Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Johanna Wickström om meditation och Yinyoga.

Johanna Wickström i barnets position

Axel Wennhall
Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av den interaktiva meditationspodden “Meditera Mera” med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Nu är vi på väg hem till Johanna Wickström här på Södermalm i Stockholm för att prata om meditation och yinyoga. Johanna Wickström kommer från Göteborg och hon upptäckte yogan i 15-årsåldern. Några år senare gick hon sin första lärarutbildning inom yinyoga. Idag är hon certifierad yogalärare inom ett flertal olika discipliner och håller klasser runt om i Stockholm. Under fyra månader i Sydamerika under 2018 skrev hon en bok om yinyoga som hon nu precis lanserat. Den heter “Yinyoga mindre stress och en friskare kropp”. Och det är precis det vi ska prata om idag. Hur hänger yinyoga och meditation ihop? Hur kan vi meditera när vi praktiserar yinyoga? Och vilka tips har Johanna att dela med sig till alla oss som vill meditera mera?

Okänd
Hallå! Hej! Välkomna! Tack! Kom in! Alltså jag är helt bluffad. Jag har bott här. Det är fint!

Johanna Wickström
I den här lägenheten.

Okänd
Skämtar du?

Axel Wennhall
Hej! Vad kul att vara hemma hos dig Johanna. Tack för att vi fick komma hit.

Johanna Wickström
Tack för att ni kom. Jättekul! Du som har varit här innan också.

Axel Wennhall
Ja, jag är fortfarande lite chockad faktiskt. Det är nämligen så att du bor i min kompis Deas gamla lägenhet och jag har faktiskt bott här i typ två veckor.

Johanna Wickström
Ja, det är jättekul.

Axel Wennhall
Så det känns lite som att komma hem. Ja.

Johanna Wickström
Välkommen tillbaks.

Axel Wennhall
Tack, tack. Innan vi sätter igång vårt samtal om yinyoga och meditation så tänkte jag att vi skulle göra en liten kort landningsmeditation. Den här landningsmeditationen kan du göra också som lyssnar på det här avsnittet. Vi sitter ju här hemma hos dig i din härliga soffa så att jag kommer passa på att sluta ögonen. Men om du är på språng eller gör någonting annat där du behöver hålla din uppmärksamhet med synen så fortsätt göra det. Idag så ska vi bara vända vår uppmärksamhet till vår tyngd. Till det faktum att gravitationskraften drar oss neråt. Så var någonstans kan du uppleva det här? Kanske är det i dina fotsulor. Eller dina skinkor om du sitter ner. Bara notera din tyngd. Om du märker att din uppmärksamhet dras bort så bara vänd tillbaka den. Det här är kanske någonting du behöver göra upprepade gånger under den här korta meditationen. Bra. Nu blir du medveten om att det dras bort. Övningen ligger i att vända tillbaka uppmärksamheten till känslan av tyngd. Okej, så. Kort landningsmeditation. Hej.

Johanna Wickström
Hej, vad härligt. Borde man börja varje möte?

Axel Wennhall
Eller hur?

Johanna Wickström
Ja.

Axel Wennhall
Det är en bra idé. Det känns superkul att vi får komma hem till dig. Vi har ju aldrig träffats tidigare, men du har precis släppt en bok om yinyoga. Innan vi träffas idag så har jag faktiskt läst igenom din bok. Jag har inte gjort alla dina övningar, men jag har läst igenom det mesta och jag skulle verkligen vilja gratulera dig till en enormt välskriven och bra bok. Jag tycker att du verkligen har hittat en otroligt bra balans mellan de mer teoretiska delarna som historien bakom yinyoga och filosofin, men även anatomi och forskning. I boken så finns det med en hel del meditation, olika typer av meditationer, samt instruktioner hur du faktiskt gör alla de här olika yinyogaövningarna. Så jag hoppas att det här avsnittet kommer att få fler att upptäcka din bok, för det är den verkligen värd.

Johanna Wickström
Kul.

Axel Wennhall
Hur kommer det sig att du skrev boken?

Johanna Wickström
Yinyoga var den första yogaform som jag egentligen förälskade mig i. Jag hade testat andra typer av yoga på gymmet, om det var på sats eller Friskis eller något sånt, men jag såg det som en träningsform, lite vilken som helst. Men när jag började med yinyogan så förstod jag kopplingen, och det är också lite därför jag tycker det är kul att snacka med er idag, för då förstod jag kopplingen mellan meditation och yoga. Och den finns ju förstås i fler yogaformer, men för mig blev det så tydligt i yinyogan, just för att man stannar i varje position i lite längre tid, tre till fem minuter. Och man pratar mycket om kopplingen mellan kropp, känslor, tankar, den här holistiska synen på kroppen. Så där lärde jag mig verkligen se det, och det gjorde att jag förälskade mig i yinyogan. Och blev så fascinerad att jag ville lära mig mer och mer. Och det finns en del böcker på marknaden idag, bland annat en som min egna lärare Magdalena Mecweld har skrivit, men inte så mycket mer än det. Sen finns det mycket böcker på engelska, de är supertjocka, och det är ofta män som visar positioner som är helt omöjliga för en vanlig människa, även för mig. Så jag kände väl att jag ville skriva en bok som jag själv hade velat ha, när jag började utforska yinyogan. Och även som många av mina elever har frågat efter, där jag inte riktigt haft något svar.

Axel Wennhall
När skedde det här? När skrev du boken?

Johanna Wickström
Jag började planera boken för ungefär ett och ett halvt, två år sedan. Jag började egentligen bara visualisera att jag skulle skriva en bok. Och vad skulle den i så fall innehålla? Och läste mycket andra yogaböcker och tittade efter vad tycker jag är bra? Vilket upplägg? Och så vidare. Och sen så tog jag och min kille chansen och tog tjänstledigt i fyra månader och reste till Sydamerika. Det här var då i slutet av förra året, så vi var borta i fyra månader. Och så skrev jag boken under tiden. Så det var inte så mycket semester, utan jag gick upp sex på morgonen och så satt jag och skrev till tre på eftermiddagen. Och sen gjorde vi något och så gick jag ut och käkade middag på kvällen. Så det var ganska mycket jobb, men det var väldigt, väldigt kul.

Axel Wennhall
Du nämnde att det var yinyogan som fick dig att förstå kopplingen mellan yoga och meditation. Men hur kom du in på meditation och yinyoga från första början?

Johanna Wickström
Jag tror faktiskt som jag hört lite i era tidigare avsnitt som jag lyssnat på också, att många som börjar med yoga gör det kanske för att de går igenom någon slags livskris eller de kraschar på något sätt själva och upptäcker att de behöver något annat eller de behöver leva på ett annat sätt än vad de gör. Och jag känner igen mig själv mycket i det, att jag har alltid varit en så väldigt prestationsinriktad person som alltid gått i, ja, kört på i 200 procent. Duktig i skolan, alltid jobbat sen jag var jätteliten och gjort allting enligt boken. Så jag fick rätt tidigt problem med utbrändhet, haft en del depressioner, problem med ätstörningar och sånt. Så att jag har träffat många psykologer och det som hjälpt mig bäst är KBT. Och de använder en del tekniker som kommer ifrån meditationen, mindfulness-tekniker och så. Så att det ledde mig in på en mindfulness-kurs som jag gick och jag trodde inte alls på det i början. Det kändes som slöseri på min tid. Jag kan ta mig ur det här på ett annat sätt, på ett mer uppstyrt sätt. Men jag blev jätteförälskad i det där och började utforska fler meditationstekniker. Jag gick ganska länge hos Vipassana-gruppen borta på Erstagatan. Jag började utforska fler typer av meditationstekniker och därifrån blev vägen till yinyoga ganska naturlig. Jag hade en kompis som var yogainstruktör så jag gick på några yinyoga-klasser på Yoga Shakti här i Stockholm och tyckte det var superhärligt. Också att man får den här kopplingen. Jag tyckte att det var lite lättare än att meditera. För i den meditation jag hade testat så handlade det mycket om att rensa huvudet på tankar. Att liksom sitta ganska tom. Och i yinyogan så fick man med sig kroppen som ett meditationsobjekt. Så istället för att bara sitta med tankar och känslor så kunde man använda de kroppsliga sensationer som dök upp i en position till att förankra sig i nuet. Så att där blev jag helt hooked. Och så några år senare så gick jag min första lärarutbildning inom yinyogan.

Axel Wennhall
Och idag är du lärare inom yinyoga och ett par andra praktiker.

Johanna Wickström
Ja, jag har mest fokus på yinyoga fortfarande. Så jag har fyra klasser i veckan, varav tre av dem är yinyoga. Så en flow-klass.

Axel Wennhall
Okej. Kan inte du berätta för de som kanske inte har gått på ett yinyoga-pass vad det är?

Johanna Wickström
Ja, yinyoga är en lugn form av yoga. Det är bara sittande och liggande positioner. Och du stannar i varje position i tre till fem minuter. Det är riktmärket. Sen är det liksom plus eller minus. Men där någonstans. Och det gör vi dels för att vi vill att det parasympatiska nervsystemet ska kicka igång. Det här lugn och ro-nervsystemet som är aktivt också när vi sover och när vi äter i lugn och ro. Och för att vi vill hinna hitta närvaro och nå en lite djupare meditation. Så att det är väldigt härligt. Man hinner se väldigt mycket. Och sen rent kroppsligt så handlar yinyoga om att. Och det har dykt upp på lite senare år. Vi jobbar inte med att sträcka ut våra muskler utan vi jobbar med att sträcka ut vår bindväv och göra vår bindväv mer rörlig. Bindväven är som ett tredimensionellt rutnät som finns i hela kroppen och omger alla muskler, leder och ligament. Och man har inte vetat så mycket om bindväven tidigare. Man har inte kunnat se den på röntgen. Men nu med lite modernare teknik så har man kunnat identifiera att den existerar i kroppen. Och också kunnat se att den förändras allt eftersom vi blir äldre. Så på en ung person så är bindväven väldigt flexibel och fuktig. Och när vi blir äldre så stelnar den här bindväven. Och man har inte förstått tidigare heller vad gör man åt det här? Finns det något sätt att motarbeta att den stelnar, att den blir hård och att kroppen därmed blir hård? Och då är yinyoga faktiskt ett ganska effektivt sätt att jobba med bindväven. Så det är liksom en bindvävsträningsform.

Axel Wennhall
Betyder det här att yinyoga är mer lämpligt för äldre personer?

Johanna Wickström
Det är en bra fråga. Det finns olika anledningar till att bindväven stelnar. En anledning är ålder. Men den blir också stel när du utför till exempel mycket explosiv träning. Så du går på gym eller crossfit eller är ute och springer. Då stelnar den. Inte alltid stretch, vanliga stretchövningar riktigt hjälper eller biter på den stelhet man får där. Även stillasittande, man sitter på kontor hela dagarna. Man får lite hårda hamstrings och höfterna blir tajta. Råttmusklerna förkortas och blir lite stela för att man sitter med armarna framför kroppen. Så det är också orsaken till att bindväven blir lite hårdare och stelare. Så jag tror att det är många i västvärlden och i dagens samhälle som skulle må bra av lite yinyoga.

Axel Wennhall
Jag hör det. Jag tror du täckte in de flesta här. Många igenkänningspunkter. När du berättar om att man ska ligga i en ställning i tre till fem minuter. Om man aldrig har gjort det så kan ju det låta som tortyr. Och om man har gjort det så vet man att det kan vara tortyr.

Johanna Wickström
Det kan det. Mitt tips till folk som tycker det är jobbigt i början, just med tålamod och sådär. Det är väl egentligen bara att hålla ut. Det kan krävas lite tid för att lära sig att gilla det. Jag har många elever och jag har själv känt vid vissa tillfällen, när jag utövar yinyoga, att jag bara vill slita mig själv i stycken och springa ut ur salen och skrika. Man kan bli frustrerad. Det väcker mycket känslor. Det kan vara frustration. Det kan vara irritation. Man blir arg på läraren. Man blir arg på sig själv. Man förstår inte varför jag gör det här. Så det är mycket känslor som dyker upp. Men utmaningen är lite som i meditation. Att se det som en chans att utforska vad det är som dyker upp här. Varför blir jag frustrerad när jag ligger i den här positionen? Varför dyker det upp här? Har det någon koppling till positionen på min kropp? Har det någon koppling till vilka tankar jag tillåter mig tänka just nu? Kan jag rikta uppmärksamheten någon annanstans? Återigen, kroppen som redskap i meditationen.

Axel Wennhall
Precis det du beskriver leder mig in på varför jag tycker det är så intressant att träffa dig. För att jag yogar ibland och märker just det du beskriver. Helt enkelt att jag har svårt att vara närvarande. Jag har svårt att koppla in till mitt andetag och sådär. Men med yinyogan så blir det enklare. Och det blir enklare för mig att göra det till en meditativ uppgift helt enkelt. En meditativ övning. Men kan inte du beskriva lite mer hur yinyogan och meditation hänger ihop och hur det faktiskt går till när man ligger i en ställning i 3-5 minuter?

Johanna Wickström
Yinyogan kommer från, till skillnad från många andra yogaformer, den kinesiska medicinen och inte från Indien. Där pratar man, i och för sig påminner det mycket om till exempel Ayurveda, man pratar om kroppen som en helhet. Då är kroppen inte bara din fysiska kropp utan det är även ditt emotionella system och dina tankar. De menar då att våra tankar, känslor och vår kropp hänger ihop. Så om du till exempel är superstressad då tenderar du säkert att agera på något sätt i din kropp. Kanske drar upp axlarna, rynkar pannan, håller andan. Någonting fysiskt händer när du går igenom någonting i tanken eller i känslan. Det de menar då inom kinesisk medicin är att på samma sätt som en tanke eller känsla kan påverka din kropp kan du påverka dina tankar och känslor med hjälp av din kropp. Så genom att släppa taget om spänningar i kroppen, det kan vara med hjälp av akupunktur, det kan vara med hjälp av yinyoga, de har olika metoder för det här. Så kan du också släppa taget om tankar och känslor som är kopplade till de spänningarna. Och ibland så menar de då att det kan skapas obalanser i kroppen på grund av kanske att du har haft en stark känsla under lång tid, ilska, oro, det kan vara glädje som har satt spår i kroppen. Till slut så når du en punkt där du kan inte bara släppa den här känslan och så blir det bra, utan du måste gå på det kroppsliga för att kunna gå vidare i tanken och känslan också. Så i yinyogan så försöker man, det är väl lite som meditation, att man måste, för nybörjare skulle jag säga att man behöver börja med att titta på vad är det som finns här? Hur känns min kropp just nu? Hur mår min kropp just nu? Var är jag spänd? Var har jag ont? Var är jag mjuk? Var är jag avslappnad? Och vilka tankar har jag? Vilka tankar är återkommande, sådana smultron-tankar som man har om och om igen? Och vilka tankar är nya, dyker upp här och nu? Samma sak med känslor. Och sen när man har liksom kartlagt sig själv, då kan man börja se kopplingen. Vad händer om jag slappnar av lite till här? Vilka tankar faller bort då? Vad händer när jag går in i den här positionen? Vad är det kopplat till för känslor? Så de menar ju också då att olika positioner är kopplade till olika organ, och olika organ är kopplade till olika känslor. Så det är olika teman man kan gå in på i yinyogaklasser. Och det blir ju lite olika avancerade nivåer då, beroende på hur insatt man är sedan tidigare.

Axel Wennhall
När man hör det här om olika balanser i kroppen och organ så kan det låta lite främmande för mig också.

Johanna Wickström
Ja, jo. Det kan kännas lite flummigt.

Axel Wennhall
För min del så vet jag inte om det kanske nödvändigtvis är så flummigt, men mera att jag kanske inte riktigt kan förstå.

Johanna Wickström
Nej.

Axel Wennhall
Men det här går ju att erfara på olika sätt. Så hur är det för dig när du yinyogar? Hur upplever du det här du beskriver om som man inom den kinesiska medicinen har liksom tagit fram?

Johanna Wickström
Alltså mycket av det jag kan inom yinyogan har jag ju också testat på, eller liksom upplevt på ett eller annat sätt. Jag tror att annars, för mig är det i alla fall så att det fastnar liksom inte om jag inte går igenom det själv. Men det jag kan märka väldigt tydligt är att beroende på hur ett yinyogapass ser ut, vilka positioner det innehåller, så dyker olika typer av känslor upp i mig. Och det låter lite så, det låter lite, ja det är svårt att beskriva men gör jag till exempel ett pass med väldigt mycket bakåtböjningar, höftöppnare, då kan det dyka upp ganska mycket rädsla och oro. Så att det finns någon slags koppling medans jag tycker att det är mycket mer lugnande med pass med mycket framåtfällningar och vila i barnets position, fjärilen. Där man känner sig lite mer skyddad, inte lika utsatt. Så att för mig finns det tydliga kopplingar så och jag försöker ju, när jag håller klasser så försöker jag även jobba med ett filosofiskt tema där jag beskriver vad man kan tänkas känna under just den här klassen och så. Men samtidigt vill jag ju hålla det öppet för att det är väldigt individuellt var man står i livet, hur man mår just idag, vad man går igenom och det påverkar ju också förstås vad som dyker upp.

Axel Wennhall
Men då till exempel när vi är i en ställning, man ligger och det blir ganska påfrestande men det jag har liksom sett när jag själv yinyogar att det går att översätta den typen av attityder som jag har med mig när jag sitter och mediterar, min sittande meditation, rakt in i yinyogan. Jag brukar prata om fyra attityder som jag har med mig och den första är nyfikenhet. Att precis som du beskriver att kunna vara nyfiken, gå in i kroppen, vad är det faktiskt som händer? Hur påverkar den här smärtan mina tankar och mina känslor, vad händer? Och den andra är att vara snäll mot sig själv. Att kunna vara snäll mot sig själv i den situationen. Och också när man försvinner bort i tankar att kunna vända tillbaka dem. Och den tredje är acceptans. Att kunna helt och hållet kunna acceptera smärtan och inte ha motståndet. För mig så blir det väldigt tydligt att problemet är sällan den själva fysiska smärtan utan att jag är emot att jag har den fysiska smärtan. Och den fjärde som är svårast men som också ger mest effekt det är att försöka ha någon typ av sinnesjämvikt. Att försöka ha någon typ av mental balans som då hänger såklart ihop med acceptans men att även när det blir en behaglig känsla att bara kunna ha den här öppna rymden i mitt medvetande att kunna bara vara med det som är. Så där ser jag att det finns en väldigt tydlig koppling mellan och i din bok så beskriver du lite grann också om hur du lär ut yinyoga och mindfulness tillsammans lite grann. Kan inte du berätta lite mer om det?

Johanna Wickström
Jo men jag känner igen mig jättemycket i det du berättar här. Det känns som att jag skulle kunna ge exempel från alla de fyra. Så nyfikenheten. Jag får påminna mig sen om jag glömmer bort dem. Men nyfikenheten det är någonting jag alltid uppmuntrar till under klasser. Att om det dyker upp någonting som känns obehagligt till exempel i den här positionen. Kan du försöka isolera vad är det som känns? Var i kroppen känns det? Har känslan något centrum? Om du skulle beskriva känslan för dig själv eller för någon annan hur skulle du beskriva den då? Med någon färg, någon form, har någon temperatur, någon tyngd? Alltså gå in och intressera, istället för det här som du sa motståndet och försöka låta musklerna komma till undsättning och spänna sig och vilja ut, försöka tänka sig ut. Så gå in och titta på intressen med det som händer. Det är rätt spännande faktiskt. Man lär sig mycket där. Så det var en. Och sen nummer två. Det var. Snällhet. Just det, att vara snäll mot sig själv. Precis. Och den är också hela tiden. För att yinyoga är, det är en yogaform som är snäll. Men man måste göra den snäll. För att vissa positioner kan man dra sig in i och man spänner, man sträcker, man strävar för att komma djupare, för att kunna böja sig längst fram i klassen. Och då blir det liksom inget bra. Utan man måste bestämma sig för att jag kommer respektera min kropps gränser i den här positionen. Först då så gör positionerna också verkligen effekt. För när vi spänner musklerna då tappar vi det här fokuset på bindväven. Så den där är jättebra. Att lyssna på kroppen. Och det kan kännas olika. Du kanske kom djupare ner igår. Men det är annorlunda idag av någon anledning. Så att hela tiden lyssna. Och vara schysst. Och sen den tredje punkten med acceptans. Att acceptera det som dyker upp i en position. Att acceptera om man får jobbiga känslor eller tankar. Om man vill springa ut ur rummet eller man vill slå någon eller slå sig själv eller något. Men att acceptera det och titta på det här som det du nämner med att titta på, sitter motståndet i kroppen? Eller sitter det i sinnet? Och ta med sig det. För att smärta kan förstärkas väldigt mycket av ett psykiskt motstånd. Så försök titta på, hur stor del av det här är en faktiskt smärta som är så jobbig att jag vill springa ut härifrån? Och hur stor del av det sitter i mitt sinne? Vad händer om jag vevar ner motståndet? Vad händer då med smärtan? Förändras det någonting? Blir den mer uthärdlig? Så att den biten också. Jättebra verktyg i yinyogen. Och sen det sista, att försöka ha ett sinnestillstånd som är som det är. Det är också lite, det hänger väldigt mycket ihop med allt annat men är förstås avancerat. Och det är inte alltid, det mänskliga sinnet det vandrar ju och det hoppar fram och tillbaks. Och det måste det också få göra. Men att man inte ställer för höga krav på sig själv. Utan man kommer till en yinyogaklass och man behöver inte förvänta sig att man ska nå någon djup insikt. Eller att man ska ha mycket lättare för att koncentrera sig än förra gången. Eller komma djupare i en position. Utan det är som det är idag. Och utan att man yinyogar regelbundet så kommer man göra framsteg både fysiskt och mentalt. Men man behöver ha lite tålamod och låta saker komma i sin tid.

Axel Wennhall
För när jag hör dig berätta om yinyogan så slår det mig att det finns en så otroligt massa likheter. Men en sak som kanske särskiljer den från mindfulnessmeditation är att man tvingar sig själv in i en situation som framkallar känslor och tankar. Och sen att man jobbar med det. Så man utmanar sig själv helt enkelt i olika situationer.

Johanna Wickström
Ja det stämmer.

Axel Wennhall
Och det låter ju också som att det finns en skillnad i att man kan göra vissa positioner för att kunna arbeta med vissa typer av känslor. Kan du berätta lite grann, jobbar du till exempel själv med det här när du själv gör din yinyoga? Om du är i ett visst känsloläge att du gör vissa typer av övningar och vice versa?

Johanna Wickström
Absolut. Jag tror att jag pratar om det tydligare på ett mer pedagogiskt sätt under mina klasser. Men jag har verkligen positioner för olika situationer och olika behov. Det har jag. Positioner vid mensvärk eller positioner efter att jag har sprungit eller positioner efter att jag har rest. När man har flugit länge då är det fantastiskt att lägga upp benen mot väggen och kicka igång cirkulationen igen. Det finns massa sådana små knep som jag använder när jag kör yinyoga. Det pratar jag om en hel del i boken, berättar om olika effekter olika positioner har och när de passar och när de inte passar också.

Axel Wennhall
Kan inte du utveckla lite grann, för du nämnde tidigare om det här med bakåtböjningar och framåtböjningar att det väcker olika. Du får jättegärna ta om det för det var superintressant.

Johanna Wickström
Framåtfällningar brukar man säga är våra lugnande positioner. Jättebra att göra innan man ska sova eller om man haft en stressig dag på jobbet eller hemma med familjen och bara behöver komma ner i varv lite. Då är en framåtfällning helt fantastisk för det. Medan bakåtböjningarna är mer uppiggande. Vissa bakåtböjningar kan göra att man känner sig lite utsatt. Det kan också vara rent biologiskt. Om man tittar bakåt i tiden när vi fajtades med djur på savannen och hamnar man på rygg med öppen strupe då är man rätt utsatt. Det kan nog finnas någon koppling till den där känslan också att man känner sig lite utlämnad och försvarslös. I boken har jag delat upp positionerna i flera kategorier baserat på vilka typer av gemensamma nämnare de här positionerna har. Tittar man på vridningar så är de mer renande, avgiftande. De sätter igång cirkulation in bland magens organ och tillför mycket till alla organ som jobbar där inne. Det är spännande och man kan jobba med yinyoga utifrån väldigt många olika perspektiv. Det märker man också när man går på yinyoga-klasser. Vissa kör bara fokus på andning, vissa kör väldigt mycket fokus på kinesisk medicin och meridianer, energibanor som löper i kroppen. En del pratar väldigt enligt västerländsk medicin med bindväv och sådär.

Axel Wennhall
Jag kommer ihåg att någon sa till mig när jag var på mitt första yinyoga-pass att det sitter mycket känslor i höften. Jag kommer ihåg att jag tänkte vilket jävla bullshit. Vad är det för skitsnack den där yogaläraren säger?

Johanna Wickström
Ja.

Axel Wennhall
Och sen låg jag i duvan i fem minuter och trodde jag skulle börja gråta.

Johanna Wickström
Ja.

Axel Wennhall
Men efteråt så var det en befrielse.

Johanna Wickström
Ja.

Axel Wennhall
Jag kom och tänkte, herregud, jag hade så mycket känslor i höften. Hur kan det sitta känslor i kroppen?

Johanna Wickström
Jag tror mycket på att när vi går igenom saker, när vi genomlever saker i livet så sätter det sig också i vår kropp. Jag var på en jättehäftig, jättehäftig, som en liten terapisession på Costa Rica förra året. Där de berättade att man tittar på djur, så när de blir skadade ute på savannen eller i skogen, då skakar de av sig det och så springer de vidare. Och det är ingenting som påverkar dem, som ger dem något trauma under resten av livet. Medan vi människor, vi kan vara med om väldigt mycket. Vi är väldigt tåliga på ett sätt, att vi kan vara med om extremt mycket trauman, extremt mycket. Gå igenom mycket hemskt, förlora människor vi älskar och liknande. Och ibland så tar vi hjälp, men då är det den hjälpen består ofta av att vi pratar med någon. Man jobbar inte med kroppen för att bli av med jobbiga saker man varit med om. Och jag tror väldigt mycket på det här att är man med om någonting, det kan mycket väl sätta sig i kroppen. Det kan mycket väl vara så att jag har jobbiga minnen som ger sig till uttryck i min kropp utan att jag tänker på det. Men även på kortare sikt tror jag att det kan vara så att jag går igenom någonting under dagen på jobbet eller liknande som har gjort att jag har spänt mig eller jag har slutat andas eller jag har suttit mer spänt med benen eller benen i kors. hela dagen för att jag känner mig obekväm. Men det är också saker som kanske från början har triggats av en viss känsla eller en viss situation. Så hur ska vi arbeta bort den känslan när den känslan har passerat? Jo, men då kanske det handlar om att gå in i kroppen och jobba rent fysiskt med den för att det här ska, för att vi ska kunna släppa taget om det då.

Axel Wennhall
Ja, jag tror att det här är en av de här klassiska grejerna som man behöver uppleva för sig själv också. Oavsett om en känsla sitter i kroppen eller inte så är min erfarenhet att det är väldigt frigörande att kunna vara i en position länge och att känslan är att det släpper. Det finns någonting som släpper var och en och när. Men om du fortfarande som lyssnare är skeptisk så ser jag bara att du får testa att ligga i en utmanande ställning i fem minuter och se om det blir för dig.

Johanna Wickström
Vad som dyker upp, exakt. Du kommer definitivt få en del att jobba med i alla fall.

Axel Wennhall
Vad ger du för råd till de som gör yinyoga och som har fysisk smärta som uppkommer? Hur mediterar man på det?

Johanna Wickström
Ja, för det första ska man väl säga att viss typ av elak smärta, huggande, stickande smärta i ländrygg eller knän och så, det vill vi ju alltid undvika. Så det är ingen smärta vi vill bli nyfikna på och känna mer av. Utan känner man en sådan smärta då rekommenderar jag att man backar, tar sig ur, kanske testar en annan typ av position. Men om man jobbar med bindväven så uppkommer det ofta mycket smärta i början för att vår bindväv har cirka tio gånger så många smärtreceptorer som våra muskler har. Så det är inte konstigt att det känns mycket, men det är ingen farlig smärta. Så jag tror bara den vetskapen brukar hjälpa ganska många. Att det är inte farligt. Du kan stanna och det är bara ett tecken på att du tränar din bindväv egentligen. Så tålamod är tipset och våga stanna kvar, våga känna. Det här är ett perfekt tillfälle att meditera på någonting som är obehagligt. Du kommer vara med om obehagliga saker i livet på olika sätt. Hur tacklar du dem? Hur möter du motstånd där? Kan du träna här på mattan när du faktiskt utsätter dig för någonting som är jobbigt men ofarligt?

Axel Wennhall
Så egentligen en träning för livet, för saker som kan vara jobbiga i livet.

Johanna Wickström
Ja men det skulle jag säga, det är inte meningen att man bara ska lära sig yinyoga utan man vill kunna ta med sig lärdomarna från mattan ut i det som händer varje dag.

Axel Wennhall
Så som jag också gör ibland när jag gör yinyoga att jag försöker verkligen zooma in på smärtan och ställa mig frågan, vad är den här fysiska smärtan? Är det en konstant del eller är den rörlig? Vad händer med smärtan när jag fokuserar på den? Och ganska ofta om det går att ha uppmärksamheten på själva delen av kroppen som har en smärta så ser jag i alla fall att den här rör sig. Den är inte konstant. Och det som oftast gör ont är tanken på att den här smärtan är evig, den här kommer aldrig ta slut. Men det är ju bara en tanke för att det finns ingen sån konstant smärta utan också se hur smärtan rör sig och se hela tiden att den kommer gå upp och ner. Och det är någonstans, det jag tänker att yinyoga verkligen kan hjälpa oss med är ju att skapa den här mentala flexibiliteten att kunna vara med sånt som är, precis som du säger, som är obehagligt. På ett lite distanserat sätt att vi kan fortfarande zooma in på det men vi behöver inte identifiera oss med smärtan.

Johanna Wickström
Nej men det är faktiskt sant. Och det blir också ganska tydligt i yinyoga att det som har en början det har kanske en peak men det har också ett slut. Och det blir väldigt tydligt, vi går in i en position, vi stannar x antal minuter och vi kommer ut. Och det släpper. Det är liksom ingen smärta som, du kommer inte gå runt och ha superont i höfterna hela dagen efter en höftöppnare i yinyoga utan det släpper när du kommer ut. Och det är också en väldigt härlig känsla efteråt att bara ge sig själv en halv minut efter en position och känna in vilken effekt har den här positionen på min kropp nu.

Axel Wennhall
Vi har pratat mycket om den mentala aspekten och jag tänkte att vi bara snabbt skulle gå in på den fysiska aspekten också även om det kanske har mindre att göra med meditation så tycker jag det är väldigt intressant och spännande om bindväven, eller fascian som den heter. Och du nämnde precis det här med att den har tio gånger fler smärtreceptorer. Hur tränas den upp och vad händer med den ju mer vi praktiserar yinyoga?

Johanna Wickström
Jo, men som jag nämnde innan så är det som ett tredimensionellt nät inuti hela vår kropp som en Spindelmannen dräkt som omsluter allt och är inuti allt.

Axel Wennhall
Och vad omsluter den då?

Johanna Wickström
Muskler, leder, ligament, den finns även inuti muskler, leder, ligament, inuti organ, så överallt. Och bindväven är uppbyggd så att det går som bindvävsslingor över vår kropp. Så vi har till exempel bindvävsslingor som löper uppifrån pannan, ner längs hela baksidan av kroppen, fäster under fötterna. Så det betyder till exempel att om vi jobbar med en fotsträckarposition där vi sträcker ut bindväven under fötterna, då kan vi minska ryggont, vi kan minska spänningshuvudvärk för att vi mjukar upp en del som är kopplad till toppen av kroppen. Så det som händer rent praktiskt då, som man kunnat se nu på röntgen, är att när vi stannar så pass länge i en position och sträcker ut bindväven, då är det som att det bildas små, små sprickor i bindväven som gör att blod och annan vätska i kroppen kan ta sig in. Man kan säga att den återfuktar bindväven då och skapar mer plats och den blir mer elastisk. Det här arbetet är också någonting man har sett att till skillnad från vanlig stretching så är det mycket mer långsiktigt hållbart. Att vi tränar bindväven på ett sätt som kommer hjälpa oss, inte bara nu utan också på sikt framåt i livet.

Axel Wennhall
Är det därför man också behöver ligga i de här ställningarna i 3-5 minuter? Är det först då som de börjar spricka?

Johanna Wickström
Ja, rent fysiskt så är det så. Så det finns många fördelar med att stanna lite längre. Men det är roligt för att yinyogan kommer ju som jag sa från den kinesiska medicinen. De har pratat om energibanor i kroppen i hundratals, kanske tusentals år som de kallar för meridianer som också löper längs med kroppen. Där det då flödar energi. Man har kunnat se på senare år, nu när man har kunnat identifiera vår bindväv eller vår farsa, att de här meridianerna mappar ganska väl emot var bindvävsslingorna ligger. Så att det tycker jag blir liksom, för mig blev det ganska, för jag är lite så vetenskapligt lagd och gillar att saker är konkreta och att det finns bevis och sådär. Så att för mig så blev det en ögonöppnare att aha, ja vi jobbar med vad de kallar för meridianerna i den här positionen. Och det blir konkret på något sätt när man tänker sig bindvävsslingorna och hur de liksom dras ut och mjukas upp och skapar cirkulation. Och den här cirkulationen är kanske vad de då pratar om som energi som flödar i kroppen.

Axel Wennhall
Du sa också att de har tio gånger fler smärtreceptorer. Kommer det här minska? Jag frågar åt en kompis nu.

Johanna Wickström
Bra fråga. Det vet jag faktiskt inte. Jag tror mer att när man, alltså det man, såhär, det gör ofta väldigt ont med yinyoga i början. Men den där riktigt intensiva smärtan man känner de första gångerna man går in i en position, den försvinner ganska snabbt.

Axel Wennhall
Meditation på känslor är ju en av de absolut svåraste meditationerna för det är så lätt att vi dras med. Du skriver i din bok att en känsla håller bara i sig 90 sekunder om vi inte föder den. Hur har du upplevt det här?

Johanna Wickström
Jag vet, jag kommer ihåg att jag under meditation eller under en mindfulnessklass, att jag upplever att jag känner mig väldigt arg. Och i och med att jag hade en guide då som ledde den här övningen så vilade jag bara med den där ilskan. Det hade jag förmodligen inte gjort om jag blev arg på någon i trafiken eller jag vet inte, någon annanstans. Men där och då så accepterade jag bara att där är den där ilskan. Och helt plötsligt så var den borta. Och det var någonting jag kom på efteråt, efter klassen. Såhär, men gud vad hände med den där ilskan jag kände? Den bara, den dök upp. Jag var lite med den och sen försvann den. Och det tycker jag var, det var en sån cool upplevelse i efterhand. Sen är det väl sånt man, det kan man ju känna i vanliga livet också, men där blev det väldigt tydligt. För att det var så kalt på annat.

Axel Wennhall
För mig så har jag märkt att de två sakerna som hjälper mig mest med negativa känslor är först språket. Att gå från att, vi tar känslan av ilska till exempel, att gå från att bekräfta för mig själv att jag är arg, till att faktiskt säga till mig själv att såhär okej, nu har du den här känslan i kroppen. Att vända på det perspektivet, att gå från identifikation till att se att det här är någonting som uppstår just nu i mitt medvetande. Och den andra delen är att väldigt, väldigt tydligt gå till kroppen, vart det sitter. Vart sitter den här känslan? Hur manifesteras den? Och det sambandet är ju väldigt tydligt att kunna se vart det är. Och sen, precis som du säger, som du hade i din upplevelse, att bara verkligen kunna acceptera att nu är den här. Och de gångerna jag lyckas bara vara med den och kunna vara på den här bevittnande platsen så är min erfarenhet också att den försvinner ganska snabbt. Men sen fortsätter man sin dag och så helt plötsligt så har man börjat tänka på den här personen man blev arg på eller den här situationen och då är det tillbaka igen. Så det försvinner inte hela tiden bara för det utan det är så lätt att det väcks igen. Men att den håller i sig som en beständig stark känsla länge, den upplevelsen har jag också väldigt tydligt. Och vet att det går att bli av med en känsla ganska tydligt.

Johanna Wickström
Jag tror att det där handlar om träning och det är någonting man får träna på varje dag i resten av sitt liv tror jag. Hur mycket man än tränar. Men vetskapen om att jag har makten att styra min uppmärksamhet dit jag vill. Visst, den kommer sväva iväg men jag har makten att hämta tillbaka den. Jag har makten att fokusera på det som ger mig näring, det som är i linje med den jag vill vara. Den är viktig att träna på oavsett hur man tränar på det.

Axel Wennhall
Du skriver i din bok ett helt kapitel om meditation. Du skriver bland annat att meditation inte är one size fits them all. Vilka olika typer av meditationer gör du?

Johanna Wickström
Det blir ganska mycket. Jag har gått en hel del Osvipasana-gruppen med mindfulnessmeditation. Den typen av meditation är den jag har fastnat för mest. För att jag tycker att den har en så tydlig koppling till livet på något vis. Att den är ganska tillåtande. Det handlar inte om att skala bort allt och sitta helt tom. Utan det är okej att det dyker upp saker. Och man får vara med de sakerna som dyker upp. Så den typen av meditation gillar jag. Jag tycker att den ger mig mycket ute i livet. Att tillåta sig att känna saker och acceptera det som dyker upp. Sen så älskar jag rörlig meditation. Dansmeditation och shaking. Jag var på yoga retreat med yogiakademin. Josefine Bengtsson som var med i ett avsnitt. Då Shakade vi varje dag. Det var helt fantastiskt. Det är också det här med att skaka ur sig grejer som sitter i kroppen. Man har inte ens noterat att de sitter där innan man börjar skaka. Den gillar jag också. Och gör en del hemma med. Förutom det så är det mycket genom yogan. Sen går det lite i perioder förstås. Men det är mycket yinyoga och att väva in meditationen i den.

Axel Wennhall
Vilka effekter märker du av om du inte mediterar?

Johanna Wickström
Jag märker ganska snabbt att jag skyndar mycket mer. Jag menar inte att man blir långsam av att meditera. Utan man kan vara snabb. Men just den här känslan av att skynda. Att man alltid har en to-do-list i huvudet. Och man är alltid på nästa steg. Jag ska handla. Jag ska gå och yoga. Jag ska träffa Maral på en fika. Jag ska hem och laga middag. Och så har jag redan börjat stressa upp mig över att jag kommer sent till fikan när jag handlar. Alltså den där känslan av att skynda. Jag måste göra det snabbare. Jag måste checka av det här enligt tidsschema. Och den där känslan av att skynda den dödar ju att vara här och nu. Man tappar ju allt när jag är i butiken. Då tittar jag inte på någon. För att jag skyndar. Det är en sinnesstämning. Det är inte någonting fysiskt kanske. Utan mer var jag är i tanken. Och det där känner jag att jag botar lite när jag börjar dagen med en meditation. Att jag lugnar ner sinnet. Och det blir en naturlig prioritering av vad som är viktigt för dagen. Vad behöver jag stressa upp mig för och vad behöver jag inte göra det.

Axel Wennhall
Fint. Jättefint. Jag känner igen mig väldigt mycket i det du beskriver. Det påminner mig om att meditation är mycket. Oavsett vilken typ av meditation eller yinyoga man gör så är det en typ av närvaroträning. Att kunna ha sin uppmärksamhet här. Istället för det som du beskriver att man hela tiden ligger ett steg eller kanske två eller tre före. Jag tycker att ens morgonrutiner kan definiera ens sinnesstämning ganska bra. Om man sitter och äter frukost och redan är i duschen eller när man är i duschen redan är på jobbet eller vart är man någonstans. Det är en bra varningssignal eller en bra incheckning man kan göra. Tack. Innan vi går in på de här sista frågorna. Vad är det här parasympatiska. Jag kan inte ens säga ordet. Parasympatiska nervsystemet.

Johanna Wickström
Jo det är rätt. Man pratar om att vi har vårt automatiska nervsystem. Det är uppdelat i två delar. Det är uppdelat i det här fight and flight systemet som är aktivt när vi skyndar eller när vi stressar eller när vi presterar gör saker där vi behöver vara aktiva. Och vi har rest and digest systemet. Det är det här lugn och ro systemet som är aktivt när vi smälter vår mat, när vi vilar, när vi mediterar, när vi ger oss själva de här pauserna och låter oss själva bara vara. Och det i dagens samhälle så är många människors fight and flight nervsystem, det sympatiska nervsystemet, det är påslaget nästan dygnet runt. Det är påslaget från det att man vaknar och stressar med tandborstningen på tuben, i bilen, med hämtning, lämning och jobb fram tills att man går och lägger sig kanske alldeles för sent och så sover man lite dåligt och det kan vara på till och med då att störa. Så att det många har ett behov av är aktiviteter som hjälper oss att kicka igång det parasympatiska nervsystemet, det här lugn och ro systemet som hjälper oss med matsmältning. Det är när det är igång som vi kan känna oss, det är kopplat till vår sexualitet, att kunna känna lust, att känna kärlek och glädje. Det är också mycket kopplat till det parasympatiska nervsystemet att tillåta oss att känna känslor som vi naturligt inte känner när vi stressar och när vi måste prestera och skynda för att då måste fokus vara på en specifik uppgift för att vi ska klara den. Så att vi behöver ju båda. Men tyvärr så har det parasympatiska nervsystemet hamnat i underläge i det liv många lever här i västvärlden. I yinyogan så försätter vi kroppen i positioner, vi fördjupar andningen, stannar länge, är närvarande och alla de här sakerna tillsammans gör att det här nervsystemet sätts på. Och vi får då alla de positiva effekter som kommer med att det är påslaget. Det är också jättespännande och man kan prata klass efter klass om bara det också.

Axel Wennhall
Vad har du för råd till de som vill börja meditera eller kanske meditera mer?

Johanna Wickström
Jag skulle säga att bestäm dig för en tid på dagen när det passar dig och gör det varje dag så att du kommer in i det. Så att det blir en vana, någonting som du gör oavsett vad som händer runt omkring. Och hellre en kortare stund än att du säger till dig själv en halvtimme om dagen för då kanske det inte alls blir av. Som när man ska införa vilken ny god vana som helst. Att bestämma sig för att där och då ska det ske. Och så bestämmer man sig för det.

Axel Wennhall
Har du en vana idag att du mediterar varje dag?

Johanna Wickström
På morgonen, ja. Det gör jag. Men jag skulle gärna göra det mer än vad jag gör. Det blir ofta en kort stund innan frukost.

Axel Wennhall
Kommer du ihåg hur det var att bygga vanan? Var det en utmaning för dig eller hade du en så stark beslutsamhet eller kanske till och med en så stark smärta så att du kunde sätta en vana direkt?

Johanna Wickström
Nej, jag är inte den som har mediterat varje dag sedan dagen jag testade det första gången. Utan det har nog gått lite upp och ner. Men jag märker väldigt starkt att när jag håller mig till vanan så mår jag mycket bättre. Så det är absolut en målsättning jag har för mitt liv att fortsätta med.

Axel Wennhall
På tal om det här med att hålla, har du några små tips eller knep för att meditera och att kunna göra det ännu mer lustfyllt att faktiskt ta sig den här tiden?

Johanna Wickström
Det är väl då att utforska, läsa lite om olika meditationstekniker och hitta någon som du tycker passar dig. Lite som vi var inne på innan, att jag tror inte att det finns en typ av meditation som passar alla. Utan välj någon som du tycker verkar intressant och utforska den. Och sen kan man ju gräva sig djupare in i. Jag har kompisar till exempel som håller på mycket med tantrameditation och de är helt frälsta av det och gräver sig djupare och djupare. Då finns det en utveckling i de meditationer man gör. Det behöver inte vara samma lika alltid. Utan att man gör det till ett litet intresse att utvecklas inom någon meditation som du gillar.

Axel Wennhall
Jag har märkt att för egen del så är de kanske två viktigaste komponenterna att hålla upp min egen vana är dels att sätta en intention. Som jag försöker göra i samband, det kan vara innan eller efter jag har mediterat. Alltså en önskan, vad är det bästa som kan hända av att jag har mediterat? Och där ser jag alltid till att involvera de människorna runt omkring mig, de som jag vet att jag ska träffa. Det ger mig verkligen energi att komma ihåg att jag också mediterar för att kunna vara så närvarande som möjligt för andra. Och sen ser jag alltid till att tacka mig själv. Och det har jag också märkt att det ger verkligen effekt att påminna sig själv att man har tagit sig den här tiden och egentligen gett sig själv en gåva. Så att man hittar de här inre belöningarna egentligen eller den mindre intentionen och den inre belöningen. Men jag har också förstått att de här två delarna kanske inte är tillräckliga till folk. Så nu när jag har utbildningar så uppmanar jag faktiskt de som går på de här utbildningarna att även ha en yttre belöning. För att skapa vanan är någonting som är väldigt svårt. Har du gjort något misstag eller har du någonting som du kan varna andra för som du har gjort under din praktik i yinyoga eller meditation?

Johanna Wickström
Ja men det är nog att även där ställa för höga krav på mig själv. Jag tror det beror förstås på hur man är som person. Det som orsakat mig mest problem så i livet är väl att jag har varit lite för hård mot mig själv. Det har också i vissa perioder tagit sig uttryck i yogan. Jag tycker att i yinyogan att jag pushat mig själv lite för mycket. Det kan ju bli för mycket även där om man inte respekterar kroppens gränser och sådär. Man vill komma längre. Också när man undervisar så känner man att det här borde jag ju kunna göra om jag ska undervisa i det. Så att det där att ge sig själv tillåtelse att vara som man är och ta ett steg tillbaks när det behöver. Man har bra dagar och man har dåliga dagar. Ibland behöver man utmana sig själv för att det är något bra och ibland behöver man faktiskt ta ett steg tillbaks.

Okänd
Tack.

Axel Wennhall
Nu ska vi få meditera här med dig. Du kom ju med den briljanta idén att vi ska göra en meditation i en yinyoga position.

Johanna Wickström
Jag tänker det.

Axel Wennhall
Berätta, vad tänker du att vi ska göra idag?

Johanna Wickström
Det blir en ganska mild position. Vi kommer meditera i barnets position. Jag tänker även med stöd. Vi har bolsters här som vi kan använda. Om du är hemma och inte har något bolster att tillgå så funkar det med kuddar under kroppen eller bulla upp några filtar. Sen går det också att följa meditationen om man är på språng eller man kan bara sätta sig på en stol någonstans. Det är mycket som går att plocka upp även om man inte är i barnets position. Sen tänker jag att vi kommer att ta med oss det här kinesisk medicinperspektivet och den holistiska synen på kroppen med tanke, känsla, kropp och försöka titta på alla de delarna.

Axel Wennhall
Spännande. Ska vi meditera? Det gör vi. Härligt.

Johanna Wickström
Inte ha plats på din matta eller om du bara har en filt hemma så funkar det också så länge det inte känns för hårt för dina knän. Vi kommer att komma in i barnets position med lite bredare isär mellan knäna. Så låt knäna komma isär och låt stortårna mötas bakom kroppen. Kom sedan bak med sittbenen mot dina hälar. Och placera bolstret mellan låren. Så att du drar in bolstret. Så att när du lutar dig fram så vilar du hela överkroppen på bolstret. Alltså från magen hela vägen fram till kinden eller tinningen. Och placera armarna framför kroppen. Händerna, handflatorna vända ner mot mattan. Och sen är det så, som i alla yinyoga positioner så behöver du inte känna att nu har jag tagit mig in i en position, nu måste jag stanna blixtstilla här. Utan du är fri att röra på dig så att det känns bra för din kropp. Kanske testa att bredda lite mellan armarna. Vad får det för resultat, vad får det för effekt i din rygg, i dina axlar? Ändra avståndet mellan knäna. Vad händer då i ländryggen, i höfterna, i låren? ta några lite extra djupa andetag. Där när du andas in så låter du överkroppen, bröstkorgen expandera. När du andas ut kan du låta hela kroppen bli lite mjukare, lite tyngre. Börja sedan med att rikta din uppmärksamhet mot ditt mentala system. Vilka tankar finns där just nu? Är det tankar du känner igen, som kommer tillbaka om och om igen? Handlar det om någonting som hänt under dagen? Kanske har du börjat planera inför någonting som komma skall? Se om du utan att döma dig själv, bara med nyfikenhet, tittar på vilka tankar finns där nu? Ta sedan med dig din uppmärksamhet, rikta den mot ditt emotionella system. Kan du se vilka känslor du har just nu? Känslor kan vara svåra att ringa in. Kanske kan du bara känna en sinnesstämning som är närvarande i kroppen. Låt bara det som rör sig där få vara. Bli lite nyfiken på det. Kan du se någon koppling mellan dina tankar och de känslor du har? Vilken känsla eller vilken tanke finns där just nu? Hur kom du hit? Kan du följa kedjan tillbaka? Tanke, tanke, känsla, tanke. Vi flyttar uppmärksamheten en gång till denna gången. Till ditt fysiska system, till din kropp. Hur känns min kropp just nu? I barnets position? Tung, lätt, mjuk, stel. Har jag ont någonstans? Kan jag mjukna lite till någonstans? Pannan, området kring ögonen, käken. Bröstet, magen. Hur känns andetaget inuti kroppen? Varje andetag är en ny chans att hitta tillbaka till närvaro. Hur känns min kropp just nu? Kan du mjukna lite, lite till någonstans i kroppen? Kan du notera, har något fallit bort? Någon tanke, någon känsla? Släpp sedan taget om uppmärksamheten på kroppen. Bara vila i ditt andetag en liten stund. Du behöver inte göra något speciellt med andetaget utan bara vara med det precis som det är. Ta sedan tre stycken lite djupare andetag. Börja sedan känna händernas kontakt med mattan. Kanske börjar du pressa fingrar, handflator ner mot din matta. Långsamt, i din egen takt, ta dig tillbaka upp till sittande. Placera händerna ovanpå ditt hjärta, ovanpå varandra. Sänk hakan lite ner mot bröstet så att nacken får sträckas ut en smula. Och med fortsatt slutna ögon, bara låt andetaget växa in i dina händer. Avsluta med att rikta ett stort tack in emot dig själv för din meditation.

Axel Wennhall
Tack. Den absolut bästa delen av det här jobbet det är att få bli bortskämd med såhär fina meditationer.

Johanna Wickström
Ja, det är fint. Det är fint att kunna dela också med andra.

Axel Wennhall
Den här typen av meditation är utmanande. Det är utmanande att ha intentionen att vara still. Det känns som att det alltid är någon del av min kropp som vill jävlas lite grann.

Okänd
Mm.

Johanna Wickström
Mm.

Axel Wennhall
Ja, det är verkligen en bra övning i att kunna acceptera det som är och vara med det.

Johanna Wickström
Precis. Och fem minuter är ju inte en oändlighet heller, så det är ett bra sätt att träna.

Axel Wennhall
Mm, även om det ibland känns som en evighet.

Johanna Wickström
Ja, så kan det kännas.

Axel Wennhall
Tack för att vi fick komma hem till dig idag. Tack för att du har berättat och i alla fall lärt mig väldigt mycket om yinyoga och om fashian och hur yinyoga och meditation hänger ihop. Har du något tips på någon gäst som du skulle vilja att vi intervjuade i Meditera Mera?

Johanna Wickström
Ja, men jag hade ju tänkt föreslå Staffan som ni redan har planerat att träffa på Vipassana gruppen. Men jag är också nyfiken på Helena Vintre som startat och driver yogastudion Yoga Shakti i Stockholm. Hon är en jättehärlig person och jag har varit på väldigt fina både yogaklasser och meditationer med henne. Så jag tycker det skulle vara intressant att höra henne prata. Tack.

Axel Wennhall
Och om man är nyfiken på dig och ditt jobb och din bok, hur kommer man lättast i kontakt med dig?

Johanna Wickström
Jag finns på Instagram, yinstories heter jag där. Jag har också en hemsida som inte är så värst uppdaterad, men där finns kontaktuppgifter med mail och sånt där.

Axel Wennhall
Tack för idag.

Johanna Wickström
Tack.

Axel Wennhall
Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av Meditera Mera med Johanna Wickström. Jag, Gustav, hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal och av Johannas yinyoga meditation. Om du vill komma i kontakt med Johanna hittar du hennes kontaktuppgifter på vår hemsida, breathein.se. Där hittar du också alla våra avsnitt och såklart vår nästa resa till Italienska Alperna som äger rum i april. Vi som gör den här podden är jag, Axel Wennhall, som arbetar som meditationscoach, och Gustav Nord, som driver produktionsbolaget Flip-Flop Interactive. Podden växer så det knakar och det är vi väldigt glada och tacksamma för. Så fortsätt gärna att tipsa era vänner om podden så kan vi få fler att upptäcka meditation. Och är det någonting jag tar med mig från dagens samtal med Johanna är det att en känsla inte varar längre än 90 sekunder. Det här ska jag testa nästa gång jag ligger i en utmanande yin yoga position.