Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Josefine Bengtsson om meditation och yoga.
Axel Wennhall
Varmt välkomna till den interaktiva meditationspodden Meditera Mera med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Nu är vi på väg hem till Josefine Bengtsson för att prata om meditation och yoga och vilken betydelse det har i hennes resa att lära känna sig själv. Idag bor Josefine Bengtsson i Stockholm där hon tidigare också studerade ekonomi vid Handelshögskolan. Efter det jobbade hon som strategikonsult. Det var under de här åren som hon upptäckte yogans magiska effekt mot stress, press och prestationsångest. Idag brinner hon för att på ett enkelt sätt lära ut dessa österländska tekniker till hennes omgivning genom yoga och meditation. Josefine är grundare av yogiakademin och spenderar stora delar av sin tid genom att leda retreats i Indien, i Stockholms skärgård och i Bretagne. Hon driver även en populär blogg som heter Josefines yoga som handlar just om yoga, meditation, hälsa och andlighet. Och yoga och meditation är precis vad vi ska prata med Josefine om idag. Vad är egentligen skillnaden och hur hjälper meditation henne att hitta balans i livet och lära känna sig själv?
Okänd
Hallå! Tja! Hej! Välkommen! Tack! Vad trevligt! Åh vad nice!
Axel Wennhall
Vill du ha Turmeric Chai eller Throat Comfort? Ja men det! Nu sitter vi här hemma hos dig Josefine, nere på golvet faktiskt, på din matta.
Josefine Bengtsson
Mm.
Axel Wennhall
Och du har dukat upp här med massa härligt te och tänt ljus. Åh vad kul det är att vara här!
Josefine Bengtsson
Ja, sjukt mysigt!
Axel Wennhall
Jag tänkte att innan vi sätter igång med vår intervju så ska vi bara göra en kort, kort, kort meditation som vi kan göra här hos dig men även de som lyssnar kan vara med på.
Josefine Bengtsson
Gud vad skönt!
Axel Wennhall
Och vi kan ju ha vår uppmärksamhet här, med våra sinnen eller så har vi våran uppmärksamhet i våra tankar. Och den här korta meditationen är bara till för att använda våra sinnen och vår hörsel för att komma tillbaka hit, till det här ögonblicket. Så om du som lyssnar kan blunda så gör det, om du inte kan det så behöver du absolut inte göra det. Jag passar på att blunda här hemma hos Josefine och se om du bara kan öppna upp för de ljuden runt omkring dig. Bara lyssna, vad hör du nu? När du märker att du blivit distraherad så bara för tillbaka uppmärksamheten till de ljuden runt omkring dig. Se om du kan låta ljuden komma in i ditt medvetande och försvinna. Se om ditt sinne börjar sätta etiketter på ljuden, om de är bra eller dåliga. Se om du bara kan notera det och låta det vara och bara lyssna. Så, det var en superkort meditation. Hej! Kul att vara här, kul att få komma hem till dig.
Josefine Bengtsson
Ja, jättemysigt och fint.
Axel Wennhall
Och jag vet ju att vi hade ju himla tur nu. För du är ju nere i Indien, på Kola Beach, över vinterhalvåret.
Josefine Bengtsson
Exakt.
Axel Wennhall
Men är hemma en kort sväng nu här i Stockholm.
Josefine Bengtsson
Ja, två veckor av november-kyla.
Axel Wennhall
Så vi är ju supertacksamma att vi fick komma hem hit till dig idag och göra den här intervjun. Vi har inte träffats innan idag, men jag har faktiskt varit på ett av dina yogapass för Urban OM. Du gömde mig långt bak så jag förstår om du inte känner igen mig.
Josefine Bengtsson
Jag brukar ju typ vända om så jag kommer längst fram ändå.
Axel Wennhall
Det kommer jag faktiskt ihåg när du säger det.
Josefine Bengtsson
Så ingen kan gömma sig.
Axel Wennhall
Ja, det har du helt rätt i. Det har jag förträngt. Men jag tror att många som är i den här världen eller bör upptäcka den här världen med meditation och yoga, de kommer också ganska snabbt i kontakt med dig. För du inspirerar ju många genom din blogg och även din instagramkonto. Och du har ju grundat Yoga Akademien som är en stor aktör i den här världen som arrangerar en massa härliga retreats.
Josefine Bengtsson
Ja.
Axel Wennhall
Och jag tror du och jag också har en liten liknande bakgrund genom att vi har studerat ekonomi bägge två och arbetat ganska mycket och presterat och sen hittat in till meditationen.
Josefine Bengtsson
Exakt.
Axel Wennhall
Det var det jag tänkte att vi skulle försöka prata lite grann om idag. Om yoga och meditation och hur det hjälper mot prestation och hitta balans och lära känna sig själv. Men jag skulle vilja börja med hur det kommer sig att du började med meditation.
Josefine Bengtsson
Ja men det kom väldigt tidigt på något sätt. Redan faktiskt i nian så var jag på biblioteket och läste massa böcker om meditation och försökte typ förstå livet på ett lite djupare plan. Jag var alltid, så länge jag kan minnas, varit den här duktiga flickan och presterat och gjort och gjort och haft bäst betyg och liksom sådär. Men bakom det så har det funnits någon sökare som varit ganska ensam i det. För jag har inte haft någon, ingen i min familj är sökare överhuvudtaget. Ingen vän har egentligen varit det heller, vad jag vetat i alla fall. Så det har varit ett sidospår som har varit med mig sjukt länge, sen jag var halva livet, sen jag var 15. Men då var det mycket såhär, jag läste böcker och kanske inte riktigt fattade grejen. Jag provade lite själv, olika tekniker och så. Men det var först egentligen när jag hittade yogan som jag typ fattade lite mer vad det handlade om. Att det var verkligen att gå från huvudet och landa ner i förnimmelserna i kroppen. Väldigt lätt på ett sätt ju, men man tar inte det till sig om man läser en bok. Utan det måste bara kännas. Och genom yogan så fick jag typ känna det liksom.
Axel Wennhall
Kommer du ihåg din första gången du yogade?
Josefine Bengtsson
Ja, det gjorde jag faktiskt. Det var i Thailand. Jag var där på semester med en kompis och bara sådär, I don’t know, festa, bada, sola, semester. Och ända så kom det fram en kille på stranden som var yogalärare och frågade om jag ville göra acroyoga. Och då provade jag acroyoga första gången och tyckte att det var så här sjukt roligt och bara flyga runt där och göra massa grejer. För det är en yoga där en person ligger som bas på marken och den andra personen flyger runt i luften på hans eller hennes fötter. Så det är en lekfull yoga liksom. Men kräver också sjukt mycket närvaro och samspel. Och sen dagen efter så åkte jag till hans yogastudio i Ljungen och min kompis också och provade ashtanga yoga för första gången. Och fattade nog inte så mycket dålig, eller jag tyckte det var väldigt svårt att andas genom näsan och stå i de här konstiga krigare och hundar och hit och dit. Så jag kände med mig liksom, min prestationsångest kom in men samtidigt så hittade jag någon annan aspekt där. Jag såg de andra yogisarna och liksom det här lugnet och närvaron och någonting särskilt de hade i ögonen som jag bara wow. Det kändes som att komma hem på ett sätt även om det var en helt ny värld. Det kändes bara så himla rätt. Så sen den dagen så har jag typ yogat varje dag. Så jag blev ganska frälst på en gång när jag väl hittade yogan.
Axel Wennhall
Wow, jag hör det. Så häftigt ju. Bara för de som kanske aldrig har yogat, kan inte du bara berätta lite kort vad ashtanga yoga är?
Josefine Bengtsson
Ashtanga yoga är en väldigt utbredd yoga i världen skulle jag säga, eller i väst. Den kommer från Indien och den är faktiskt skapad för indiska män som skulle in i militären för att kontrollera och grunda dem. Så den är ganska strikt och maskulin på ett sätt i hur man rör sig och hur man andas, väldigt specifik liksom. Ganska fysisk. Den ger en otroligt fin närvaro. Så det är en specifik sekvens, eller det finns många olika sekvenser, serier. Så börjar man att lära sig den första serien och sen så kan man lära sig den andra och sådär. Men de flesta är bara på den första och liksom gör den. Och det är en yoga också man lär sig så att man kan göra den i sin egen takt och så många positioner man kan. Så den är ofta inte guidad av en lärare, vilket är lite fint.
Axel Wennhall
Spännande. Jag tänker att vi ska komma in lite mer på yoga och vad yoga är och de här olika disciplinerna. Du har ju berättat lite kort nu om både acro och ashtanga, men det finns ju en uppsjö av.
Josefine Bengtsson
Ja, sjukt mycket yogaformer.
Axel Wennhall
Ja, och det finns ju också sjukt mycket meditation. Hur kom det sig sen från att du blev frälst av yogan? När började du förstå meditationen då på ett sätt?
Josefine Bengtsson
Det smög sig nog på liksom. Meditationen kom ju in när man går på yogaklasser och utbildningar och retreat. Men det var nog först när jag gjorde mitt första långa vipassana retreat som jag verkligen fattade grejen med att sitta. För där sitter man ju i tio timmar om dagen i tio dagar och sitter och sitter och sitter. Så det är som att då tvingas man att fatta meditation. Så det var nog då jag blev verkligen frälst av att sitta still, om det är det vi kallar meditation. Men sen så kan jag ju få samma effekt av när jag gör min ashtanga yoga eller vinyasa yoga nu. Men det är som att det hänger ihop. Man kan ju göra yoga utan att känna meditationen. Många hamnar ju där i början och det blir prestation och gymnastik. Men förr eller senare så tror jag att man hittar meditationen i det. Man hittar sitt andetag, man landar i sin kropp och så.
Axel Wennhall
När var det här du gjorde ditt första vipassana?
Josefine Bengtsson
Kan det ha varit typ sex år sedan kanske?
Axel Wennhall
För sex år sedan? Vill du berätta om vad ett vipassana retreat är?
Josefine Bengtsson
Ja, det är en form av meditation från buddhismen egentligen. En man som heter Goenka har tagit det och gjort det väldigt känt för västfolk och alla i hela världen. Så då finns det Goenka vipassana retreat i nästan varje land i världen. Inne finns det hur många som helst. I Sverige finns det ett i Ödeshög. Det man gör då är att man åker dit, man lämnar in mobil och dator och allting i tio dagar och mediterar tio timmar om dagen i tio dagar. Så man sitter och sitter och sitter. Så man går upp för fyra och sen sitter man en timme, lite rast, sitter en timme, lite rast, sitter en timme, lite rast. Så det är sjukt extremt. Och man äter måltid två gånger om dagen. Men det är magiskt. Magiskt och ett helvete på en gång kanske. I alla fall första gången var det ett helvete för mig. Alltså, usch Jesses.
Axel Wennhall
Jag har samma erfarenhet av att det var himmel och helvete.
Josefine Bengtsson
Himmel och helvete, ja.
Axel Wennhall
Det var verkligen. När jag gjorde det så hade jag mina morgnar, som du säger, man gick upp klockan fyra och så började jag meditera vid halv fem för mig. Så egentligen fram till lunch, då mådde jag hur bra som helst. Och sen var det som varje timme på eftermiddagen, det var som att bara gå ett steg ner, ner i helvetet. Och vid fem, då var jag så knäckt så att jag liksom, då var jag nära att springa därifrån. Jag tror min erfarenhet av det var att det var som att man fick möta sig själv på tio dagar. Och jag insåg där och då att om jag inte hade gjort det här på de här tio dagarna så hade det här kommit upp kanske under tre års period. Så det var som en extrem form att lära känna sig själv och se ens styrkor och brister och lite mer hur man fungerar.
Josefine Bengtsson
Ja, men verkligen. Och man får ju all, man får ju också all skit på en gång liksom, kastat på sig.
Axel Wennhall
Och hur gjorde du då för att hantera den här skiten? För det, Vipassana handlar ju mycket om att se vad som är.
Josefine Bengtsson
Ja.
Axel Wennhall
Och egentligen inte, det handlar egentligen inte om vad vi upplever utan hur vi förhåller oss till det vi upplever. Så hur gick det för dig? Sitta mer liksom.
Josefine Bengtsson
Nej men jag tycker att det kommer ju ändå dag för dag liksom. Och nu har jag gjort det många gånger till och känner att det har ju hänt väldigt, väldigt mycket sedan första gången. Första gången gjorde det väldigt mycket tårar och frustration och liksom. Men ändå, det hjälper ju att ha någon disciplindel av sig tror jag för att ta sig igenom ett Vipassana. Så att jag var ju ändå så sjukt bara, jag kommer stanna här oavsett liksom. Jag kommer sitta även om det gör sjukt ont i min kropp. Och på något sätt så hittar man ju stunder av liksom balans eller jämvikt på något sätt. Och otrolig connection med sig själv och med någonting mer kanske.
Axel Wennhall
Det här är någonting mer än sig själv. Vill du utveckla det?
Josefine Bengtsson
Ja men det är så svårt att sätta ord på. Men jag kan känna att det är där meditationen leder mig till slut liksom. Att mitt lilla jag försvinner och jag känner något större. Det blir väldigt lätt att det låter så pretentiöst och flummigt när man försöker sätta ord på det. Och jag upplever det hela tiden när jag ska blogga eller skriva om sådant som jag upplevt. Det blir nästan att jag förminskar det. Något som har varit så himla kraftfullt för mig. Och ska jag sätta ner det i små ord så är det som att det försvinner lite. Vilket är lite tråkigt. Samtidigt som jag vill ju dela. Vackert att dela och försöka.
Axel Wennhall
Jag tror att just det du belyser är väl en av de svårare delarna med meditation och med andlighet och med yoga. Att komma till en plats där man upplever någonting där man inte kan beskriva det. Det är ju många som har försökt genom tiden.
Josefine Bengtsson
Filosofer och andra ledare. Präster och allt möjligt.
Axel Wennhall
Andra ledare, exakt. Men det leder oss in lite grann på det du började berätta om. När du var 15 att du hade börjat läst och gjort massa saker. Min upplevelse av meditation är att du kan lyssna på den här podden och det kan stödja dig. Du kan läsa din blogg och det kommer också stödja dig. Du kan läsa en bok, det kommer också stödja dig. Men du måste göra jobbet.
Josefine Bengtsson
Exakt.
Axel Wennhall
Hur har det varit för dig?
Josefine Bengtsson
Det känns som att jag läste väldigt mycket böcker i början och jag kan läsa böcker i perioder men på sistone eller de senaste 5-6 åren så har jag typ inte läst meditation överhuvudtaget eller yoga utan bara upplevt, upplevt, upplevt. Det är då det blir på riktigt och det är då jag har någonting att också dela med folk som kommer på retreat eller mina klasser. Det kommer från mig då. Det kan vara spännande att läsa kanske och framförallt i början för att få en överblick och veta lite var man ska gå. Men sen tror jag bara det är att hoppa in i olika typer av meditationer och yoga och se vad som känns bra i sin egen kropp.
Axel Wennhall
Vad är meditation för dig?
Josefine Bengtsson
Definiera meditation? Det är ett väldigt bra sätt att gå från alla tankar och allt som händer där uppe i Mindet där man så lätt fastnar. Och genom kroppen hitta tillbaka till något som är mer sant. Skulle jag säga. Och det gör ju att jag landar i stunden. Tankarna är man ju alltid där bak och ältar eller framåt och planerar och gör och gör och gör och gör. Men det är som att när jag sätter mig med meditation så steg för steg, stund för stund så landar jag tillbaka och typ andas ut och fattar grejen igen. Kommer ihåg liksom.
Axel Wennhall
Tillbaka till närvaro.
Josefine Bengtsson
Ja, kommer ihåg vad som betyder något på riktigt. Det är så lätt att fastna i små detaljer och frustrationer och kaoset ute i samhället.
Axel Wennhall
Jag tycker också det att just när man är närvarande eller egentligen bara när man är närvarande så kan man veta vad som betyder något. Och det är egentligen då man har en mening. För det är svårt att ha en mening i framtiden eller förflutna utan det går bara att ha det här och nu.
Josefine Bengtsson
Och det är väl då man kan känna typ lycka och kärlek och harmoni. Alltså allt det man kanske strävar efter någonstans. I bara nu liksom.
Axel Wennhall
Vad skulle du säga är skillnaden mellan yoga och meditation? Finns det någon?
Josefine Bengtsson
Nej, jag tror typ inte det. Jag tycker att det är väldigt mycket samma sak. Så det är lite vad jag. Jag är ju mycket aktiv i form av meditation också. Som är, ja men vad är yoga? Det är också en aktiv form av meditation kanske men som ofta är lite mer, ännu mer dynamiska. Som jag kan behöva ibland för att verkligen slita mig ner från mina tankar och huvudet och andas väldigt fort eller skaka eller skrika. Eller liksom göra någonting för att tömma i stort sett och sen kunna hitta stillheten. För det är någonting med det här stilla också som man kanske brukar definiera meditation som. , att man bara sitter eller ligger still. Det blir en ytterligare aspekt för mig. Så det är snarare så att jag kan behöva lite rörelse innan jag hittar stillheten på insidan. Så att bara yoga och inte ligga i shavasana eller bara skaka. Då missar jag också det här subtila liksom som kommer när jag är stilla.
Axel Wennhall
Du var inne på det tidigare att med yoga, det kan vara gymnastik. Jag ska vara helt ärlig att när jag började yoga så tänkte jag, fantastiskt vad bra, stretchövning, jag är så himla stel. Hur skulle du säga att den här övergången är från att det är en typ av träningsform, stretchform eller gymnastik till att faktiskt bli en meditation? Vilka element är viktiga för en utövare att ha med sig då?
Josefine Bengtsson
Det handlar väl kanske lite om att träffa rätt lärare liksom. Vissa skiter ju till exempel i andetaget och där tror jag är ett väldigt bra sätt att komma ner och hitta något mer av yogan att faktiskt använda andetaget på olika sätt.
Axel Wennhall
Hur gör man det?
Josefine Bengtsson
Det finns olika typer av andning. Det kan vara att andas väldigt kraftfullt. Det kan vara många yogaformer bland annat ashtanga och vinyasa har ujjayi-andetag när man andas genom näsan. Väldigt djupt och liksom använder sin fulla lungkapacitet och jag tror att när man går från det här ytliga andetaget som vi ofta har när vi kanske sitter och jobbar eller stressar eller springer runt till att börja djupa andan så tvingas vi också ner i kroppen, vi tvingas känna känslor, vi tvingas liksom landa i nuet och det kan ju vara genom smärta ofta för att vi har stängt av så mycket. Så jag tror att andetaget är en superviktig aspekt. Att våga ligga still efter yogaklassen tror jag också är superviktigt att liksom låta allt få landa, energin få flöda och så.
Axel Wennhall
För den delen, den avslutande delen av yogan, alla som har yogat har gjort den. Det är också då en form av meditation. Hur mediterar man där?
Josefine Bengtsson
Det handlar mycket om att slappna av liksom. Ofta sker det ganska naturligt. Om man har tagit ut sig, likadant om man har skakat då eller gjort någonting innan eller yogat i en timme så blir det ju lättare att landa här tror jag med förnimmelsen i kroppen när energin redan flödar. Det är som att man får hjälp av energiflödet i kroppen för att hitta närvaro. Man behöver inte göra så mycket, man ligger still och typ är i kroppen, oftast ganska automatiskt. Medans om man skulle gå, säg att man har jobbat åtta timmar framför datorn och sätter sig på en kudde och nu ska jag meditera. Det är så mycket svårare att få kontakt med kroppen och andetaget. För där tror jag det fysiska kan komma in och hjälpa till ganska mycket. För att sen automatiskt landa i någonting djupare.
Axel Wennhall
Jag minns själv här i våras tror jag det var, då var jag och yogade en hel del. Jag kommer ihåg att jag kände att det här är inte så himla kul. Det kändes som att jag var på en typ av platå i yogan. Och sen var jag på ett yogapass och det var ett sånt här yoga lab pass på Urban OM. Och det enda vi gjorde var att andas. Och då kommer jag ihåg att såhär, nej men jag har inte andats i flera månader. Jag har bara gått och kämpat och försökt liksom.
Josefine Bengtsson
Kört positionerna liksom.
Axel Wennhall
Kört positionerna. Så att föra in elementet av andningen, att hela tiden komma tillbaka och vara närvarande med andningen.
Josefine Bengtsson
Det är en väldig nyckel.
Axel Wennhall
Det gjorde hela skillnaden. Verkligen. Det är också det jag har med mig när jag yogar. Är jag här och gymnasierar och stretchar eller vill jag meditera?
Josefine Bengtsson
Exakt. Och ibland tror jag man omedvetet nästan håller andan. För att man orkar inte kanske möta någonting i sig själv. Man orkar inte stanna upp. Och då, jag tror det kan vara lite så att. Medans om man då skulle våga ta de där djupa andetagen eller fokusera på andningen lite. Skulle det säkert komma lite känslor. Lite tårar eller frustration eller whatever. Det som behöver komma upp. Men bakom det hittar man meditationen. Men jag tror att man kan ha ett motstånd ibland. Att våga andas djupt. För det är skitläskigt.
Axel Wennhall
Så yoga kan vara en form, ett sätt att kanalisera ut känslor också?
Josefine Bengtsson
Ja, det tror jag absolut. Det är väl mycket den typen av yoga jag vill dela. För det är det yoga är för mig. För vissa kan det nog snarare vara kontroll och stänga av känslor. Det är en risk med yoga tror jag. Det kan bli. Vi är så vana att leva i kontroll, i alla fall i väst. Att man har sitt jobb, man är duktig, allt är på sin plats. Kommer man inte i yogan, om man tar den delen av yogan som är superkontrollerad. Så kan man behålla kontrollen. Kontrollen över sin kropp, kontrollen över sina rörelser. Och det blir på ett sätt lätt att leva så. Men inte riktigt ett liv kanske. För att man har stängt av alla sina känslor. Så jag tror att man kan använda yogan lite fel. Om vi jämför då i och med att det är så mycket i Indien. Där är ju fullkomligt kaos egentligen. Människorna är på ett helt annat sätt och de är så i sina känslor och inget struktur. Nu drar jag alla över en kam. Men det är lite så kulturen är. Att man kommer sent och man är lite mer. Många är i nuet redan. De behöver kanske yogan för att hitta lite mer struktur. Att bara ha den typen av yoga i sitt liv här i Sverige, i väst, kan vara lite farligt. Så jag tror man kan ha den, för att grunna sig, men också ha någonting som är lite mer levande och flödande. Skaka eller mina klasser är mycket bara landa i hjärtat och känna. Du har ju varit på dem. Känna liksom också. Det tror jag är viktigt.
Axel Wennhall
Du nämnde innan att du har varit mycket i prestationsångest och stressat mycket och sådär. Så hur har yoga och meditation hjälpt dig med det?
Josefine Bengtsson
Det sker nästan automatiskt. Den har hjälpt mig att landa mer i kroppen. Alla olika typer av yoga och meditation. Till en början kanske det blev lite prestation i yogan också. Sen bröt jag benet och fick en helt annan syn på allting.
Axel Wennhall
Vad hände då?
Josefine Bengtsson
Jag lekte runt med akrobater. Jag hade ett retreat på Ibiza för många år sedan. Jag lekte runt och ramlade, bröt benet och kunde inte gå på väldigt länge. Läkarna sa att du kommer aldrig mer kunna springa, du kommer aldrig mer kunna yoga. Glöm det liksom. Då fick jag ju bara en livskris. Det var fruktansvärt, men också helt fantastiskt. Då hittade jag någonting mer i allting. Jag hittade kanske mer lugnare yogaformerna. Jag hittade Osho som jag knappt vågar nämna, men hans meditationer är fantastiska. Det har hjälpt mig väldigt mycket. Jag fick en annan syn på allt. Det är väldigt lätt att gå in, speciellt om man är fysiskt lagd, att gå in i när jag ska lära mig att stå på händer. Det är skitkul. Det kan man göra om man har meditationen också, men det känns som att det där andra behöver få komma in. För mig kom det in med en skada och det är så för många. Till slut skadar man sig. Det behöver inte vara så illa att man inte kan gå på länge, men att det visar en väg någon annanstans.
Axel Wennhall
Det som slår mig när du berättar det här är en personlig erfarenhet och jag tycker jag hör det av väldigt många. Just de här kriserna som vi upplever i livet. Att i andra ändan så kommer alltid någonting väldigt gott ur det. Att de egentligen är en förutsättning för att kunna odla någonting nytt.
Josefine Bengtsson
Att stanna upp. När jag bröt benet tvingades jag helt och fullt lägga allting åt sig. Jag kunde inte ha yogaklasser. Jag fick flytta hem till mamma och pappa och ligga där i Halmstad där de bor och kolla på träden och inte kunna gå själv. Man behöver sådana perioder ibland. Jag tror det är väldigt läkande. Man kan inte göra ett skit. Man får bara ligga och möta sig själv. Det blir som ett form av vipassana fast med otroligt mycket smärta och oro över framtiden.
Axel Wennhall
Du nämnde Osho och Osho meditationer. Det leder mig inte helt osökt in på vad du gör för typ av meditationer. Idag och vad du har gjort innan och vad du lär ut. Kan inte du berätta lite kort om. Osho var en andlig ledare som framförallt var berömd på 80-talet.
Josefine Bengtsson
Ja.
Axel Wennhall
Som har tagit fram flera olika typer av meditationer.
Josefine Bengtsson
Osho. Det finns en serie nu på Wild Wild Country. Där det framställs som fullkomligt sektigt och kaosigt. Jag har ingen aning. Har du sett den? Ja, jag har sett den. Jag hade mardrömmar länge. Fruktansvärt. Men det enda jag vet är att hans meditationer har hjälpt mig och otroligt många andra människor väldigt mycket rent fysiskt och emotionellt. Så det är dynamiska meditationer kan man säga. Eller aktiva meditationer. Han har hur många som helst. Men i grunden är det ganska mycket att man rör sig eller andas otroligt mycket. Kanske lever ut känslor i början och sen så landar man i stillhet. Många är en timme. Så i slutet av meditationen landar man i stillhet. Och det kan vara dans involverat, musik. Det är väldigt kraftfullt. Och han utformar det för den moderna människan som kanske sitter mer och behöver någonting. Som jag var inne på innan. Någonting som verkligen tar en från Mindet ner i kroppen och in i känslorna. Och lite att man behöver komma i kontakt med sina känslor innan man kan landa i stillhet. Så väldigt, väldigt kraftfulla meditationer. Och lite att det är genvägar kanske är fel ord, men att det kanske går snabbare än att bara, bara sitta. Jag älskar ju vid pauserna och var ju helt frälst och är fortfarande det. Bara av det innan jag hittade Osho också. Men det är som att jag inte får, det är vissa delar jag inte kommer åt. När jag sitter bara själv så var ju tystnad. Och kanske hade de kommit om jag sitter och blir nunna i 20 år. Kanske kommer det så steg för steg. Men det är som att Osho meditationerna leder mig dit snabbare. Och det blir också, när jag är på Osho Retreat så är det mycket mer möte med andra människor som speglar mig och mina saker inom vårs som kommer fram.
Axel Wennhall
De här delarna du pratar om, är det då upplevelsen av ditt innersta själv eller är det känslor?
Josefine Bengtsson
Både och. Det är som att vägen dit kanske är, jag landar i mitt innersta själv och den djupa kontakten som jag också kan få på mig i pauserna. Genom att först kanske leva ut mina känslor. På något sätt rensa det som jag inte kan leva ut i vardagen kanske. Alltså man blir ju lite frustrerad och arg eller ledsen här och där. Men det är inte läge för mig nu typ att kanske börja skrika på dig om jag blir irriterad eller I don’t know. Jo det kanske jag skulle kunna göra va?
Axel Wennhall
I den här podden med allt välkomnande.
Josefine Bengtsson
Men i vissa sammanhang i livet så får man liksom bita ihop lite och hålla ihop sig tror jag. Och då kanske det finns en poäng att man kan få leva ut det på en safe base och få skrika. Jag var faktiskt igår, kanske därför jag är lite hes också. Igår morse klockan sex på Urban OM var jag skrek lite på en dynamisk meditation. Och det var så frigörande att få göra det i stan. Det är svårt att hitta en plats att kunna skrika.
Axel Wennhall
Det här med skrika får ni gärna utveckla lite grann. Berätta, vad gör man då?
Josefine Bengtsson
Nej men man behöver inte skrika om man inte vill. Men det är en dynamisk meditation som är en av Oshos kanske kändaste meditationer. Den är uppdelad i fem steg och ett av de stegen är att man får leva ut i tio minuter det som finns där inne. Och för många är det ju just ilska eller det som man inte kan leva ut. Alltså glädje och sådär kanske man ofta kan visa för andra människor i sin omgivning. Men ilskan kanske är den man knyter näven i fickan och håller in eller skriker lite på cyklister som cyklar fel. Medans där kan man bara få leva ut det. Och det är som att någonting händer när man får skrika från magen eller slåss med en kudde eller bara. Jag hittar någon form av kraft liksom som är väldigt vacker. Det känner mig levande.
Axel Wennhall
Och det är en av de fem delarna i den här meditationen.
Josefine Bengtsson
Har du provat?
Axel Wennhall
Jag har faktiskt inte gjort det.
Josefine Bengtsson
Nej det måste du prova.
Axel Wennhall
Jag vet, jag vet.
Josefine Bengtsson
Man får gå upp sjuk tidigt men det är värt det.
Axel Wennhall
Jag har vänner som också har varit på bara vara som har berättat om den.
Josefine Bengtsson
Ja för där gör man det varje morgon på bara vara.
Axel Wennhall
Just det. Men kan inte du bara berätta, ta oss igenom den här meditationen. Det låter ju väldigt spännande. Och en annan typ av meditation än den du berättar, vipassana, som jag tror många kanske förknippar med meditation när man sitter och andas eller känner sin kropp till exempel.
Josefine Bengtsson
Exakt. Nej men då, så är det ner fem steg. Första tio minuterna andas man väldigt kaotiskt genom näsan och använder typ hela kroppen, armar och höfter och på något sätt bara pressar ut andetaget. Och det är ett sätt att komma ner i kroppen och också då blir det ganska automatiskt känslorna kommer upp. Svårt att hålla emot ilskan och sorgen eller frustrationen eller vad som nu finns där om vi andas så mycket. Och det är likadant som jag är inne på med yogan att det händer ju något när vi andas. Då går det inte att hålla tillbaka. Det kommer automatiskt liksom. Så då efter tio minuter av den konstiga, knäppa, galna andningen så kommer man in i då steget att man får leva ut eller utlevelsefasen som den kallas. Och då allt får komma upp. Så folk skriker eller gråter eller skrattar eller hoppar runt eller bara ibland kan det vara skönt att bara vara helt knäpp liksom. Rulla runt på golvet och leka typ. Det som kommer upp och det kan skifta under de här tio minuterna. Sen så kommer man in i något som heter ho-fasen. Så står man och hoppar upp och ner med fötterna och träffar på hälarna liksom och skriker mantrat ho. Som är ett sufi-mantra och lite så här syftar på hu-mai. Men det händer något i kroppen när man skriker i mantrat som att energin får flöda upp egentligen från första chakrat. Så hoppar man i tio minuter och sen skriker det en röst stopp och då ställer man sig helt still. Ofta då med armarna landar över huvudet så står man i en kvart helt, helt still. Så man får inte andas egentligen eller man andas ju naturligt men inte så här djupandas eller röra sig eller klia sig eller utan man bara står där. Och då är det som att energin flödar i kroppen och man hittar väldigt ofta en djup, djup stillhet automatiskt. Den man kanske kämpar för i pälsdagen när man sitter och sitter och sitter kommer där efter en halvtimme av kaos eller av andning och skrik. Så det är väldigt mäktigt. Så står man där en kvart och sen så sista kvarten är celebration när man bara dansar till musik och rör sig. Så den är sjukt cool och väldigt intens. Spännande. Ja, jag kan rekommendera. Jag vet faktiskt bara att den finns bara i banan här i Stockholm men den finns säkert någon annanstans också.
Axel Wennhall
Nu har jag att testa.
Josefine Bengtsson
Ja, kanske ses imorgon klockan 18.
Axel Wennhall
Absolut. Du nämnde någonting med chakran där. Och då kanske många undrar vad är chakran?
Josefine Bengtsson
Slänger ur sig. Vi har ju vår fysiska kropp och sen så har vi ju också en energikropp. Och det är mycket den vi vill komma i kontakt med i yogan eller meditationer. Och i den här, man kan tänka lite i fysiska kroppen har vi blodkärl och sånt. Och i vår energikropp så har vi också små nadis som det kallas. Jag brukar säga att man har 72 000 nadis i hela kroppen. Vet inte hur man räknat ut det men det är som kanaler för energi i kroppen. Och de här nadisarna blir liksom som energihjul längs ryggraden som att man kan säga hubbar. Och då säger man ofta att man har sju hubbar längs ryggraden som blir sju olika chakran då. Där är det liksom, när det sen går ihop och det blir som starkare energi där. Och det kan man ofta känna, liksom det låter ju när man pratar om det eller läser om chakran låter det så här, alltså flum, flum, flum. Mina föräldrar skulle bara alltså herregud, vad snackar du om? Men det kommer ganska naturligt, jag tror jag upplevt det också när jag mediterar, att man börjar känna att det är något särskilt längs ryggraden. Det händer något särskilt i olika delar av vår ryggrad eller av våra chakran. Så då finns det liksom ett grundchakra längst ner, baschakra som har med grundning att göra, kontakt med marken kanske. Ett under naveln som har med passion, sexualitet, sensualitet, kreativitet. Ett som är lite högre upp vid magen där elden finns och lite mer driv framåt. Så det är som att de olika chakran har olika egenskaper, eller vad man ska säga. Ett chakra vid bröstet som inte är så konstigt, förlåtelse, kärlek, medkänsla. Halsen, uttryck, uttrycka sin sanning, tala sanning. Tredje, ögat, ofta har med inre visdom eller inre kontakt med sig själv. Och sjunde som är lite mer kontakt med någonting större, som vi var inne på innan. Så det är som att chakran kan vara öppna, balanserade eller obalanserade. Och då kan man med hjälp av yogan och meditation balansera dem på olika sätt.
Axel Wennhall
Någonting som slår mig nu när du berättar om de här chakran är ju att precis som mycket annat så är nog det här någonting man behöver uppleva.
Josefine Bengtsson
Ja, för annars blir det bara att man går in i huvudet och försöker memorera eller förstå eller så. Men det är som att vi använder chakran mycket på retreaten faktiskt, även om yogiakademin är väldigt så här, det ska inte vara flummigt, det ska vara för alla. Så blir chakran en bra uppbyggnad. Så har vi ett chakra per dag som vi pratar mer om eller utforskar mer i kroppen. Och då kan man ofta känna att när man är i kontakt, man öppnar höfterna kanske, händer någonting. När man gör positioner eller andningar som har med bröstet att göra händer något helt annat. Så det är som att man kan hitta och känna väldigt tydligt ganska snabbt att olika delar i kroppen har med olika saker att göra. Det finns en annan frekvens i magen än i halsen eller här i tredje ögat. Men man måste utforska det, annars låter det bara flummigt.
Axel Wennhall
Nu när du har hållit på med yoga och meditation i flera år, vad har du lärt dig om dig själv?
Josefine Bengtsson
Oj, alltså väldigt, väldigt mycket. Innan tror jag att jag levde på väldigt mycket bara i blindo, kanske framför allt i relationer till andra människor. Att jag tappade bort mig själv där och bara sa grejer som kanske lät bra. Jag var inte så medveten. Men nu är det som att jag förstår mig själv mycket mer på alla plan. Det är svårt att säga exakt vad och hur. Men framför allt har det hjälpt mig att kunna vara närvarande med mig själv och kunna vara närvarande med andra människor. Innan kunde jag nog lätt checka ut. Jag var med människor men jag var inte riktigt där. Man kan ju på något sätt, jag tror vi alla vet det, man kan prata men inte riktigt vara närvarande i sin egen kropp eller sig själv eller i sin sanning. Men det blir så vackert när man är i sig själv och möter någon annan som också är där. Då är det väldigt fint.
Axel Wennhall
Jag tänkte att vi skulle gå in lite grann på kanske dina meditationsvanor och lite vad du har för tips till de som vill börja meditera eller meditera mera. Du nämnde tidigare att du har yogat varenda dag senast du var i Thailand. Men har du missat någon dag?
Josefine Bengtsson
Ja men jag har nog gjort någonting. Ja det är klart att jag har missat någon dag här och där. Men jag har nog nästan varje dag gjort någonting. Och det kanske är att skaka i tio minuter eller yoga i tre timmar. Eller sitta eller någonting för att komma tillbaka till mig och min kropp. Det är verkligen som att borsta tänderna för mig. Man kanske missar någon dag i sitt liv och borstar tänderna men det är väldigt sällan ändå.
Axel Wennhall
Så du har inte fått någon tandsten eller någonting? Nej men för det är intressant det där med att använda det som någon typ av, jag brukar säga att meditation är min kopp superkaffe. Jag mediterar varje morgon eller förmiddag och när jag gör det så håller den i princip en hel dag. Ibland kan jag behöva fylla på med någonting mera. Varför jag ställer frågan varför jag var ute efter om du hade märkt om det var vissa dagar när du inte gjorde det om det var vissa effekter av att du inte hade övat?
Josefine Bengtsson
Jag kan märka för ibland går det inte om jag har en klass klockan sju. Jag försöker alltid säga nej till morgonklassen men ibland gör jag det. Då kanske jag får göra en längre practice lite senare. Det är någonting som händer. Det känns väldigt konstigt i mig om jag inte har fått mina timmar på morgonen. Det är gärna två tre timmar som är för mig. Som kanske består av yoga och i morse gjorde jag en chakraandning som är helt galen i en timme och sen så yogade jag en timme. Så jag vaknar på morgonen, känner in lite vad kroppen behöver. Om den behöver sitta still eller röra sig och så får den det. Ibland kanske det är olika element men det blir, ja jag har de timmarna till mig.
Axel Wennhall
Så du anpassar din meditation och yoga till efter hur du känner där och då?
Josefine Bengtsson
Ja, det känns som att jag har så många olika typer av tekniker. Allt från de här galna ortsom meditationerna till typ ashtanga yogan eller vinyasa eller yin yoga eller sitta med något. Ja det är så mycket. Jag vill egentligen göra allt men. Så jag känner in lite vad energinivån är eller vad. Och ibland kanske jag har ont i kroppen och är trött och typ inte känner för yoga men jag känner också att det skulle min kropp må bra av så då försöker jag göra det.
Axel Wennhall
Vad gör du för yoga då?
Josefine Bengtsson
Det beror på, men ashtanga yogan är faktiskt en. Det var den yogan jag provade första gången och det har ändå följt med mig hela tiden. Det är som en trogen vän liksom som får mig att grundas och landa i kroppen väldigt fint.
Axel Wennhall
Alla har ju kanske inte två timmar eller lust med att meditera och yoga två timmar. Men det vore intressant. Vad har du för råd till dem utifrån var man är någonstans? Och vilka typer av meditationer skulle du rekommendera att göra om man är till exempel rastlös eller i olika situationer som man möter under dagen?
Josefine Bengtsson
Jag tror väldigt mycket på det här att få en rutin så att man börjar varje morgon och absolut behöver det inte vara två timmar det kan vara tio minuter, fem minuter. Men att man har som rutin att när man går upp ur sängen så gör man någonting för att ta kontakt med sin kropp. För det här att så många gör, vilket är helt galet, att typ ligga kvar i sängen, sätta på mobilen, eller den kanske redan var på, men ta bort flight mode och kolla mailen eller kolla Facebook. Det är klart att man blir knäpp av det, tänker jag. Jag låter lite hård där. Men att då istället, alltså tio minuter har ju alla. Man kan gå upp tio minuter tidigare även om man börjar jobba klockan sex. Och då kan man göra vad som helst. Alltså det kan räcka, man kan lyssna på en kroppsscanning, man kan ställa sig och skaka, man kan andas, man kan göra några solhälsningar eller någonting som känns bra. Och då kanske man i början väljer en sak för att få någon form av rutin. Och sen så kanske man provar en annan sak och sen så får man då ett helt skafferi av olika övningar som jag känner att jag har nu efter ett tag. Men till en början är det nog bättre att gå lite all in i en sak så gör man det varje morgon i tio minuter, en halvtimme eller vad man nu har. Och sen kanske man provar något annat och liksom så. Jag tror mycket på rutinen.
Axel Wennhall
Och göra då det direkt på morgonen innan man har gjort någonting annat?
Josefine Bengtsson
Ja, jag tror det. För man är så, de är ganska tom liksom i huvudet på något sätt. Man har sovit. Och att börja dagen med att faktiskt ta kontakt med sig själv, med sin kropp. Och inte direkt gå upp i huvudet och tänka massa. Jag tror, känner jag är sjukt viktigt för mig. Och sen är det fantastiskt om man gör det efter jobbet också. Om man nu har ett vanligt jobb. I tio minuter skaka bort dagen eller innan man ska träffa familjen eller laga mat eller sin partner. Att faktiskt rensa sig lite. Så det är väl det bästa om man kan få till någonting lite på morgonen och någonting lite efter jobbet. Och det tror jag är möjligt för alla också. Och att det kan räcka med så kort. Egentligen kan det räcka med några fem minuter av djupa andetag. Det kan vara så himla enkelt att faktiskt landa och hitta lite mer närvaro. Det är väl det jag brinner för så mycket. Och jag tror det är därför jag vill blogga och instagramma och skriva böcker och allt sånt. För att det här är magi liksom. Det är så mäktigt. Och det är så knäppt att vi inte gör det mer. Att vi lever i huvudet hela dagarna och hela nätterna. Och när det kan ta fem minuter att känna någonting helt annat. Hero, hero.
Axel Wennhall
Hero, hero. Det är därför vi är här. Ja. Har du gjort några misstag under din resa? Eller saker som du kan se tillbaka på idag och varna andra eller tipsa andra om?
Josefine Bengtsson
Det är väl kanske lite mer min yoga-lärarroll. Det är svårt att se på saker som misstag. För allt blir ju lärdomar till slut. Men det. Alltså när jag började undervisa till exempel. Jag undervisade alldeles för mycket. För att gå ihop också ekonomiskt så hade jag så mycket klasser och flängde runt i hela stan och cyklade på min lilla cykel i ur och skur. Och det blir för mycket till slut. Det var jättekul också men att ha typ fem klasser om dagen på olika platser runt om i stan. Träffa massa stressade människor och leda dem ner i kroppen. Gång på gång. Det tar sjukt mycket energi. Men också ser jag ju nu att jag lärde mig jättemycket på det när jag gjorde sådär intensivt. Men det hade också. Hade jag kört på ännu längre hade jag nog helt gått in i väggen tror jag. Jag tror man måste gå igenom vissa sådana grejer. Det spelar ingen roll om man säger såhär. Nej men undervisar inte så mycket till någon som precis börjat undervisa eller har inte så många retrace. Eller man måste typ känna det själv och stoppa sig. Och man måste kanske känna den stressen i kroppen eller man måste kanske få en skada och sådär. Ja, nej men det är svårt att säga. Och även liksom i början i yogan så gick jag in ganska mycket i prestation. Liksom det fysiska. Och det måste man också göra tror jag. Eller många måste. Jag var tvungen att gå den vägen för att fatta liksom. Det hjälpte inte om någon sa såhär. Nej men varför ska du stå på händer så mycket? Jag vet inte. Jag behövde leka med handstående och sen fatta någonting mer.
Axel Wennhall
Om man har lyssnat på det här och aldrig har mediterat och så har man bestämt sig att det första jag ska göra i morgon bitti det är att meditera. Fem-tio minuter. Jag ska inte kolla på telefonen. Har du några andra råd till den personen?
Josefine Bengtsson
Ja men tålamod. Det är inte som ett piller kanske eller ett glas vin eller en kopp kaffe. Alltså meditation tar tid att få den magiska effekten av. I början är det ganska mycket jobb. Och kanske det tyngre kommer i början och sen så blir det tryggare och lättare. I början är det ju kanske ingen trygghet att meditera för att det är ingen trygg plats att vara i kroppen. Men sen steg för steg så blir det en enorm trygghet och kanske det mest magiska man kan uppleva. Som ingen kan ta ifrån en på något sätt. Men veta om att så är det inte först. Först är det att man ser hur mycket tankar man har i huvudet och att man känner sig helt knäpp typ. Och blir frustrerad på att man inte kan kontrollera eller komma tillbaka i kroppen mer än en halv sekund. Så det är frustration i början och det är väl det såhär härda ut typ. Och veta om att det finns något annat på andra sidan.
Axel Wennhall
Det är ju intressant med meditation för det är ju en av de absolut svåraste vanorna att skapa. För att precis som du beskriver att i början är det inget kul. Det är tråkigt, det kan göra ont, det är frustrerande. Man kan få möta jobbiga känslor.
Josefine Bengtsson
Man kämpar ju mot sitt mind. Mindet vill ju vinna och vill vara i dåtid och framtid och planera och prestera och allt sånt. Mindet är ju sjukt starkt. Så veta om det att man kämpar mot någonting, en stark, stark kraft. Och man behöver kämpa lite. Disciplin tror jag man behöver ha helt enkelt.
Axel Wennhall
Och där låter det då som att din prestation har varit ett verktyg för dig?
Josefine Bengtsson
Ja men lite så. Jag tror att det kan hjälpa en att få på något sätt till meditationen. För den kan hjälpa mig även idag. I stunder i livet när jag har sprungit för fort eller det är någonting jag inte vill se. Då märker jag ju också att jag ser till att skippa just den sittande meditationen i alla fall. För att då vet jag, eller vissa år som meditationer också, då vet jag att då måste jag möta det där. Då kanske jag märkt att okej, nu har jag kört ashtanga yoga varje dag i två månader. Det är någonting jag behöver kontrollera här. Det är något jag inte vill känna eller se. Och då behöver jag ha disciplin eller mod att göra någonting annat för att möta det där. Så mod också är det nog. Våga vara i smärta.
Axel Wennhall
Ett av de bästa råden som jag har fått och som jag också fick med mig när jag var på Vipasana-lägret, det var att vara snäll mot sig själv. Och det är någonting som jag är så förundrad över och samtidigt upptäcker gång på gång. Den här självkritiska rösten i huvudet. Och att det är så lätt när man sitter och mediterar att när man blir distraherad att man, rättare sagt jag, klandrar mig själv. Att nu försvann du igen eller vad dålig du var på det här. Och meditation för mig är ett sätt att träna sig att bli snäll mot sig själv. Att ha en annan attityd till det man upplever. Att kunna möta allting man upplever med vänlighet och med kärlek och tacksamhet. Så att det tror jag också för de som vill börja meditera att tålamod.
Josefine Bengtsson
Och snälla rösten.
Axel Wennhall
Den snälla rösten. Att komma ihåg att våra sinnen har ofta den här självkritiska rösten. Och det är inte bara du som har det utan vi har det allihopa. Alla har det. Alla vi som har tittat in har sett att det är så rösten är programmerad. Och vi kan träna om den. Och det är fantastiskt.
Josefine Bengtsson
Ja och det är ju genom meditation man kan börja se den. Och egentligen bara genom meditation tror jag. Man måste stanna upp och se att jag är inte min mind, jag är inte mina tankar. Och se de olika delarna av hjärnan kanske. Och då kunna inte lyssna. För jag tror att den kommer nog alltid finnas där. Men kanske ta det lite svagare, lite längre bort. Man tror inte på den på samma sätt.
Axel Wennhall
Du har under vårt samtal använt ordet magi ganska många gånger. Och det är ju magiskt. Jag tänkte bara se om vi kunde försöka förklara för andra vad det innebär. Det jag hör när jag hör dig berätta om det magiska är egentligen någonting ganska enkelt. Att du bara är närvarande och helt och hållet bekväm i din egen kropp. Du är inte på väg någonstans utan i vilken situation det än är så kan du bara vara där och känna allt som du känner.
Josefine Bengtsson
Det är magi. Ja, det stämmer nog mycket. Det är väl det ordet som jag känner kommer närmast det jag kan uppleva när jag är i kroppen eller i meditation. Och det kan ju verkligen vara så här att det är fullkomligt kaos i ens yttre liv. I relationer eller vad det nu kan vara på jobbet. Men ändå så finns det ju alltid en plats av magi inne i hjärtat eller inne i kroppen när man kanske låter sig meditera. Och det blir jag så förundrad av och så tacksam över väldigt ofta. Att så fort jag tar mig tid och vågar gå in så väntar det där. Det sanna, det magiska.
Axel Wennhall
Är det magiska. Nu ska vi inte fastna vid det här. Men det kan vara intressant bara för. Dels för mig att höra men också för andra. Men det magiska du beskriver, är det det du upplever? Är det fyrverkerier?
Josefine Bengtsson
Nej. Det kan väl vara den här blissen också i stunder. Eufori. Det kan vara när jag är i naturen och bara det här är så sjukt. Träden är så vackra och solnedgången och allt. Det är ju en typ av magi. En annan typ av magi är väldigt, väldigt lugn skulle jag säga. Den bara. Den bara är så självklar. Och som sagt, galet svår att sätta ord på. Det är vackert.
Axel Wennhall
Fint, tack. Tack för att du ville dela med dig. Vi har ju pratat om massa meditationer och vi har ju också konstaterat att meditation är ingen teori du läser om utan du behöver göra det. Och därför är jag ju superglad att vi ska få meditera här med dig idag.
Josefine Bengtsson
Ja.
Axel Wennhall
Och vad bjuder du på för meditation idag?
Josefine Bengtsson
Jag tänker kanske att vi ska landa lite på det bara. Nu har du snackat så mycket och vi har lyssnat och sådär. Så det är väl fint att få smälta i shavasana. Det vi gör i slutet på varje yogaklass. Så kan jag guida lite ner i kroppen.
Axel Wennhall
Så det betyder att de som lyssnar, de behöver hitta en plats där de kan lägga sig.
Josefine Bengtsson
Ja men det vore ju det mest ultimata. Men är det så att man lyssnar på en buss eller något sånt, inte om man kör bil, det rekommenderas inte, men då kan man sluta ögonen och hitta en bekväm sittande, avslappnande position också. Men har du möjlighet så lägg dig ner på rygg. Så bara se om det finns en möjlighet att hitta en bekväm position på rygg. Låter ben och fötter bara smälta och falla ut. Armar får vila längs med sidan av kroppen. Och se om handflatorna vill peka upp mot taket, upp mot himlen för optimal avslappning och bara ta emot. Tillåter ögonen att slutas. Och för att landa lite till, låt oss börja med ett djupt andetag in genom näsan, fyller upp magen med luft. Suckar ut genom munnen. Andas in, fyller upp. Suckar ut. Släpper tankar en gång till, andas in. Och suckar ut. Låter sen andetaget få bli naturligt, kanske genom munnen eller näsan. Det spelar ingen roll, men du släpper kontrollen. Och låter sen uppmärksamheten få vandra upp till toppen av ditt huvud. Se om det går att slappna av i toppen av huvudet. Och tillåter den avslappningen att mjukt vandra ner till pannan. Kan jag låta pannan slätas ut. Släpper ögonbrynen och punkten mellan ögonbrynen, vårt så kallade tredje öga. Känner ögonen och ser om det går att slappna av bakom ögonen. Släpper tinningar, kinder och näsan. Tillåter läppar och roten av tungan att mjukna. Släpper haka och öron. Slappnar av i området bakom öronen. Låter sen uppmärksamheten komma till bakre delen av ditt huvud. Kan jag tillåta bakre delen av huvudet att falla tungt ner mot marken. Jag behöver inte hålla någonting just nu, jag kan släppa taget. Slappnar av i nacken. Alla de där små musklerna i halsen. Och låter sen axlarna falla iväg från öronen. Även de ner mot marken. Släpper armar, händer och alla tio fingrar. Kommer sen till skulderbladen. Se om det går att slappna av mellan skulderbladen. Det där området där vi ofta håller så mycket kan jag släppa taget mellan skulderbladen. Slappnar av i ryggen och varenda liten kota i hela ryggraden. Låter sen uppmärksamheten vandra till bröstet. Checkar in, vad händer inuti bröstet just nu. Kanske går det att hitta de där hjärtslagen djupt inne i bröstet. En stund där du följer med hjärtslagen. En stund där du ser efter vad som händer där just nu. Är det någon specifik känsla som vill komma fram? Kan jag släppa taget även här i bröstet. Och låter den avslappningen mjukt vandra ner mot magen. Vad händer inuti min mage i den här stunden? Kan jag släppa taget här? Som att jag låter magen bli varm och mjuk inifrån. Hela vägen ut. Jag släpper kontrollen. Slappnar sen av i rumpan. Höfter. Bäckenbotten. Och låter den här avslappningen börja vandra ner längs med dina lår. Hela vägen ner till knän. Slappnar av i vader. Släpper taget om anklar. Fötter. Och alla tio tår. Tillåter hela din kropp att sjunka ner djupare. Och djupare. För varje utandning. Och när du märker att tankarna vandrar iväg någon annanstans. Som de ju gör för oss alla precis hela tiden. Se om du vänligt, mjukt men bestämt kan föra uppmärksamheten tillbaka till din kropp. Och för en liten stund börja njuta av att för en gångs skull vandra runt med uppmärksamheten inuti din egna kropp. Stund för stund. Tillåter dig själv att sjunka djupare och djupare. Hur känns din kropp just nu? Noterar var energin flödar. Var det fortfarande sitter spänningar och blockeringar. Och sen mjukt, mjukt börjar väcka kroppen till liv igen. Kanske genom att i stillhet bara börja fördjupa andetaget igen. Kanske genom att börja röra lite lätt på fingrar, tår, musklerna i ansiktet. Kan jag stanna här fullkomligt närvarande med förnimmelserna på insidan av min kropp. Bara mjukt börja väcka den till liv. Och så småningom kanske det kommer en känsla av att du vill sträcka armar och händer upp över huvudet. Sträcka på ben och tår och liksom göra dig själv så lång som möjligt. Och sen se om du vill böja knän mot överkropp och ge dig själv en varm, tajt kram. Kanske gunga lite sida till sida som att du vaggar dig själv, vaggar kroppen. Och sen landa ner på en sida. Vilar en stund på en sida. Och med slutna ögon hittar ett sätt att börja ta dig upp till en sittande position, en valfri sittande position. Och i den här sittande positionen, se om du vill låta handflatorna mötas tillsammans framför bröstet. Låter tummarna pressas mot ditt bröstben. Återigen ta en stund och se efter, vad händer bakom mina tummar, bakom mitt bröstben. Kan jag hitta hjärtslagen? Kan jag hitta den där kontakten med mig själv som ingen någonsin kan ta ifrån mig? Den där stillheten som liksom alltid vilar där, oavsett hur mycket det stormar utanför. Och om så är fallet, kanske du vill visa lite tacksamhet till dig själv genom att böja pannan ner mot dina händer. Och med en gest tacka dig själv för den här lilla stunden. Tusen tack. Namaste. Tack.
Axel Wennhall
Wow.
Josefine Bengtsson
Nu fick vi vila lite.
Axel Wennhall
Så nice.
Josefine Bengtsson
Ja, ni ser lite nyvakna ut.
Axel Wennhall
Tusen tack. Wow, vilken fin meditation.
Josefine Bengtsson
En shavasana är alltid bra i alla lägen.
Axel Wennhall
Helt underbart. Vi har det bra idag på jobbet kan man lugnt säga.
Josefine Bengtsson
Kan man säga.
Axel Wennhall
Om man är nyfiken på dig, hur hittar man dig bäst?
Josefine Bengtsson
Jag gör lite här och där. Dels på Instagram, gud så fint yoga. Jag bloggar på Metro Mode. Men det bästa är ju om man kommer på ett retreat. Till Indien hela vintrarna på en helt magisk liten partystrand i södra Goa. Med bara vårt retreat. Yogakällaren ligger precis vid strandkanten och bara havet och horisonten och solnedgångar och soluppgångar och månar. Det är helt magiskt. Och sen så är jag i skärgården och håller retreat på vår och höst. Och i Frankrike på sommaren. På ett slott.
Axel Wennhall
Och var hittar man de här retreatsen?
Josefine Bengtsson
På yogiakademin.se.
Axel Wennhall
Innan vi. Jag vet inte om vi kommer gå. Vi kommer väl fastna på den här soffan i någon typ av meditation. Men innan vi ska försöka lämna dig härifrån så tänkte vi fråga dig också om det fanns något som du är lite extra nyfiken på. Eller kanske någon gäst som du skulle vilja höra i den här podden. Meritera mera.
Josefine Bengtsson
Ja, då har jag faktiskt en nära vän och han är sjukt grym. Han har mediterat hur länge som helst och varit med knäppa munkar. Som heter Magnus Frid. Så jag kan koppla ihop er om ni vill. Han är helt magisk.
Axel Wennhall
Vad kul. Då hoppas vi att vi får till ett samtal med Magnus. Tusen tack för att du tog dig tid. Så himla härligt att få vara hemma hos dig och prata med dig och meditera med dig.
Josefine Bengtsson
Jättefint. Tack, tack, tack till er.
Axel Wennhall
Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av Meditera Mera med Josefine Bengtsson. Vi hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal och av Josefines meditation. Vi som gör den här podden är jag, Axel Wennhall, som arbetar som meditationscoach och Gustav Nord som driver produktionsbolaget Flip-Flop Interactive. Tillsammans med Josefine Dahlberg driver vi Breathe In där vi arrangerar kombinerade meditations och äventyrsresor. I februari åker vi till Sri Lanka och surfar och i april åker vi till Italien och åker skidor och vandrar. Om du vill kombinera de här äventyren med massa härliga meditationer så gå in på vår hemsida breathein.se. Du kan också följa oss på Instagram där vi heter Breathe In Travels eller på Facebook där vi heter Breathe In. På Facebook finns också ett meditationscommunity som heter Meritera Mera. Så om du vill inspireras eller inspirera andra till att meditera så gå med där. Är det någonting jag tagit med mig från dagens samtal med Josefine är att sluta kolla på telefonen det första jag gör på morgonen och istället gå upp och landa i min kropp och komma till närvaro.