespännande, jag håller med dig.

Axel Wennhall
Jag tänker du och jag och Gustav vi har ju alla upplevt massa subjektiva fördelar med att meditera. Och därför kan man ju kanske kalla oss lite biassed när det kommer till forskningen om meditation. Vilka hälsofördelar med meditation ser du används i marknadsföring som vi liksom inte vet idag eller vilken typ av forskning behöver vi mer av?

Camilla Sköld
Alltså det som man har sett mycket att man behöver mer av det är dels att bli ännu mer specifik i dels vilka typer av meditation som ger vilka typer av effekter. Man behöver också se vilka typer av meditation som påverkar olika aspekter av hur man definierar mindfulness till exempel. Sen så behövs det mycket mer forskning kring studier där man har jämfört med någon annan aktiv behandling. För att kunna se att är det så att man får liknande effekter av liknande behandlingar. Vad är det som skiljer liknande behandlingar mellan varandra. Och sen också att följa upp över tid. Vad händer över tid. Man har ju gjort lite grann och tittat på lite grann och man ser man har en tendens att se att om man fortsätter att praktisera så tenderar effekterna att bli mer över tid. Att de tenderar att öka över tid.

Axel Wennhall
Det är ett hyfsat ungt forskningsfält meditation och mindfulness fortfarande.

Camilla Sköld
Ja det är det. Och väldigt länge så var det mindre etablerade forskare som höll på så att den forskningen kritiserades ganska hårt. Men nu har det blivit väldigt mycket väletablerade forskare som håller på med mindfulness och meditationsforskning vilket gör att man kan inte vifta bort de forskarna längre. För det är personer som Elisabeth Blackburn som fick Nobelpriset i medicin, håller på med mindfulness forskning, tittar på telomerer.

Axel Wennhall
Ja det är jättespännande forskning. Ja. Det finns mer helt enkelt.

Camilla Sköld
Det finns mer helt enkelt.

Axel Wennhall
Även om det finns ganska starka indikationer på.

Camilla Sköld
Ja. Det pekar i en väldigt spännande riktning. Ja. Men sen så är det inte heller så att det är lösningen på allt men det är, får man med sig det här förhållningssättet så är ju det väldigt mycket som vi gör i våra liv handlar ju om att vi går emot någonting eller undviker, håller oss ifrån någonting. Och det här förhållningssättet är att vara med det, att stanna kvar. Inte att gå in i undvikande och inte att liksom begära saker utan att, och det är ett ganska radikalt annat sätt att förhålla sig till livet.

Axel Wennhall
Jag tycker också att det är viktigt att påpeka att, och jag tror att det är det synnerligen jag själv har gjort många gånger men som kan göras ibland i just marknadsföringssyfte att man tar forskning för liksom sanning. Utan det vi ser här är att det här pekar mot väldigt spännande saker men egentligen får man se efter själv.

Camilla Sköld
Absolut.

Axel Wennhall
Vad har du för tips till de som kanske vill meditera mer?

Camilla Sköld
Alltså jag skulle säga börja i det lilla. Alltså något av det bästa råd som jag har fått någonsin om man, ja, det är att inta positionen varje dag. Sätt dig på din meditationspall eller stol eller vad det nu handlar om eller ställ dig på din yogamatta eller vad det nu handlar om. Men att inta den positionen varje dag, även om det bara står där någon minut. För bara den, att man faktiskt stämmer träff med sig själv varje dag är väldigt kraftfullt och då tenderar man också att göra lite mer. Det blir, man står kanske inte bara där utan man gör några rörelser eller hur man nu gör. Så det är nog det allra bästa tipset jag har fått någon gång. Även när man liksom känner att man inte hinner, om man börjar ta bort att man inte ens hinner det då, ja.

Axel Wennhall
Då behöver man meditera ännu mera.

Camilla Sköld
Ja, då behöver man meditera ännu mera.

Axel Wennhall
Har du något mer råd till alla oss som vill meditera mera?

Camilla Sköld
Jag menar ofta så är det ju liksom någon form av prestation. Och prestation är ju en form av motstånd till det som är som faktiskt för en till meditation som gör att man faktiskt överhuvudtaget kommer till det någon gång. Eller att man har på något sätt att man känner att man vill förändra någonting eller så. Det i sig är ju en form av kamp, det är ju en form av motstånd. Men det är ju också initialt så hjälper ju den kanske till att få en till att börja göra, praktisera eller gå någon kurs eller vad det nu kan handla om. Och det är ju också naturligtvis en hjälp att ta sig till en kurs där man träffar andra som också är intresserade. För vi behöver hjälpas åt. Vi behöver hjälpas åt med vår koncentration, med vår intention. Och då är vi ju hjälpta, bland annat av det här jag sa om spegelneuronen, av att vara tillsammans med andra som också vill vara i kontakt med den medvetna närvaron och se sig själva.

Axel Wennhall
Men nu ska vi få meditera med dig. Mm. Avsnittets höjdpunkt.

Camilla Sköld
Ja, vad roligt.

Axel Wennhall
För alla som lyssnar och i synnerhet för mig och Gustav. Det här är lyx på jobbet som vi brukar kalla det. Vad bra. Kan inte du berätta vad vi ska göra tillsammans?

Camilla Sköld
Jag tänkte att jag skulle vilja guida en kärleksfull vänlighetsmeditation till oss själva. Så bara sätt dig till rätta på något sätt som du känner att du sitter bekvämt. Och du kan välja om du vill ha ögonen öppna eller slutna. Och om du har ögonen öppna så sänk gärna blicken så att det blir lite lättare att rikta uppmärksamheten in i dig själv. Så kan vi bara börja med att landa här tillsammans. Landa i hur du sitter just nu. Bara känna hur du sitter. Kanske känna kontakten med golvet. Fötternas kontakt med golvet. Kanske känna kontakten med stolen eller vad du sitter på. Bara känna att du känner kroppens kontakt med underlaget. Förnimma kontakten med underlaget. Så kan du få uppmärksamma annat som känns i kroppen. Kanske att du spänner eller håller någonstans i kroppen. Kanske någon känsla som känns i Bara se om du kan uppmärksamma vad som känns i kroppen just nu. Ser om vi nästan kan förnimma kroppen inifrån. Vara i kroppen. Ungefär som att vara hemma i sitt eget hus. Nästan som att fylla kroppen inifrån med närvaro. Flytta nu din uppmärksamhet till andningen. Bara ta några medvetet djupare andetag. Bara se om du kan släppa efter på utandningen. Låta andningen få inta sin naturliga rytm. Bara känna var någonstans i kroppen det är som lättast att känna eller förnimma andningen. Kanske någonstans i kroppen där det blir någon rörelse av andningen. Eller där det är möjligt att förnimma luftströmmen av andningen. Om du märker att du kämpar så bara se om du kan göra mindre. Mjukna en aning. Ge dig själv lite mer utrymme att vara den du är i det här ögonblicket. Pröva nu att lägga din ena eller båda händerna över bröstet, över hjärtat. Eller nån annanstans på kroppen där det känns lugnande och behagligt att lägga dina händer. Och bara känn. Känn beröringen av dina egna händer. Kanske trycket. Kanske värmen. Och bara se om du kan låta dina händer få förmedla att du finns här. Du finns här för dig själv. Kanske förmedla vänlighet och värme. Hur gör dina händer när de vill förmedla vänlighet och värme? Förmedla kärleksfullhet. Pröva nu att komma i kontakt med vad du skulle behöva precis i det här ögonblicket. Och bara se om du kan ha tillit till vad det än är som dyker upp. Bara lyssna till vad du skulle behöva precis just nu. Och pröva sedan att erbjuda dig själv det du skulle behöva. Det kanske skulle kunna vara trygghet. Det kan vara inre frid. Kanske glädje. Eller nånting annat. Se om du kan. , upprepa vad det är som du skulle vilja erbjuda dig själv. Det som du behöver precis i det här ögonblicket. Och om det inte är nånting som dyker upp så har du alltid möjligheten att erbjuda dig själv. Trygghet. Må jag vara trygg och fri från rädsla. Må jag få uppleva inre frid. Må jag ha hälsan. Och leva i balans. Må jag acceptera mig själv precis som jag är. Hela mig själv. Precis som jag är. Så kan du återvända med uppmärksamheten till kroppen. Till det här. Till det som du upplever precis just nu. Tillåta det som är. Tillåta dig själv att få vara som du är. Och när du känner dig beredd så kan du få öppna dina ögon. Höja blicken.

Axel Wennhall
Så fint. Och så viktiga påminnelser att ta med sig vidare i dagen. Innan vi släpper iväg dig så undrar vi om du har något tips på någon gäst som du skulle vilja höra här i Meritera Mera?

Camilla Sköld
Jag såg ju att ni har väldigt många, flera av dem som jag tycker om. Får jag återkomma till den?

Axel Wennhall
Absolut.

Camilla Sköld
Eller vill ni ha det med här? Det är egentligen min idé.

Axel Wennhall
Både du och alla som lyssnar på det här kan maila oss på hi@breathein.se om man har tips på gäst. Om man är mer nyfiken på dig och ditt arbete, hur kommer man enklast i kontakt med dig?

Camilla Sköld
Det gör man via min hemsida som heter Center for Mindfulness Sweden. Eller bara söka på mitt namn så viker jag upp.

Okänd
Toppen.

Axel Wennhall
Tusen tack för idag.

Camilla Sköld
Tusen tack.

Axel Wennhall
Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av Meritera Mera med Camilla Sköld. Vi hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal och av Camillas meditation på självmedkänsla. Om du vill komma i kontakt med Camilla hittar du hennes kontaktuppgifter på vår hemsida, breathein.se. Och vi som gör den här podden är jag, Axel Wennhall, som arbetar som meditationscoach, och Gustav Nord som driver produktionsbolaget Flip-Flop Interactive. Tillsammans har vi också Breathe In, där vi arrangerar kombinerade meditations och äventyrsresor. Vi vill bara ta tillfället i akt och tacka för den här första säsongen av Meritera Mera. För dig som har lyssnat löpande på avsnitten så kommer vi nu ta en liten sommarpaus, men vi är tillbaka igen i höst. Vi har båda två lärt oss så mycket, framförallt tack vare alla våra fantastiska gäster. Så vi vill rikta ett stort tack till alla som har varit med och gjort den här podden möjlig. Men vi känner också en väldigt stor tacksamhet mot er som har lyssnat. Vi hade aldrig vågat tro att så många skulle hitta till podden och det är faktiskt så att den växer hela tiden, månad för månad. Och att ni är så många som lyssnar ger oss motivation för att fortsätta göra den här podden. För vi kommer fortsätta att försöka med våra gästers hjälp förklara meditation på ett sådant enkelt och lättillgängligt sätt som möjligt för alla. Och hur meditation på olika sätt kan hjälpa oss att leva mer närvarande liv. Och vi hoppas att den här podden kanske har inspirerat dig till att testa meditation eller till att meditera mera. Är det någonting vi tar med oss från vårt samtal med Camilla? Är det att meditation kan hjälpa oss att rampa nya, positivare stigar i vår hjärna?