Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Malin Berghagen om meditation och personlig utveckling.

Axel Wennhall
Varmt välkommen till den interaktiva meditationspodden Meditera Mera med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Nu sitter vi hemma hos Gustav som precis har opererat sitt korsband och väntar på Malin Berghagen för att prata med henne om meditation och personlig utveckling. Malin Berghagen har varit bosatt på Mallorca i ett par år men har nyligen flyttat hem till Stockholm. Hon är skådespelerska och författare som hittade sitt tempel för inre frid genom yogan för ungefär 20 år sedan. Malin har släppt ett flertal böcker, bland annat Yoga, passion och närvaro i livet och hennes senaste bok Livslust och hälsa enligt Malin som lanserades hösten 2018. Idag arrangerar hon ett flertal olika retreats och yoga resor där det centrala i det hon lär ut är meditation och personlig utveckling. Och det är precis det vi ska prata med Malin om idag. Tjena, hej!

Okänd
Malin. Axel. Välkommen hem till Gustav.

Axel Wennhall
Han ligger här.

Okänd
Tjena! Hej!

Malin Berghagen
Vill du ha lite te?

Okänd
Försöker igen.

Axel Wennhall
Ja. Välkommen hem till Gustav säger jag.

Malin Berghagen
Ja, tack så jättemycket.

Axel Wennhall
Gustav ligger här bakom oss i en soffa med knät i högläget efter att ha opererat sitt korsband. Men han ser ganska belåten ut ändå.

Malin Berghagen
Och vi får sitta på golvet.

Axel Wennhall
Exakt. Men det är härligt.

Malin Berghagen
Det är vi ju ganska van vid.

Axel Wennhall
Du, jättekul att träffa dig och det ska bli så spännande att få prata om meditation med dig idag. Men jag tänkte att vi skulle börja med att bara göra en kort landningsmeditation.

Malin Berghagen
Absolut.

Axel Wennhall
Som vi kan göra här, vi tre. Men också som man kan göra, om man lyssnar på det här, vart man än är. Så jag kommer passa på att sluta ögonen nu när jag sitter.

Malin Berghagen
Perfekt.

Axel Wennhall
Och jag tänker att idag så ska vi bara föra vår uppmärksamhet hit genom att vända vår uppmärksamhet till vårat andetag. Och om du är på en plats där du kanske sitter stilla så kanske du kan notera ditt naturliga andetag. När du andas in och när du andas ut. Vila din uppmärksamhet bara här då. Men om du är på språng och håller på med någonting så kan du ta ett par medvetna andetag. Det spelar inte så stor roll utan var bara medveten om ditt andetag när du andas in och när du andas ut. om du märker att din uppmärksamhet förs bort så bara vänd tillbaka den till ditt andetag. Okej. Det var en kort landningsmeditation. Hej.

Malin Berghagen
Tack.

Axel Wennhall
Jag är så tacksam över att du kom hit idag. Och det var så kul för jag mejlade dig eller sökte dig på olika sätt. Och sen när jag förstod att du fick tag i mejlet så svarade du bara direkt såhär, men ses vi?

Malin Berghagen
. Precis.

Axel Wennhall
Det var så härligt och kul och det var bara för ett par dagar sedan och nu sitter vi här. Och jag vet ju att du inspirerar många till att testa meditation på olika sätt. Dels yoga som du beskriver.

Malin Berghagen
Jag hoppas det.

Axel Wennhall
Ja. Och jag har också förstått att du pratar mycket om meditation som en del av ens personliga utveckling. Och det är jag väldigt nyfiken på att höra mer om idag. Hur du ser på meditation och på vilka sätt du inspirerar andra att meditera, men också hur du mediterar. Men hur kommer det sig att du började meditera?

Malin Berghagen
Jag började meditera för, eller vi ska säga så här, jag försökte meditera för väldigt, väldigt länge sedan. Jag har hållit på med yoga i 20 år, 21 år blev det i år, 2019. Och innan dess hade jag då försökt meditera på många olika sätt, men min hjärna spinner ganska mycket och det händer ganska mycket. Och den uppfattningen jag hade av meditation då, det var att man skulle sitta still, man skulle liksom blunda och så skulle man inte tänka en tanke. Och det gick inte. Alltså det var fullkomligt omöjligt. Så jag kände bara att meditation, det är inte min grej. Det funkar inte även hur mycket jag än behöver det så förstår jag inte hur man kan forcera en hjärna som spinner och är kreativ och tänker på massa olika saker. Framförallt oroar sig över väldigt mycket saker. Att bara liksom trycka ner det i en låda att vara tyst, det är liksom omöjligt. Men sen så kom ju då yogan in i mitt liv av en slump av att min barnflicka som jag hade när jag var liten och som fortfarande liksom håller om mig genom livet. Hon gav mig en yoga weekend på Yoga Shala här på Söder för Maria Box och hon sa den är betald, du kan inte göra någonting åt det, du måste åka liksom. Och då gjorde jag det och jag kommer ihåg första dagen, jag kommer ihåg när jag klev in, jag kan fortfarande när jag tänker på det här tillfället känna doften av hur det var i den här salen. För det förändrade mitt liv väldigt mycket. Jag har ju alltid balanserat mellan att vara i teaterns värld eller vara i det hälsosamma. Det har alltid varit intressant för mig med hälsa ända sen jag var liten. Jag har inte riktigt kunnat bestämma och varit lite ledsen över att jag måste kanske typ välja. Men i och med att den här yogan kom in i mitt liv så blev det en sån självklarhet att det här var vad jag behövde just då. Och jag märkte att genom yogan, för yoga är ju meditation fast i rörelse, så tystnade det. Alltså det var ju så att för första gången så fick jag uppleva att jag inte tänkte typ en tanke när jag låg där efter yogan. Och framförallt under yogan så var jag ju tvungen att fokusera, för det är värsta med yoga, jag var ju tvungen att fokusera hela tiden på rörelserna och sen så har man ju de här fem andetagen då man ska bara titta på en punkt, så kallad drishti, meditationspunkten då. Och då uppstod det ju liksom fokus och ingen tanke kom förutom att snälla är den här övningen slut snart? För det var ju liksom alldeles nytt allting. Men jag blev helt hooked, plus att det kom upp massor med känslor under den här helgen som bara låg i kroppen och som fick liksom komma upp till ytan. Så att jag som alltid har varit en reflekterare över livet och fick liksom ytterligare ett verktyg över att hitta och finna svar som fanns inom mig istället för utanför mig. Så den helgen betydde allt för mig och är varför jag sitter här idag.

Axel Wennhall
Och vad har hänt senast den helgen?

Malin Berghagen
Oj, vad har inte hänt?

Axel Wennhall
Hur har din resa sett ut med meditationen?

Malin Berghagen
Hur tog den fatt därefter? Det som jag upplever att, som är både skrämmande och positivt för många, det är ju att när du börjar meditera så börjar du ju lyssna mer på det som händer inom dig och framförallt vad ditt hjärta känner. Och såret utanför som gärna vill bryta in och tala om för dig en massa saker, det tystnar och du börjar lyssna mer på vad ditt hjärta känner. Så jag fick ju första helgen till exempel så fick jag ett totalt raseriutbrott. Jag stod och slog sönder en hårborste, jag är nämligen en håröm. Men jag är aldrig arg, väldigt sällan arg. Eller jag är kanske arg men jag gör inte uttryck för det, lägger locket på sådär. Och det bara liksom bubblar i mig och jag visste inte var det kom ifrån. Och när jag kom tillbaka till yogasalen så sa Maria såhär, vår lärare, ja det är någon som har varit arg, någon som har gråtit, någon som har varit, jag bara wow, det händer verkligen grejer när vi stannar upp och tar oss tid att känna efter var det gör ont någonstans. Och jag tror såhär att när vi lägger locket på hela tiden så till slut så säger kroppen ifrån och det börjar göra ont någonstans för att bara få oss att stanna en stund och reflektera. Så jag började lätta på trycket av känslor, jag grät och jag skrek och jag skyllde mig och jag flyttade till Mallorca, jag bytte jobb, jag la teatern lite grann åt sidan. Så att successivt då, jag tror att sista gången jag spelade teater var 2006 i Wallander. Och det var inte liksom något att jag inte vill, jag älskar teatern och vill fortfarande hålla på med teatern. Men det kändes som att det här var mitt kall just nu och jag brann verkligen för det som har funnits i mitt liv ända sedan jag var liten. Så det är otroligt mycket som har hänt. Men sen också via sociala medier och att finnas där för andra. Det är det jag tycker vi gör, vi som jobbar med det här. Vi sitter inte bara i en yogasal och lär folk att landa i sig själva. Vi tar dem på resor precis som ni gör. Vi är ute över världen och man får se saker. Vi levererar texter genom våra Instagram och sociala medier och bilder som får folk att landa vart de än är någonstans. Folk får lyssna på poddar som får dem att också stanna upp en liten stund och pausera. Det är så mycket i vad vi kan göra, vi som jobbar med det här. Och det var för mig ett sätt att skapa en bättre värld. Så det kändes viktigare än att stå på scenen just då. Och fortfarande gör det även om jag längtar tillbaka till teatern jättemycket för att jag tycker om, jag har den kulturella ådran i mig som jag behöver för att göda också. Vad har det betytt för dig?

Axel Wennhall
Det har betytt allt på ett sätt. På ett sätt så är allting precis som vanligt. Det är ingen skillnad. Men på ett annat sätt så har det gjort all världens skillnad. Jag visste ju knappt vad närvaro var innan jag började med det här. Så det jag tror att det har betytt mest för mig är hur jag förhåller mig till mina nära relationer. Hur jag förhåller mig till vad som är viktigt.

Malin Berghagen
På vilket sätt då menar du?

Axel Wennhall
På det sättet att jag tog nog mina nära relationer för givet. Och jag arbetade inte så mycket med det. Utan jag kände nog att jag behövde få mycket i relationerna. Men nu har jag insett att sättet att få är att investera i relationen. Och jag har vänt om mitt liv på så sätt att tidigare har jag försökt göra karriär på olika sätt. Och jag ska inte säga att det är på något sätt lagt på just det heller. Men det sättet jag försöker mäta mitt liv och min livskvalitet nu är hur närvarande kan jag vara? Och det är det enda måttet jag försöker mäta. Och sen tappar jag bort mig gång på gång på gång. Men att kunna ha det som ett ankare och kunna komma tillbaka hela tiden till vad som är viktigt. Att kunna vara här och nu. Att min familj, min flickvän, mina vänner. Det är det som betyder mest.

Malin Berghagen
Det är så fint att du säger det för att jag fick igår en bok. Eller rättare sagt i förrgår fick jag en bok av en tjej som har yogat med mig flera tillfällen. Under ett år så yogade hon med mig på tre resor. Hon hade fått en stroke 2018 och så åkte hon iväg på yogareser för att komma tillbaka. Och hon har gått och hållit en bok i sin hand varenda gång. Men har känt att hon inte vågat ge den till mig. Så igår eller nu i helgen då när jag hade yogajävlar så kom hon med den här boken. Och den är skriven av en kvinna som är läkare och psykolog som kommer från Schweiz och som flyttade till USA och jobbar med människor som ska möta döden på olika sätt. Så hon jobbar enbart med barn och vuxna. Hon finns inte längre. Hon gick bort för några år sedan. Men hennes passion var att finnas där för att få människor att möta döden på ett sunt sätt. Och människor runt en anhörig som är sjuk eller just den personen som är det. Jag började läsa den här igår på vägen hem från Gävle. Den är helt fantastisk. Och då är det så här också att genom den här forskningen som hon gjorde från det här sjukhuset i USA så forskade hon också och blev hon nyfiken på för det kom väldigt mycket nära döden upplevelser. Och som läkare som hon är så var hon ju kritisk och började forska runt och ville höra alla historier. Så de gjorde en stor forskning som skulle vara på 24 personer som blev på typ 24 000 över hela världen. Och då sa hon så här, oavsett om du tror på det här eller inte så är det här sant, den forskning jag har gjort. Och det är sant vad de har sagt och upplevt oberoende av varandra. Sen kan du lämna vad du tror. Eller jag bryr mig inte vad du tror. Men det här är vad vi har kommit fram till. Och då sa hon så här, det som var den gemensamma tråden med alla människor som på något sätt har varit nära. Det var just det. Att de fick en känsla av att karriärer, materiella saker är inte av betydelse. Utan det är så som du lever i nuet att vara med dina nära och kära. Att utvecklas som människa i själen och i kärlek och i närvaro med dem du har runt omkring dig. Det är det som är av betydelse. Och det var så fint då när du sa det. För det är precis, det är där vi kanske väger lite olika. Oavsett om vi tror på den här forskningen hon har gjort eller inte. Så är det ju, meditationen tar oss till den där platsen att de materiella sakerna är någonting som kan så lätt bytas ut. Och låter vi livet stå på den pelaren, när den pelaren viker av, när de här pengarna försvinner, när vi får sparken, då tippar allting. Meditationen tar oss till en plats där närvaron i dig och med dem som du har nära dig är viktigast. Och då kan ben falla hur som helst runt omkring dig. Karriärer, ekonomi, alltihopa. Men du har en stabilitet och en trygghet i dig och i de som faktiskt är viktigast. De du älskar och de som finns där för dig.

Axel Wennhall
Det får mig att tänka på hur vi identifierar oss som människor. Att om man hela tiden identifierar sig med de externa sakerna, vad man jobbar med eller var man bor. Eller hur mycket pengar man tjänar. Så precis som du säger så är det ganska bräckligt. Utan att det gäller att hitta ett djupare plan. Men jag är lite nyfiken också på, för det här med närvaro, när man pratar om det så kan det te sig ganska lätt att ha sin uppmärksamhet här och nu. Men precis som du upptäckte själv första gången när du började meditera så snurrar det i skallen och man oroar sig mycket. Så hur kan man jobba med det och hur hjälper du de som går på dina kurser och resor?

Malin Berghagen
För det första så tror jag att det är så viktigt att förstå att sitta i absolut tystnad och inte ha en tanke. Det kräver sin tid som meditationutövare. Det är inte någonting som händer över en dag. Det kanske händer för någon men det är practice, practice, practice som vi brukar säga i yogan. Så jag brukar börja med att säga att jag tycker att meditation, om man vill öppna den dörren lite grann. Så Dalai Lama pratar ju om meditation och compassion och om man översätter det så blir det ju medkänsla. Och då delar jag på de orden, medkänsla. Och så fort du gör vad du än gör med känsla, som att man dricker en kopp te eller jag lyssnar på vad du säger eller jag kramar om någon, till exempel mina barn när jag ska lämna dem på dagis eller bara att sitta på bussen, som du så fint sa nu i meditationen här i början, att var du än är, ta några djupa andetag. Eller var du än är, känn världen utanför, känn träden, betrakta det utan en värdering, utan bara gör det du gör med känsla, alltså med hjärtat och inte med huvudet. Då kommer vi på en gång in i närvaro, vilket är meditation. En liksom första steget till den här meditationen. Och då är det de här små, små stegen man kan börja med. Till exempel så kan jag tycka att en person som älskar att spela gitarr och bara sitter och håller på och känner alla de här tonerna, det är meditation. För att för många som håller på med gitarren kommer inte en tanke, utan de känner bara, de känner strängarna, de känner in musiken, de lyssnar, de kanske inte liksom funderar så mycket runt det. Jag vet att många tycker om att hålla på i trädgården, hålla på med blommor och fixa. Jag är en sådan person. Jag har inte en tanke när jag håller på med blommorna, utan jag bara plockar och tittar och fixar och donar. Och jag tycker att det är en ganska bra början till att komma till nästa steg i meditationen, när man faktiskt bara kan sitta still och aktivt gå in till att inte tänka en tanke, utan bara vara närvarande här och nu i tystnad. Det är ett jättebra sätt om man gör det man gör någon gång om dagen med känsla, så blir du på en gång närvarande i det du gör istället för att vara på allting som händer utanför dig.

Axel Wennhall
Jag tycker det var en väldigt fin metafor. Visst är det? Ja, jättefin, för den förklarar också skiftet som det handlar om att gå från tankevärlden till det innevarande ögonblicket. Men för det kan också vara svårt ibland att göra det, för ibland så bara tänker man och tänker man. Men just att flytta sin uppmärksamhet och sitt agerande från huvudet till känslan.

Malin Berghagen
Ja, och jag tror att det är lätt för oss att blanda ihop kontemplation och meditation. För kontemplation är också viktigt. Många kan ju säga så här, men jag mediterar när jag springer. Och då brukar jag säga, fast är det så då att du inte tänker någonting utan du bara känner ditt eget hjärtslag, du känner in naturen, ingen tanke existerar. Ja, då är det ju meditation i rörelse, absolut. Men om du tar en power walk eller om du springer och samtidigt går igenom vad som händer under dagen, vilket också är bra att göra, då är det kontemplation. Vilket också behövs, men det är inte meditation. Utan vi behöver göra någonting aktivt, gå till gymmet och bara rensa hjärnan och strukturera upp saker och ting. Då funderar vi och strukturerar, men det är inte meditation. Men det är ju ett steg dit så att säga. Ja, men ta en power walk eller springa och också försöka bara vara närvarande i kroppen och andetaget och att göra det med känsla, alltså att känna istället för att tänka.

Axel Wennhall
Precis, och då är det ju egentligen hela tiden den här förflyttningen, för tankarna kommer ju fortfarande uppstå. Och att hela tiden förflytta sig tillbaka in i kroppen i känslan av att göra den här saken.

Malin Berghagen
Ja, och min meditationslärare David G, han sa gång på gång att det är ett konstant arbete att tankarna kommer. De bara poff in, liksom hela tiden. Och så fort man börjar bråka med dem, då kommer det bli problem. Men så fort man accepterar att där kom du in, räkningarna måste betalas och så går man tillbaka till andningen och fokuserar och var här och nu. Och sen så kommer någonting igen och så håller det på så där fram och tillbaka. Vi måste upp till en väldigt hög typ av meditationsträning tycker jag för att komma till att kunna sitta i en timme utan en absolut tanke men också utan att somna. Det kräver sin man och därför tror jag att det är ganska skönt att människor vet att meditation är ju också det här ständiga försöket att, eller vad ska jag säga, accepterandet att livet händer och att tankar händer och sen bara gå tillbaka. Gå tillbaka. Gå tillbaka. Vilket är livet överhuvudtaget. Livet händer men gå tillbaka hela tiden till det som är du och landa i det som är du. För att liksom, jag menar, min mamma gick bort och jag behöver jobba och jag behöver göra alla de här sakerna. Livet snurrar och händer och barnen blir sjuka och alltihopa. Och så länge vi liksom försöker streta emot då blir det en kamp. Men istället för att säga att det händer, gå tillbaka sen till lugnet, det du behöver för att må bra. Jag tycker meditationen så som den är symboliserar det så fint. Tankarna kommer, livet händer, gå tillbaka till det som är du hela tiden.

Axel Wennhall
Tack.

Malin Berghagen
Tack själv.

Axel Wennhall
Har meditation hjälpt dig någonting när du haft sorg?

Malin Berghagen
Ja, jag kan nog säga så här att meditationen har hjälpt mig att vara mera här och nu och gjort mig lugn. Jag har i och för sig alltid varit lugn men den gör mera att jag kan uppleva ibland att när man får paniken, när man får det här traumatiserade som händer runt omkring en så kan jag bara sätta mig och andas några andetag och så kan jag fokusera på det som är viktigt. Alltså du kan dra iväg, vad ska hända nu när man är vid sin mammas sida under drygt en månad och ser liksom steg för steg hur hon försvinner ifrån en. Då kan det skapas ett enormt drama och någonting som är en massa antaganden. I hur ska livet se ut nu och vad kommer hända och du vet allting bara drar iväg. Men om man bara då får liksom gå tillbaka till yogan och meditationen att nu är nu, nu är här, vad som händer sen vet vi inte, nu är vi här och så bara komma tillbaka till det som händer här nu. För jag tror att många mår dåligt av att vi tänker en massa tankar som faktiskt inte är här och nu. Alltså vi oroar oss, tänk om, tänk om, tänk om, vad händer sen och så vidare. Och då har meditationen hjälpt mig väldigt mycket att komma tillbaka till nuet. Som jag sa tidigare i livet händer, men vad händer nu? Vad är här och nu? Och nu då när det här med mamma händer då liksom jag sitter här, jag är här, hon är här, jag går och hämtar en kopp kaffe, kramar någon, du vet man är nu. På ett helt annat sätt. Det tycker jag absolut, det har hjälpt mig genom den sorgen. Och sen så tror jag att jag hade en ganska jobbig upplevelse för typ fyra år sedan då jag hittade mina vuxna barns pappa. Då han inte ville vara kvar längre. Och där kan jag känna att mitt fokus, min koncentration på att inte lägga mig i ett offerläge. Att inte göra det här till någonting som görs emot mig. Utan att gå in i nuet och bara, vad behöver göras nu? Gråta när jag behöver, skrika när jag behöver, fokus när jag behöver, yoga. Alltså alla de här lådorna som man drar ut. Det tror jag absolut jag har tackat yogan för och meditationen i yogan. Att man, paniken kom inte. Utan det blev mera liksom bara verkligen steg för steg, dag för dag, minut för minut. Lite lustigt, man heter ju Dag. Dag för dag. Så jag kan nog säga att min upplevelse i alla fall av yoga och meditation är att jag önskar att fler kunde göra den. På grund av att livet kommer hända och vare sig vi vill eller inte. Och vi kommer lida på olika sätt. Det är en del av livet. För vi kommer förlora människor runt omkring oss. För så ser livet ut. Men genom yoga och meditation så kan vi ta de stormarna när de kommer och ta oss igenom dem istället för att försöka hoppa över dem eller gå förbi dem eller blunda för dem. Vi blir starkare att ta oss igenom smärta på många olika sätt. Min sista förlossning med Isak, jag har ju fyra barn och jag kallade honom min yoga-babys. Och då sa de på en gång till mig så här när jag kom in på förlossningsavdelningen så sa de, du yogar va? För att jag var så enormt fokuserad på andningen. Var totalt närvarande i min bebis och vad som hände med honom. Vi fick inte någon panik vilket jag har fått på alla andra. Skrika efter lustgas och allt det här. Även lustgasen hade jag enormt fokuserat. Ville inte försvinna in i dimman utan jag bestämde att nu börjar jag tappa, nu släpper jag, tappar jag fokus, nu tog jag bort den och så andades jag igen. Så jag gjorde meditativ andning konstant. Vilket gjorde att när Isak väl var på väg ut så var jag så inne i min bubbla. Så när hon säger så här, du måste tala om när du känner att det trycker neråt. Jag bara, ja fast det har du gjort ett tag. Hon bara, what? Så kollar de läget och bara, ungen är på väg ut och du säger ingenting. Jag bara, nej men allt är ju bra, jag kan nog andas ut Isak. Så att jag tycker verkligen att alla borde lära sig meditation. Från det att man blir gravid så ska man börja yoga eller meditera. Eller göra någonting som gör att man, många är rädda när det gäller, det är mycket som händer när det är någonting som är på väg ut ur din kropp och din kropp förändras. Jag tror inte ni killar förstår riktigt. Men du vet när man har liksom en fotboll som ska ut på något sätt och det känns i hela kroppen. Då kan man få lätt panik och man vill gärna säga så här, okej paus vi tar det här imorgon istället. Och ju mer kontrollmänniskor man är desto svårare är det. Och därför tror jag att genom meditation och lära sig att yoga andas eller meditativt andas så får du kontrollen. Du känner att du har kontroll i det du inte kan kontrollera. Vilket är magi i den här situationen som man är i. Där man måste acceptera det som faktiskt händer. Barnet vill ut, det går inte att stoppa.

Axel Wennhall
Livet händer.

Malin Berghagen
Så jag tycker liksom att, nej. Jag tycker verkligen att kan man hitta meditationen på olika sätt och du vet bara att hitta andningen. Börja där. Sitta och titta på ett ljus och föreställa sig till exempel att man när man andas in så andas man in ljuset. Inte själva ljuset utan ljuset som det ger. Och fyller sitt hjärta med det här ljuset. Och sen när man andas ut så föreställer man sig att utandningen ska liksom nudda vid lågan och lite grann knuffa på den. Men att du gör det långsamt så att det inte blir knuff. Jag brukar tänka så här som att jag har en fjäder framför min näsa och om jag andas liksom verkligen ut då flyger fjädern åt höger och vänster. Och om jag andas för långsamt då kommer ju fjädern falla. Men om jag har en långsam utandning så kommer fjädern flyttas framåt och läggas på golvet där jag vill att den ska ligga. Eller beröra, min andning kommer beröra ljuset och sen andas man in igen. Det gjorde jag jättemycket under min graviditet. Jag bara satt och tittade på det här ljuset. Och grejen sen då att när Isak väl skulle födas, förlåt att jag inte pratar så mycket men jag är engagerad nu. Sen när då Isak skulle födas då började jag liksom tänka neråt istället. Jag började använda samma teknik men jag tänkte vid utandningen ner, ner, ner, ner. Samlade kraft, andas in och sen andas ut, ner, ner, ner. För när vi också andas ut så slappnar musklerna av oss så känner vi inte smärta lika väl. Jag har varit hos tandläkaren och sagt också så här, joggar du eller mediterar du? För du andas helt rätt. Jag bara, ja, jo. All typ av smärta så är den meditativa andningen guld värt. Ja, du ser. Jag älskar det här.

Axel Wennhall
Vad har du för råd? Du nämnde att vi pratar lite grann om att man får oroliga tankar och det är ju någonting som vi alla får. Vad är dina tips hur man ska hantera dem?

Malin Berghagen
Jag tror att precis som i faktiskt allting det jag har sagt nu är ju lite grann snuddade ju vid det och jag tror att det första ligger i att acceptera att faktiskt tankar är en del av det att vara människa. Många säger så här, dina tankar är inte dina. Jag har aldrig tyckt om det. Jag förstår konceptet men de är ändå inuti mitt huvud så jag känner fortfarande att de är en del av mig. Sen kan självklart många av mina tankar vara skapade av min mammas rädsla eller min pappas oro över saker och ting. Så på så sätt är det inte alltid mina tankar mina. Jag kan ha, vad ska andra människor tycka? Jag kommer inte klara av det här. Man kanske haft en förälder som alltid är orolig över saker och ting. Det här kommer inte att bli bra. Då blir man oftast en sån person också. Man tycker antingen så tycker man att allting blir jätteproblematiskt och det här kommer, det värsta kommer att hända eller så blir man helt tvärtom. Så det är väldigt, det är där tankarna är inte dina egna alltid för att de tillhör någon annan. Och då är ju kontemplation bra. Att liksom stanna upp, andas några andetag i meditationen och bara landa i och sen så kontemplera, titta på, är det här egentligen mitt? Är det verkligen så här jag känner? Eller är det alla andra människors rädslor? Och jag tycker väldigt mycket om Byron Katie som faktiskt kommer hit i sommar. Jag är så himla lycklig. Gissa vem som kommer att sätta sig längst fram. Hon är helt fantastisk. Vet du vem hon är? Nej. Ni måste gå ut och läsa med henne. Hon jobbar med någonting som heter The Work. Och hon sprang ju in i väggen och hamnade, inte sprang in i väggen utan hon hade faktiskt problem med alkohol och bara hamnade i en depression. Och kom inte ur den depressionen förrän hon en dag bara vaknade av att den som faktiskt gjorde hennes mest deprimerad, det var ju hennes egna tankar om sig själv och allting runt omkring. Och då, vad jag brukar säga då i kontemplation är att man går igenom de här fyra frågorna. Så att om vi tar till exempel, jag känner att människor på jobbet inte tycker att jag duger. En dag så kommer bubblan spricka och de kommer se att jag inte duger. En sån här klassiker. Och då är första frågan, är det sant? Ja just nu så känns det så att det är sant. Kommer nästa fråga. Vet du med all säkerhet att det är sant att de upplever som att du inte är klar av det här, att du är en fake och att det kommer vara så att de kommer på dig? Nej det vet jag inte riktigt. Eller hur? För jag vet inte, det är ingen som har sagt det till mig utan det är mina egna rädslor, det är mina tankar som skapar det här. Om jag tänker efter så är det ju också mycket som ligger tillbaka i Jante, ligger tillbaka i min farfar som alltid tyckte att man skulle anpassa sig och visa. Ja du vet, det ligger massor tillbaka. Så jag vet ju faktiskt inte med all säkerhet att det här är sant. Och då kommer den frågan som jag älskar mest. Hur känns det i dig och hur upplever du det när du tänker att du inte duger och att de kommer komma på dig? Jag mår skit, jag blir jättestressad, jag blir nervös, jag gör till mig, jag försöker vara någon jag inte är, jag blir orolig, jag har svårt att sova. Och sen kommer sista frågan som jag älskar precis lika mycket. Det är hur skulle du må om du inte hade den tanken att du inte kommer fixa det? Och det är ju precis där skon klämmer. Det är min tanke som är problemet. Min tanke om det hela som är problemet, inte själva problemet. Och där är meditationen så viktig. Därför att meditationen tar oss till en plats där vi kan landa i oss och där man kan liksom lite objektivt titta på. Ja nu kommer den här tanken insvävande. Du duger inte. Och så kan man bara så här, ja fast är det sant? Vet jag med all säkerhet att det är sant? Nej det är en upplevelse jag har, jag vet inte var den kommer ifrån. Hur mår jag när jag tänker den här tanken? Jag mår dåligt och framförallt kan jag inte fokusera på meditation. Hur skulle jag må om jag inte tänkte den här tanken? Fantastiskt, skulle vara tyst och stilla. Okej så tänk inte den tanken. Gå tillbaka till din meditation. Gå tillbaka till andningen. För den här tanken skapar bara oreda och har ingenting med vad som faktiskt andra människor tycker om dig. Det är bara antaganden och antaganden är en lögn. Gå tillbaka till ditt ljus. Gå tillbaka till andningen och andas. Och så sitter man bara så här, okej tack för att du kom men adjö med dig. Och så går man tillbaka till andningen igen och till meditation.

Axel Wennhall
Jag tänker lite likadant utifrån den aspekten att när jag brukar prata om att vi inte är våra tankar så brukar jag nå mer utifrån det perspektivet att vi vet ju inte vad vi tänker. Och precis som du beskrev här i den här kontemplationen med de här fyra frågorna, om vi fick bestämma själva, hade vi valt att tänka den här tanken? Och svaret är ju nej. Och utifrån det så kan vi då inte heller vara tanken. Vi har de tankarna men vi är dem inte. Och ett annat sånt råd som jag har tagit med mig är att bara ställa sig frågan är den här tanken värdefull? Och är den här tanken värdefull just nu? För vi har ju det precis som du beskriver. Jag tror meditationen är en nyckel för att kunna komma till den platsen, att kunna observera tankarna och kunna se dem lite mer neutralt. Att inte hela tiden dras med i det. Att man bara kan fråga sig, okej men behöver den här tanken just nu? Och behöver jag den inte så har jag valet att bara, jag behöver inte ens göra någonting. Jag behöver bara låta den vara så försvinner den.

Malin Berghagen
Och det är, jag håller med dig till viss del. Därför att det är ju också så att det hänger lite grann på vad vi är uppfostrade med. Därför att om vi är uppfostrade med föräldrar som säger att du behöver faktiskt se till att du inte gör så här och så här och så här. Och det är viktigt att du beter dig i vissa av de här samhällena. Så du kan ju vara till och med så inmatad med att det här är det rätta och det sanna. Och att du faktiskt behöver reflektera över hur du är med andra människor. Så det är ju, jag förstår precis vad du menar men det beror ju också lite grann på vilken historia vi bär med oss. Och jag kan känna så här, precis behöver vi den här tanken? Jag satt och pratade med en ung tjej häromdagen som är ganska orolig för skolan och pluggandet och det där. Och är väldigt duktig i skolan liksom. Och hon blir orolig och stressad över en massa olika saker. Och då reflekterade vi över just att det är tanken om det här som är jobbigt. Att jag kommer inte lyckas med de här provet och pluggande. Och är det här sant? Nej men det vet jag ju inte än för jag är ju inte ens där. Och att behöver jag den här tanken som du säger? Ja men då kan man ju också titta på vad det är jag behöver och vad det är jag har. Och det är ju det som meditationen gör. Den tar oss till nuet istället för i framtiden och bakåt. Den tar oss hela tiden tillbaka till, ja men vad har jag här? Jag har en familj som älskar mig. Det spelar ingen roll om jag misslyckas eller inte med det här provet. För det finns fortfarande liksom, jag menar när världen ser ut som den gör på sina ställen så är det här inte ett stort problem. Utan det är ju faktiskt bara ett prov eller ett skolarbete som jag faktiskt kanske kan göra om. Och det går ju ändå rätt bra för mig. Alltså förstår du? Behöver jag den här tanken? Nej det behöver jag egentligen inte. Så absolut har du rätt i det. Man kan ju verkligen se om det här är någonting man mår bra av eller inte.

Axel Wennhall
Det andra jag hör nu är också att du pratar om tacksamhet.

Malin Berghagen
Ja, ja, ja, ja. Tacksamhet tror jag är, jag tror att det är, jag tror faktiskt att det är nyckeln till det mesta. Att man behöver inte vara troende. Men det är ändå så att väldigt många troende människor som har någon typ av tro på att det finns någonting större, lever längre, mår bättre och så vidare. Men det beror inte på att det finns någon gud som ser till att de lever längre. Utan det beror på att man lever i någon slags tacksamhet hela tiden. Man tackar konstant. Man tackar antingen sina naturgudar eller så tackar man någon gud eller Allah eller vem det än är. Men varje dag fylls man tack för den här dagen. Och den tacksamheten kan vi ha oavsett tro. Bara tacksamhet av att en ny dag, en ny dag med nya möjligheter som en av min sons kompisars pappa alltid säger när han går in till dem. Morgon killar, en ny dag med nya möjligheter. Alltså vara tacksam och tacka för dagen, vad den har lärt dig. Även möten med andra människor som har utmanat dig där du fått se ditt ego, din själviskhet och där du har känt dig frustrerad och svartsjuk eller vad det än är. Bara tacka för att wow, jag kan alltså vara så här. Jag kan känna så här. Och jag kan göra ett så stort problem inom mig av att någon annan människa beter sig på ett visst sätt. Jag kan känna mig drabbad, jag kan kliva in i offret. Oh, intressant. Jag kan alltså vara sån. Känna tacksamhet över det. Av att man får se det om sig själv och göra någonting åt det.

Axel Wennhall
Det går att vara tacksam överallt.

Malin Berghagen
Ja, verkligen.

Axel Wennhall
Även om det kan låta provocerande.

Malin Berghagen
Ja, ja, ja, absolut.

Axel Wennhall
Hur påminner du dig själv om att vara tacksam?

Malin Berghagen
Jag har ju en tro, även om den inte är religionsrelaterad, så är det ju så att ända sen jag var väldigt liten så lärde min mormor mig att be aftonbön. Så att hon sa då att man skulle läsa den här Gud som haver barnen kär och sen så skulle jag då tacka. Och min lista på tack tog ju aldrig slut. Hon sa ju liksom så här, men Malin du kan ju tacka bara för människor som finns. Jag tänkte, nej, jag tänker på mamma, pappa, mina systrar, mina kompisar och mina kompisar. Och så vet du, listan tar aldrig slut. Nu är den inte lika låg. Men jag försöker faktiskt tacka varje morgon och varje kväll för olika saker. För det gör att min dag börjar bra och den slutar bra. Och det tycker jag är skönt.

Axel Wennhall
När jag kom in i den här andliga världen så var tacksamhet en av de sakerna som man stöter på ganska tidigt och blir rekommenderad. Att börja med att skriva tacksamhetslistor och liknande. Många som har gett det rådet. Jag kommer ihåg att jag köpte en bok som jag gjorde till min tacksamhetsbok. Men jag använde den bara de gångerna när jag mådde riktigt dåligt. Så jag kan gå tillbaka till de datumen och se, okej, det här var en shit day. För då har jag skrivit min tacksamhetslista. Men sen började jag att, jag har fört in det i mina meditationer. Så i slutet på varje meditation, det sista jag gör, då sitter jag bara och försöker påminna mig själv. För det är så jag ser det. För det handlar mycket om påminnelse. Så vad är jag tacksam för just nu? Och också att det här med ordet tacksam, jag tyckte det var fint det du beskrev, att det behöver inte vara de största sakerna i livet hela tiden. Utan det kan vara de här små sakerna som man tar för givet. För det är egentligen det som jag ser är mycket att tacksamhet hjälper mig att inte ta saker och ting för givet utan verkligen påminna mig själv om vad som betyder någonting och vad jag är glad för. Och saker som ger mitt liv lite extra. Så att för mig har verkligen nyckeln varit att föra in det och göra det hela tiden.

Malin Berghagen
Ja och min pojkvän han brukar skoja med mig att jag är ett konstant tackande. Men jag är också mycket mera, jag tycker att jag är gladare och friskare och ser möjligheter på ett helt annat sätt. Så jag tycker det underlättar hela dagen att vara tacksam. Och bara att åka hit och hälsa på er två eller göra den här podden så var det ju inget roligt väder idag i alla fall när vi spelar in den här podden. Och jag kunde gå hit lätt för vi är under på Söder liksom. Men det skulle ta 20 minuter och då sa min pojkvän så här men ta en taxi. Jag bara nej nej men det är skönt, jag går liksom. Och så precis när jag kliver ut ur porten så kommer det liksom en taxi precis utanför. Alltså du vet så att han glider fram till mig. Så jag sträcker upp handen på en gång och tänker okej tack för den. Fint, vad bra. Så hoppar jag in och så berättar jag vart vi ska och vi tjattrar på det lite grann han och jag och vart liksom på Söder skulle och det visade sig att det skulle ta sju minuter. Jag bara tack, tack för det. Och det sista jag säger till honom är ju så här men tack, tack för att du kom precis så lägligt för att jag hade tänkt gå i det här regnet. Då sa han så här nej men det är ju jag som ska tacka dig för att du dök upp och tog mig som taxi. Ja men gud vad tackar vi för det här då? Han bara ja ja visst absolut. Och så tackar vi bägge två och så hoppar vi ut och båda två lämnar med leende liksom. Det gör så himla mycket tycker jag att våga säga tack och tacka hit och dit. Man mår alltid lite bra av det. Det lyfter liksom. Jag tror vi håller oss friskare också om vi boostar oss själva med lite tacksamhet.

Axel Wennhall
Du nämnde tidigare att du hade mediterat tillsammans med Davidji. Kan inte du berätta lite mer om, jag har läst lite grann om att du har fått ett stipendium att studera med honom. Men för de som inte vet vem Davidji är, kan inte du berätta lite grann om vad du har gjort?

Malin Berghagen
Nej men han är en fantastisk meditationslärare. Han är lite rock’n’rollig på något sätt. Han ser ut som en tomte. Och han är lite rebellisk, vilket jag tycker om. På grund av att han kan liksom lite grann som jag ifrågasätta att det kommer så mycket nya yoga, nya yoganamn hela tiden. Det är liksom yoga hit och dit, fast allting är ändå bara yoga. Alla ska claima. Alla ska ha lite så här. Så det var ju mycket diskussioner om vad är liksom yoga egentligen och varför är det så viktigt att vi sätter en etikett på att det här är min yoga och den här har jag uppfattat. Och ingen får använda det här. Det är liksom så emot hela yogan och meditationssystemet som det är någonting som vi alla behöver och egentligen någonting som vi ska göra en och en och ett möte mellan människor liksom. Ja men du vet. Men jag fick det här stipendiet och jag sökte det faktiskt inte utan jag fick det av David G och hela hans meditationsskola. Det är en kvinna som heter Marianne Pagmar som var väldigt god vän till David G och som också var väldigt noga med det här med, eller tyckte om meditation och kontemplation över livet och så vidare. Och hon gick bort i cancer för några år sedan och då bestämde de att det här stipendiet skulle gå till en svensk varje år som får åka iväg och göra det här stipendiet och dela med sig vidare av de här tankarna om meditation. Och David är oerhört generös med oss som går den här kursen. Vi får tillgång till mycket av hans material utan att betala extra för det och man har kontakt, jag har kontakt med meditationsgäng fortfarande. Vi har kontakt bara nu i helgen på någon typ av slags FaceTime. Jag tror det heter Zoom eller någonting va? Jag vet inte vad det var. Och det är jätteroligt. Vi är över hela världen och vi fortfarande har kontakt med varandra och peppar varandra genom olika. Men det som också var bra med den här kursen det är att man blev då wisdom and meditation teacher. Så det handlar inte bara om meditation utan det handlar om det här med kontemplation, att reflektera över livet och ställa frågor. För att många gånger så är det ju så att vi har ju en massa kunskap och vi vill finnas där för andra människor. Men en vad man kallar då master of wisdom är ju någon som ska hjälpa den personen som sitter mitt emot dig att finna de egna svaren. Du ska alltså ställa de rätta frågorna som gör att de själva kommer fram till dig. Du ska inte tala om för den här personen hur världen ser ut. Vilket är ett väldigt konstant jobb med egot. Så han var ganska tuff med oss där. Varför vi gör det vi gör och att det ska vara sant och äkta. Och att fortfarande våga ställa frågor. Varför känner du som du känner och vad upplever du nu och så vidare. Så att man istället inte talar om då att så här är det. Och att det är ett ständigt arbete med oss själva. För det tycker jag att det är. Jag får konstant jobba med mig själv. I möten med nya människor så får vi hela tiden se. Nu händer det här i mig. Det är en av de här skolor och utbildningarna som jag har gått som jag tycker verkligen det är värt varenda stund med de här samtalen på nätet. Alla böcker som vi fick läsa. Vi fick läsa böcker och visdom och meditation och yoga och alltihopa. I ett brett spektra. Och David G har jobbat som rektor på Deepak Chopra Center i England i tio år. Så han är ju väldigt kunnig inom den ayruvediska och den indiska filosofin. Och även mycket i den österländska filosofin. Vilket jag tycker om. Det var nog en av de bästa veckorna i mitt liv tror jag. Absolut. För vi mediterade ju då. Då gick vi upp kvart över fem varje dag för att vi skulle meditera i soluppgången. Så vi satt ju och mediterade när det är svart. Kolsvart på stranden där. Och sen så mediterade vi precis då ljuset började komma. Så inte när solen började stiga vid havets ända utan när ljuset började. Så det är stjärnklart när vi sätter oss. Så det var ganska tufft i början. Man var ganska trött och jetlaged. Och sen så mediterade vi också varje eftermiddag. Han tycker att man ska meditera minst två gånger om dagen. Vilket jag tycker också är bra. Gör du det? Ja till och från. Därför att jag brukar säga det att jag mår som bäst om jag yogar och mediterar två gånger om dagen. Utan tvekan. Sen så händer livet och mycket springer runt omkring en. Det är viktigt att komma ihåg betydelsen av meditation i mitt liv. Så att jag inte försakar den. Men ibland händer det. Och då kan jag tycka just det här som jag sa tidigare. Med att man kan sitta på bussen och bara försöka få en tid av tystnad. De här tio minuterna man sitter på bussen. Och andas och känna in och betrakta livet utan en värdering och tanke. Eller att dricka en kopp te och försöka dricka den där kopp teen utan att tänka någonting. Utan bara känna smakerna. Du kan till och med meditera på lunchen. Vi tjejer, ni killar är lite bättre på det där. Men vi tjejer har en benägenhet att prata så mycket som möjligt medan vi tuggar. Istället för att verkligen bara titta på maten, ta in alla färgerna, känna tacksamhet över att den här maten finns, att tillgå mig. Och att smaka. Alltså känna så här, kardemumma. Är det kardemumma? Wow! Och du vet gå in i att vara närvarande. Det är det du gör. Det hjälper ju mig om jag då missar att meditera. Missar att göra. Nu har ju jag varit så här, jag är ju tok kär då typ. Så den kan ju sabba lite. Meditera eller pussas. Meditera eller pussas. Men man kan ju också vara närvarande i det man gör där också. Och sen är det så här att jag och Martin, vi är ju väldigt olika. Han mediterar ju inte. Han har yogans värde och att liksom stanna upp livet. Stanna upp livet för en man som ofta springer runt och hittar på massa nya saker. Det är svårt. Men han accepterar ju att det här behöver jag. Och då får jag min lilla stund. Även om jag efter en stund hör så här, okej är du klar snart? För jag tänkte vi ska göra det här nu. Så att det gäller att stanna upp. Jag älskar det som nu när jag har varit i Gävle och då yogar vi och mediterar vi flera gånger om dagen. Det är helt fantastiskt. Jag är lite trött för att jag ger ganska mycket av mig själv. Så jag har alltid två dagar som nu. Så ni är ett undantag bara på grund av att jag älskar det vi skulle prata om. Så försöker jag faktiskt inte göra någonting efter jag har varit iväg på sån här yoga retreat. Utan bara hålla kraften i två dagar. Och bara måna om mig själv. Som de jag jobbar med brukar säga att Malin försvinner i två dagar efter. Hon är okontaktbar. Viktigt för att återhämta kraften. För även om yoga och meditation är mitt jobb och jag åker runt till fantastiska platser. Så jag gnäller inte. Jag är innerligt tacksam. Men det är trots allt ett jobb. Och jag ger av mig själv och fokus på alla runt omkring. Och man sitter och lyssnar om man vill vara med. Så jag är ändå rätt slut efteråt.

Axel Wennhall
Det förstår jag. Vi har gjort ett par retreats. Jag och Gustav och Josefine också. Det är ett jobb. Och det är ett jobb att lära ut. Men det kan också vara ett jobb att meditera. Jag har en kurs för ett företag nu och jag tyckte det var så fint. Det var en tjej där som berättade för sina väninnor att hon hade börjat meditera. Och då sa alla så härligt, vad skönt och avslappnande. Och hon bara nej, det är inte avslappnande. Det är ett tufft jobb. Och det kan det vara verkligen ibland. En annan sak som slog mig när du berättade om det här med att föra in meditation två gånger per dag. Det var att det inte behöver vara så himla lång tid. Utan det handlar ju snarare om att göra den här förflyttningen till att göra någonting med känsla. Så dricka te med känsla eller vad det nu än är. Och jag har märkt det själv. I min egen praktik så har jag mediterat ganska länge på morgonen eller på förmiddagen. Det har fungerat bäst för mig. Och sen försöker jag någon gång yoga då under dagen. Och då märker jag också att när jag får in de två delarna så blir det bäst. Då har jag oftast färre problem och kan ha med mig den närvaro in i dagen. Men nu har jag och min flickvän också börjat göra ibland tio minuters meditation. Det första vi gör när vi kommer hem. Och kvalitén, skillnaden på kvalitet är så tydlig. Antagligen så kommer vi hem bägge två med våra problem och allting som vi vill lasta ur och berätta. Men bara genom tio minuters meditation så lyckades vi bägge två landa ner. Och samtalet blir ett helt annat samtal. Det är svårt att beskriva. Jag tror man måste testa det helt enkelt. Men det ger verkligen så mycket.

Malin Berghagen
Jag tycker att det är ett jättebra sätt. För det är ju så att vi kommer från två olika håll med jättemycket information som har hänt under dagen. Och den ena kan vara väldigt trött och den andra kan vara exalterad. Och då möts man inte. Den ena behöver att man lyssnar, den andra behöver råd. Och sen är man på två helt olika platser. Men om man tar den här stunden av meditation, tio minuter, då landar man i sig själv. Och så kan man både lyssna och berätta på en mycket bättre plats. My happy place som jag brukar kalla det för. Det är där man kommer och landar någonstans oavsett vad som händer runt omkring. För de som aldrig har mediterat förut och som tycker att det vi håller på med är en omöjlighet. Då brukar jag också säga att vi har två olika sätt, män och kvinnor. Oavsett vilken energi vi är, manlig eller kvinnlig energi, oavsett kön. Jag upplever det som att många killar eller kvinnor i den menliga energin, de tycker om att slänga sig framför text-tv när de kommer hem från jobbet eller titta på sporten en stund. Och de tänker inte en tanke, det händer ingenting, de bara låter det. Medan för mig då, i den här energin som jag är i, det är fullkomligt omöjligt, jag kan inte för det spinner runt omkring. Men däremot, det jag älskar att göra, det är att gå in i badrummet och ta ett bad och en dusch och bara sätta mig på golvet och bara känna, till exempel om jag duschar så känner jag bara det här vattnet rinna av mig. Så landar vi också på en bra plats. För jag tror att ibland, för de som känner så här, jag vill också uppleva det de upplever, då kan man börja där. Att man liksom låter honom få ligga där framför tfn i tio minuter och bara summera dagen och inte tänka en tanke. Och du som är i den kvinnliga energin kan gå in och ta den där duschen och bara känna och inte tänka en tanke och bara låta allting rinna av dig. Jag brukar säga det, visst barnen skriker och maten ska på bordet och liksom allt det där, men gå in och ta de där 10-15 minuterna, dra på dig en skön kräm, sköna kläder och liksom säg att ingen får störa dig under de här 10 minuterna. Huset får brinna ner två gånger men ingen får knacka på dörren. Börjar man där så kommer man också förstå konceptet av meditation och jag tror att steg för steg så kommer jag, det är ju min dröm i alla fall, att alla kan ha den här platsen i hemmet som är en stund av meditation där vi alla kan bara sitta och ta de så här tystnad och bara vara i, landa i vårt happy place och så möts vi där istället.

Axel Wennhall
Hur mediterar du idag?

Malin Berghagen
Jag mediterar ju väldigt mycket genom yogan. Jag mediterar på morgonen i sängen. Jag tycker om att vakna långsamt, jag tycker om min snoozer så att jag kan ligga i sängen och lyssna på David J till exempel och ha ett mantra som går. Jag kan också bara försöka lyssna på mitt eget andetag. Jag tycker om den här känslan av tacksamhet till att jag andas. Vi kan vara utan mat, vi kan vara utan vatten, vi kan inte vara utan vårt andetag. Vi är så beroende av vårt andetag. Och stress är den största boven till all typ av sjukdom är jag helt övertygad om. Och meditation är absolut det bästa sättet att få minska stressen anser jag. Och bara då ha den där stunden av andningsmeditation, att bara ligga och lyssna på sitt eget andetag och andas in så djupt man bara kan, pausera en, två sekunder och sen andas ut så mycket man kan och sen pausera. Börja dagen så och sen känner man bara så här, tack för att du finns med mig, tack för att du är med mig den här dagen. Och sen kan jag avsluta så också. Det är min korta version av meditation. Jag jobbar med yoga och meditation därför att jag är alltid delaktig i när jag yogar och mediterar. Och som David G sa också, det är ett sätt för oss att också göra det genom att jobba med det. För det är en egotripp också.

Axel Wennhall
Definitivt, det kan jag skriva under på. Jag tror jag hittade ett par olika drivkrafter till att börja jobba med det här men en av dem var absolut att hur kan jag maximera den tiden jag får kolla på med det här. Så det är det definitivt.

Malin Berghagen
Och det som är så härligt, jag brukar säga, du kan meditera på jobbet också. Finns det någon plats på jobbet där ingen kommer att störa dig om du går?

Axel Wennhall
Nu sitter jag och jobbar hemma ganska mycket så jag har det ganska bra.

Malin Berghagen
Men om du tänker dig människor som sitter nu, de som lyssnar nu, de sitter kanske i kontorslokaler, på Ica, vad som helst. Finns det någon plats där som ingen egentligen stör dig om du går? Toaletten.

Axel Wennhall
Det är ju perfekt.

Malin Berghagen
Toaletten. Så det är ju liksom att gå och sätta sig där på toalettlocket en stund och bara sätta sig och andas 10-20 djupa andetag. Förhoppningsvis har ingen varit där och gjort nummer två innan så det blir lite trevligare men du vet vad jag menar. Bara sitta där och ha en lugn stilla stund. Det är ingen som kommer att störa dig, det är ingen som kommer att tycka att du inte sköter ditt jobb. Det är ingen som vet vad du gör där inne.

Axel Wennhall
Toaletter är vårt nästa meditationsrum. Det är kul, när vi intervjuade Josefine Dahlberg som vi gör resorna med också så sa hon det att hon jobbar med, eller hon checkar ganska ofta. Så hon kunde gå in också på toaletten och bara checka av sig.

Malin Berghagen
Det är så perfekt ställe, det är ingen som stör och man kan sitta med hörlurarna och bara lyssna på David G eller någon annan eller er och bara någon musik eller vad som helst och bara landa, landa, landa.

Axel Wennhall
Du har ju också skrivit ett flertal böcker om yoga, närvaro och meditation. Vad skulle du säga är essensen av dem och essensen av det du försöker förmedla till de människorna du träffar?

Malin Berghagen
En bok som betydde jättemycket för mig när jag började med yoga som kom ut 2000 var en bok som hette Om Yoga som skrevs av bland annat Kian Nadermayer som är en jätteduktig ashtangi yogalärare. Och den boken blev en oerhört viktig bok för mig för att den var en inspirationsbok. Det var liksom inte massor med text utan det var bilder, den låg framme hela tiden. Och bilderna inspirerade lika mycket som texterna inspirerade och det var kortare texter. Och alla mina böcker kommer faktiskt med den som ursprungsinspiration. Så mina böcker har alltid varit, har jag velat att de ska vara det här att man kan bara ha den liksom och man ska se den stå där och så vet man vad den står för. Man kan bara se bilden på framsidan eller man kan sätta sig och bläddra eller man kan ha den bredvid sängkanten och så bläddrar man bara förbi och så hittar man en kort text om meditation eller en upplevelse som jag har. Jag berättar ju väldigt mycket utifrån mig själv. Den första boken som jag skrev handlar ju väldigt mycket om hur jag kommer i kontakt med yogan och meditation och hur den vänder på allt i mitt liv. Och sen så den andra boken handlade om praktiska saker om meditation och yoga, vad jag använder för verktyg. Och den tredje blev en bok som blev hur jag lever det livet. Och då kan man finna lite små inspirationsbitar dag för dag. Jag har många sådana böcker men den är ursprunget till den boken. Och den är fin. Den är urban. Den är liksom mitt i stan också. För det är lätt att sitta på Bali och meditera. Men att få in meditationen i, som David G säger, om vi sitter och mediterar där det är väldigt, väldigt mycket sår runt omkring så är det alltid någon som säger så här, jag kan inte yoga här. Jag kan inte, det är flygplan som åker. Fast då yogar du inte. Då mediterar du inte. För att när du mediterar och när du yogar och har ditt totala fokus på att göra det du gör just då så spelar det ingen roll vad som händer runt omkring dig. Och det är det som är magin med meditation och yoga.

Axel Wennhall
Vi ska ju få meditera här alldeles strax med dig.

Malin Berghagen
Ja, just det.

Axel Wennhall
Men innan vi gör det så tänkte jag kolla med dig om du har gjort någonting som du kan varna andra för eller under din resa.

Malin Berghagen
Det är extremt många egon i vår värld också. Det finns väldigt många yogalärare och meditationslärare som vet en väldigt massa saker. Och upplever man att man har en sådan lärare som hela tiden tillrättavisar dig och hela tiden talar om för dig hur saker och ting ska vara, då ska man fundera på om man inte ska hitta någon annan att yoga och meditera för. För jag tycker att en meditationslärare och en yogalärares uppgift är att få varje person att komma i kontakt med sig själv och känna vad som är bäst för dem. Så huruvida du sitter i, jag har till exempel, om vi ska ta en upplevelse så var jag på en kristen meditation för många, många, många år sedan. Och det här var i början av min yogatid. Och då var vi i kyrkan och mediterade och så skulle vi alla sitta på pallar och så skulle knäna vara i. Man sitter liksom på pallen och så är knäna liksom och skenbenet i golvet. Och jag ville sitta i lotus. Jag ville sitta liksom med benen i skräddare på golvet. Och då sa den här prästen, som är en underbar människa på alla sätt och vis, då sa han att nej men så där kan du inte sitta. För så mediterar man inte. Och då sa jag, va? Varför gör jag inte det liksom? Vad har det med saker att göra? Nej men du måste sitta med tre punkter i golvet. Vilket då jag förmodar att han menar knäna och fötterna. Och jag sa liksom så här lite upp och sen upp. Fast jag sitter ju med tre punkter i. Jag sitter ju med liksom höfterna i golvet och knäna. Och jag sitter ju med liksom, sitter ju triangel tre. Nej men så mediterar man inte. Och då var jag verkligen på väg så här, nu går jag. Eller så tänkte jag, blir det en liten scen av det här? Och är det egentligen viktigt att jag har rätt? Och kan du inte bara sätta dig som han tycker nu då en liten stund så blir allting bra. För det handlar ju liksom inte om att jag sitter på hans sätt eller mitt sätt. Utan för mig handlar det om att landa i mitt andetag och i mitt inre. Och jag brukar säga så att jag har ju självklart saker som funkar för mig. Och som jag tycker att det här är ett jättebra sätt. Och det finns underbara förklaringar till varför vi ska rulla över på höger sida. Och börja med höger sida inom yogan för hjärtat ligger på vänster sida. Och det händer massa saker i kroppen när vi börjar åt vänster sida enligt yogisarna. Men då finns det också inom yogan så ska vi börja till höger för annars kommer demonerna. Och inom qigongen ska vi börja till vänster för annars kommer demonerna. Alltså det finns väldigt mycket. Och där känner jag liksom varningsflaggen lite grann komma upp. Utan vi yogalärare och vi meditationslärare ska hjälpa våra deltagare att hitta en sweet spot, en happy place för dem. Beroende på liksom våra kroppar är byggda olika och våra sinnen och allting så här. Så vi ska hjälpas åt att hitta den platsen och inte knäppa folk på näsan med vad som är rätt eller fel. Det kan jag tycka.

Axel Wennhall
Och det tror jag också är ett bra råd till den som börjar meditera att inte ta andras ord för sanningar. För det kan vara ganska bekvämt och ganska skönt att kunna förlita sig. Det betyder inte att man inte ska lita på sin lärare eller på lärares råd. Men att det kan ibland vara så himla skönt att ha någon som säger åt en att göra så här så fixar det sig. Men hela uppgiften är att själv vända blicken in och säga okej men vad behöver jag? Vad är rätt för mig?

Malin Berghagen
Ja och precis som du säger att man ska inte ta det som sanningen eller som din sanning. För det är ju yogalärarens sanning men det behöver inte vara din sanning. Och det är ju därför ni möts för att du ska få känna in olika varianter att ja men det här är också min sanning eller nej det där funkar inte för mig. Jag hade en tjej en gång på en kurs som ville att jag skulle prata om Ayurveda och vad det betyder för mig. Och då sa jag till henne att men vad menar du? Nej men jag har precis börjat med Ayurveda och jag har läst väldigt mycket om det och jag undrar vad du tycker om det. Och då sa jag men berätta först för mig vad du tycker om Ayurveda. Och så berättade hon allt vad hon tyckte om Ayurveda. Hon var väldigt euforisk och Bla Bla Bla. Och så vände hon bollen tillbaka till mig. Så sa hon vad tycker du? Och då sa jag fast. Jag tycker det känns som att du har ju liksom hittat att Ayurveda känns jättebra för dig. Jag tycker vad jag tycker är oväsentligt i det här. Och det är ju våran stora träning att liksom lämna över och bara fast du har allting. Bra. Fint. Du behöver inte min sanning. Du har din.

Axel Wennhall
Jag vet att du har pratat mycket om att meditation handlar mycket om personlig utveckling. På vilket sätt?

Malin Berghagen
Jag tror att för mig är det så att genom livet och människor jag möter, mötet med er, människor med mina yogisar eller mötet på arbetsplatsen, vilket är yogan då förstås, med mina barn och så här. Så handlar det hela tiden om ett möte med mig själv och att skala av det som inte är jag. Min mamma hade ett jättefint uttryck när hon intervjuade en man en gång som täljde hästar. Och så frågade hon honom, hur gör farbrorn när han täljer hästar? Och då sa han, jag täljer bort det som inte är häst. Och då sa hon alltid, tälj bort det som inte är liv, det som inte är du. Och vi är ju liksom ett avtryck och vi är allting av vad vi har vuxit upp, vad vi har lärt oss under vårt liv. Barn, syskon, föräldrar, överallt så påverkas vi av saker och ting och blir kanske ibland långt ifrån den vi egentligen vill vara. Och meditation får mig att se väldigt mycket av vad jag vill vara och vad jag inte vill vara. Alltså mitt Instagramkonto stängdes av under en vecka på grund av att det var någon som inte trodde att jag var jag. Och det var en väldigt intressant reflektion för jag lägger ju väldigt mycket tid på min Instagram eftersom jag tycker om det. Det är ju så för mig att vara i ett yogarum. Det är liksom att jag vill inspirera och jag vill liksom finnas där för mina yogisar och jag vill dela med mig av saker och ting som händer. Men jag märkte att det hade tagit ganska mycket av min tid och jag fick tid att reflektera och kontemplera och vara mer i mig själv bara av att den där saken som heter output försvann en stund. Och meditation är just det, det liksom får oss att allt som går ut, utåt hela, som riktar sig utåt i alla människor som kommer kring, liksom gör att vi landar i oss själva och får tid att se, oj, bara den här frågan, Malin Berghagen, är du verkligen hon? Och den där fastnade mig så här, just det, vem är jag för mig och vem vill jag vara i det här? Jag bara tog tag i den och tänkte så här, skapade någon meningsfullt av det här och så fick jag liksom meditera väldigt mycket på det, kände in och bara tänkte så här, jag mediterar och låter det vara tyst så får vi se vad som dyker upp. Vem vill jag vara? Vem vill jag inte vara? Så det är väl väldigt klart tycker jag vad meditation gör. Att den får en stund att landa i dig och att du hela tiden där kan se, vem är jag och vem vill jag vara och vill jag vara någon som jag faktiskt inte är? Kan jag acceptera att jag försöker vara någon som jag faktiskt inte är? Vill jag uppnå mål som jag aldrig kommer att uppnå därför att när jag väl kommer dit så vet jag att jag kommer ändå inte känna mig nöjd för det är inte den jag är. Det är vad någon annan har sagt att jag ska vara. Så jag tycker att reflektera över livet och vem du är och finna vem du är, det är frihet och det är vad jag tror livet går ut på.

Axel Wennhall
Och nu ska vi få tälja här med dig och meditera.

Malin Berghagen
Ja.

Axel Wennhall
Vill du berätta lite grann om vad vi ska göra med dig?

Malin Berghagen
Nej men jag tänkte att vi skulle göra den här meditationen som jag pratade om lite grann att reflektera över att faktiskt göra en, oavsett om du sitter och blundar nu när du sitter och lyssnar på det här, men att faktiskt också kanske bara se dig omkring där du sitter utan att ha en värdering om det. Utan att ha, ja där står tfn eller du sitter kanske just nu på bussen och lyssnar här eller tunnelbanan. Och att, ja men vi kör igång istället så får vi se vad som händer. Så man kan börja med att sluta ögonen och lite stilla, stilla gå in i andningen. Andningen är så oerhört viktig i meditationen tycker jag för vi kan landa och varje gång du andas ut så känner det som att du liksom verkligen faller ner i där du än står eller sitter. Så sitter du, känner du liksom landar lugnt och tryggt på den platsen där du är just nu och står du i tunnelbanan eller på jobbet så bara känner du fötterna är jordade och huvudet och halsen strävar upp mot himmelen. Att det finns balans mellan himmel och jord i dig. Att axlarna slappnar av, du kan andas in ganska djupt och sen kan du andas ut genom munnen en liten stund och bara känna. Att liksom bara landa i det så många gånger du känner att du behöver. Och också gå in i känslan av att det är skönt. Att det inte snurrar så mycket runt tankarna utan att det är. Det är bara skönt att få andas lite vart du än är någonstans. Att känna ditt andetag. Att känna hur det känns när du andas, vad som händer i kroppen när du andas utan en värdering och utan en tanke om det. Utan bara känna känslan av en inandning och känslan av en utandning. Och vila där bakom ögonlocket i mörkret en liten stund. Och det spelar ingen roll vad som händer runt omkring dig. Låt världen runt omkring snurra på. Även om någon kanske knuffar på dig eller du behöver öppna ögonen en stund och röra på dig så bara omfamna det. Du är på ditt happy place, på din lugna plats. Låt livet hända, låt tankarna snudda, komma och gå. Bara gå tillbaka till din andning och le mot den som kanske just nu rubbat dig lite ur din meditativa stund. Möt dem med din kärlek och din omtanke och din energi. Bara andas lugnt och stilla. Och om du känner för och om du vill så kan du härifrån öppna ögonen. Antingen fortsätter du att bara blunda eller så öppnar du ögonen och känner in det som finns runt omkring dig. Betrakta de som finns runt omkring dig utan en värdering och utan en tanke. Och känn dem. Gå in i med känsla. Känna människor, se människors ansikten eller betrakta tavlor som du har runt omkring dig eller bara en tekopp som står framför dig. Smaka av teet, känn teet. Att vara närvarande här och nu är det du faktiskt har runt omkring dig. Sitter du och äter så känn smaken av vad du äter. Låt den finna sin väg genom munnen och upptäck de olika smakerna. Åker du förbi någonstans där det snöar just nu, se hur snön faller utan en värdering, en tanke. Eller som sagt, om du bara sitter där, känn. Känn hur kroppen rör sig som en våg varje gång du andas in. Och varje gång du andas ut. Och försök att känna känslan av tacksamhet utan att tänka jag är tacksam. Gå till hjärtat och känn hur det känns när man känner tacksamhet över människor som finns runt omkring dig, över livet, över att bara lyssna. Över tacksamhet över det som finns i ditt liv runt omkring dig just nu eller i dig just nu. Eller bara ditt andetag. Försök att känna tacksamhet, känna glädje, känna kärlek utan att gå till en tanke om det. Känna lycka. Känna lycka över närvaro, att vara här och nu. Allting som har hänt fram till den här dagen är hugget i sten, det kan vi inte förändra. Men vi kan välja hur vi tänker om det. Och allt som har hänt i ditt liv fram till den här dagen har tagit dig till just den här platsen där du är just nu. Antingen om du sitter här med oss eller om du står på tunnelbanan eller är på jobbet så har allting som har hänt i ditt liv kommit till just det här ögonblicket. Så allting som har hänt borde kanske skett för att du skulle vara här just nu med mig och andas och känna tacksamhet. Känna ditt andetag. Omfamna din kropp, din själ och ditt andetag här och nu. Och när du väl sen öppnar ögonen, se om det finns en möjlighet att kanske bara dela ett leende med någon utan att de begär det. Dela en kram med någon eller bara ditt ljus, det lugnet du nu bär. Bara dela det med dem som finns runt omkring dig bara genom att finnas till. Och sen sakta, sakta kom tillbaka till livet här och nu. Tack för att jag fick komma hit.

Axel Wennhall
Nu ska jag bara sitta och njuta här i ett kort ögonblick. Det är lätt att vara tacksam när man får bli guidad på sådana här meditationer.

Malin Berghagen
Tack så mycket.

Axel Wennhall
Innan vi släpper iväg dig i snöslasket igen så tänkte vi fråga dig om du har något tips på någon gäst som du tycker eller som du skulle vilja lyssna till i Meditera Mera?

Malin Berghagen
Oj, det finns säkert jättemånga. Jag önskar att ni fick en möjlighet att prata med Davidji. Det skulle jag tycka var fantastiskt för ni kommer älska honom tror jag. Jag tror inte att han skulle vara så främmande för om han hade tid eftersom det här Marianne Pagmar stipendiet är så viktigt för honom. Han är en fantastisk människa, en otrolig inspiratör också för att han är ganska okomplicerad. Så det skulle jag nog, om jag tar någon så långt bort. Men sen tror jag också, en person som har betytt väldigt mycket för mig här i Sverige är faktiskt inte någon som är direkt, som står för meditation för mig utan det är faktiskt Kjell Enhager. Som jag tycker är en väldigt cool inspiratör och har väldigt mycket roliga saker att berätta om att vara närvarande i nuet och var vi lägger fokus någonstans. Så honom skulle jag nog tycka att ni ska fråga.

Axel Wennhall
Tack. Och om man vill komma i kontakt med dig, hur gör man bäst det?

Malin Berghagen
Ja det bästa är väl antingen att gå ut på min hemsida, malinberghagen.se eller så följer ni mig på min Instagram för där brukar jag lägga ut allting som händer och fötter i mitt liv.

Axel Wennhall
Och vad händer och fötter härnäst då?

Malin Berghagen
Närmast så är det faktiskt lunch. Jag ska ha en yogadag, meditation dag den 24 mars på Mamita som är bara fyra timmar av en härlig yoga boost med två yogapass och samtal en söndag. Ja, det är det som ligger närmast.

Axel Wennhall
Tusen tack för idag.

Malin Berghagen
Tack själv, tack för att jag fick komma.

Okänd
Tack. Tack.

Axel Wennhall
Tack. Tipsa dina vänner och din familj så vi kan få fler att upptäcka meditation. Och lämna gärna ett omdöme på iTunes. 3. Har du ett tips på något företag som tycker att den här frågan är viktig och som du tror skulle kunna bli vår partner? Hör i så fall av dig till oss på hi@breathein.se. Vi har än så länge aktivt valt att inte gå in med automatiska reklamsnuttar under programmet, utan vi är istället på jakt efter partners som delar vår vision att försöka få hela Sverige och världen att meditera mera. Och som vi givetvis vill lyfta inför och efter våra program. Det var så kul att träffa Malin och ta del av hennes energi. Och är det någonting vi har tagit med oss från dagens samtal med Malin är att göra saker med känsla.