Det här är en transkribering av vårt podd-avsnitt med Daniel Ek om meditation och relationer.

Axel Wennhall
Hej och varmt välkomna till “Meditera Mera” med mig Axel Wennhall som ställer frågorna och Gustav Nord som producent. Vi sitter nu i en bil på väg för att träffa en ny spännande gäst och den här gången är vi på väg hem till Daniel Ek för att prata om meditation och relationer. Daniel Ek bor utanför Stockholm och är legitimerad psykolog, organisationskonsult, författare och yogalärare med en bakgrund i Vipassana-traditionen. Daniel jobbar främst med ACT samt Functional and Analytic Psychotherapy som är inriktad på medvetenhet i relationer. Han är även medförfattare till boken “Tid att leva” och skriver även nu på en ny bok om hur man kan fördjupa vänskap som kommer ut 2020. Tillsammans med Anders Eriksson har han startat Vänskapslabbet som arbetar för att hjälpa människor att bli starkare, friskare och lyckligare genom sina relationer. Och meditation och relationer är precis det vi ska prata med Daniel om idag. Varför är det svårt att vara närvarande i vissa relationer? Vad är social mindfulness? Och hur kan man meditera tillsammans med en annan person? Och vilka tips har Daniel till alla oss som vill meditera mera?

Daniel Ek
Tjena!

Okänd
Jag är nyfiken på att bli flyttad här så det är stökigt samtidigt.

Axel Wennhall
Hej Daniel!

Daniel Ek
Hej!

Axel Wennhall
Kul att vara hemma här hos dig idag. Vi ska ju prata om meditation och relationer med dig. Och jag har fått äran att testa på circling här innan vi spelar in nu.

Daniel Ek
Mm.

Axel Wennhall
Men trots att jag känner mig ganska grundad och närvarande så skulle jag gärna vilja göra en till andningsmeditation. Mm. Som vi tre kan göra här, hemma i ditt kök, vid ditt köksbord.

Daniel Ek
Mm.

Axel Wennhall
Men också som man kan göra om man är på språng.

Daniel Ek
Mm.

Axel Wennhall
Och jag kommer passa på att sluta ögonen. Men det behöver man såklart inte göra. Och i den här meditationen ska vi bara vända blicken inåt. Bara notera vilka tankar som är närvarande just nu. Du behöver inte göra någonting åt de här tankarna. Bara se om du kan observera dem. Och om du märker att du hakar i tanken och följer med tanken så bara vänd tillbaka uppmärksamheten igen. Och se sen om du kan bara observera hur det känns i din kropp just nu. Så om du sitter ner eller om du står eller går. Så kanske du känner dig mer tydliga. , kontakten mot underlaget eller stolen eller vart du än är. Men se också om du kan notera andra sensationer i Notera sen också om du har några känslor närvarande. Se om du bara kan tillåta dem att vara där. Utan att värdera det som bra eller dåligt. Du kan bara checka in med dig själv och notera att precis såhär är det just nu. Så det var en kort landningsmeditation. Kul att vara här. Det här är ju första gången vi träffas alla vi tre. Men vi har ju flera olika kontaktytor till dig. Vi har ju bland annat träffat Fredrik Livheim som du har skrivit en bok tillsammans med och jobbat tillsammans med. Och Albin Hagberg Medin som jag vet är en kompis till dig. Bengt Renander. Och sen fick vi precis reda på att du bor tillsammans med Lasse Lychnell just nu som vi också har träffat. Men jag tror att den första kontaktytan in till dig var genom Bengt Renander och Närvaro podden där du har varit med i två avsnitt. Och jag kan verkligen varmt rekommendera bägge de två avsnitten. Jag har lärt mig väldigt mycket av att lyssna till er två. Pratat om meditation och närvaro. Act framförallt i första avsnittet och sen om circling i det andra. Och just det här om circling väckte mitt intresse för du har ju sen även skapat Vänskapslabbet tillsammans med Anders Eriksson. Och just meditation och relationer tänkte jag att vi skulle utforska tillsammans idag. Det känns jättespännande. Men innan vi kastar oss in i det ämnet, hur kommer det sig att du började meditera från allra första början?

Daniel Ek
Just det. Det är en ganska personlig historia som jag inte alltid delar med alla men nu när du ställer frågan så kanske jag vågar göra det. Det var, jag tror det var 2005 som pluggade jag på universitetet i Uppsala. Pluggade till psykolog och jag hade en kväll när jag låg hemma och gjorde situps i mitt sovrum. Så helt plötsligt så var det som att någonting hände i mitt fokus och jag såg mig själv helt plötsligt utifrån, snett uppifrån. Såg mig själv ligga och göra situps och sen så drogs mitt fokus ut ännu längre ut så då jag såg mig själv utifrån byggnaden. Så såg jag mig själv ligga i rummet, såg alla andra människor i den här byggnaden. Och när det där hände, det var någon slags fokusskifte då eller jag förklarade det som att någon slags decentralisering, ni vet där att man ofta känner att man är mitten av universum eller allt utgår från mig på något sätt, mitt medvetande. Och då var det något skifte som hände och det gjorde att någonting hände med mitt medvetande som handlar om att jag blev extremt närvarande i nuet. Det var som en tjock velourgardin som helt plötsligt togs bort från mina ögon för första gången i mitt liv. Och det kändes som att, gud vart har jag varit någonstans? Hela mitt liv har jag haft en tjock gardin av tankar eller identifikation med mina tankar och upptagenhet med tankar och helt plötsligt så försvann det. Och det jag upplevde då var väldigt starkt. Det många säger att vara i närvaro eller i nuet och sådär. Det var verkligen som att jag landade på jorden för första gången och landade i kroppen och i nuet. Och sen så försvann det här extremt starka tillståndet. Efter en vecka ungefär så börjar jag mer och mer komma tillbaka till det här att åka på tanketåget och tro på tankarna och blir mer och mer upptagen av tankar. Och då tänkte jag, men vad var det här som hände nu? Vad var det? Hur kan man förklara det här? Och då låg buddhismen närmast. När jag letade så var det som, jaha, buddhismen pratar om det här på något sätt. Något tillstånd av att vara i nuet och medveten närvaro, mindfulness. Och sen därefter så började jag åka på retreats och meditera och kunde återuppleva den här starka närvaron som jag hade då.

Axel Wennhall
Det låter intressant att du lämnade kroppen för att komma hem till kroppen.

Daniel Ek
Ja, ja exakt. Ja det är spännande.

Axel Wennhall
Nu vet jag inte ordet för det men det här låter som en upplevelse som man kan ha när man sover. Vad kallas den?

Daniel Ek
Just det. Ja, jag kommer inte ihåg vad det heter.

Axel Wennhall
Intressant att du hade det i vaket tillstånd. Okej, och det här hände då under den tiden som du studerade? Så du hade redan valt?

Daniel Ek
Ja, jag pluggade psykologi då och det här hände bara helt plötsligt en kväll.

Axel Wennhall
Och sen började du åka på retreat och där upplevde du då igen den här formen av intensiv närvaro eller en fördjupad närvaro? Hur var upplevelsen för dig då?

Daniel Ek
Ja, jag skulle vilja säga att det påminner väldigt mycket om den här upplevelsen att kanske inte vara exakt samma men väldigt snarlik och mycket en känsla av att jag har som en slags bubbla eller skydd omkring mig att jag är här, jag är i min kropp, jag känner att jag är här. Och ibland så sticker jag ut på tanketåg eller tanketrådar. Men fokus eller basen är hela tiden jag är här. Jag är här i min kropp, jag är här och nu. Och sen ibland väljer jag att sticka ut på tanketåg och sen komma tillbaka. Och när jag inte mediterar eller när jag låter mig själv gå på många tanketåg, då är det ofta tvärtom att tanketågen är det som är, jag åker resor hela tiden och ibland så kommer jag tillbaka till mig själv. Så att det var en väldigt omvänd bas. Basen blev den här närvaron. Och det kan jag uppleva när jag är på retreats också. När jag kommer hem från retreats så känner jag att nu är jag tillbaka till den här basstationen av att vara här och nu och i kroppen.

Axel Wennhall
Jag vet ju att du har varit på, du kanske har varit på flera, men jag vet att du har varit på två månaders retreats. Varit på Spirit Rock i USA. Och då är min första fråga, varför åker man på två månaders retreats?

Daniel Ek
Just det. Ja, de här frågorna är väldigt spännande för att det är också, jag tänker så här att när man kommer in i det här med meditation och på retreats eller sådana speciella peak-upplevelser som man skulle kunna kalla det för det jag hade eller det man ofta har, återkommande ibland på retreat eller sådär. Det är att jag kan se att det finns olika drivkrafter till att åka på retreat och vissa saker kan ju handla om att man vill uppnå någonting eller man vill förändra någonting, man vill ha någonting. Och andra saker kanske handlar om att man vill bli av med någonting eller man vill slippa någonting. Så jag kan väl säga att för mig har det varit blandat. Att jag har dels velat uppnå det här närvaron igen som jag haft tidigare. Så jag skulle säga att jag har lagt märke till på mina meditationsresor och vad är intentionen här eller varför åka? När jag tittar i backspegeln så blir det ofta tydligare. När jag är på väg då ser jag inte, men när jag tittar i backspegeln och kommer hem då kan jag lägga märke till att okej, antingen kan det vara ibland att jag har jagat någon upplevelse eller någon peak experience eller så handlar det om att det här är verkligen viktigt för mig. Jag vill vara närvarande i mitt liv. Jag vill inte slösa min tid. Jag vill leva utifrån närvaro och kärlek och inte leva i de här tanketågen och bara åka resor hela tiden i tankevärlden utan jag vill känna, jag vill vara i kroppen, jag vill mötas, jag vill möta mig själv och möta andra. Så det har väl varit en slags, jag är väl ganska utvecklingsjunkie på ett sätt att jag vill expandera min förståelse för saker och ting. Jag vill lära mig nya saker och det har både sina goda och dåliga sidor. Jag skulle säga att en bra sida är att jag utvecklas på något vis. Jag kanske blir mer närvarande. Jag kan lära ut till andra och så vidare. En annan sida kanske är den här att det också kan bli ett undvikande av det som är. Jag vill förändra någonting. Det måste ske någon förändring. Det får inte vara så här. Jag kan inte acceptera som jag är. Jag måste bli en bättre person. Om jag blir mer närvarande kommer andra människor gilla mig mer och så vidare. Eller om man har någon idé om att jag ska vara den här närvarande personen. Det kan också bli en identitet.

Axel Wennhall
Verkligen.

Daniel Ek
Så jag tycker att det kan vara svårt att bena ut vad är vad. För att det är ofta blandade motivationer som kommer in. Men sen så kan jag ändå uppleva att när jag väl meriteras så är det som att det autokorrigeras. För att när man sitter där på retreatet eller kommer hem efteråt så får man insikter om vad man håller på med. Jaha, okej, nu ser jag här att jag höll på att bilda en identitet kring det här att vara närvarande och vis eller kärleksfull eller sådär. Och då kan jag släppa det och se att det här var bara ytterligare en identitet som någon del av mitt sinne ville hålla fast vid. Så jag har ändå upplevt att när jag meriteras så blir det någon slags förtydligande av de här motivationerna som ligger bakom. Och effekten brukar nästan alltid vara att jag blir mer ärlig, jag blir mer närvarande, jag blir mer sårbar och öppen och i kontakt med mig och andra.

Axel Wennhall
Jag tänker på att när du beskriver det här med att vara i tanketågen eller att vara i närvaro så kan meditation ha massa olika definitioner och massa olika syften. Men det kan också bara vara så enkelt som att det är en övning för att ta sig från tanketågen tillbaka till närvaro. Och det är ju verkligen det man gör på ett retreat. Och jag vet ju också av erfarenhet att det är upplevelserna på retreaten som ger en väldigt starka insikter för man får uppleva det själv där och då. Men finns det någon insikt som du har tagit med dig från det långa retreatet eller från andra retreat som du kan dela med dig till de som kanske aldrig någonsin kommer åka på retreat och framförallt aldrig någonsin åka på ett två månaders retreat?

Daniel Ek
Någon insikt som jag har med mig som jag tyckt varit hjälpsam då?

Axel Wennhall
Ja men exakt som du tror att kanske kan vara till nytta för andra också.

Daniel Ek
Just det. Många av de här insikterna jag får tycker jag kan vara ganska starka där och då men sen när jag kommer tillbaka till livet så förloras jag den insikten för att jag kommer in i olika andra vanor. Men om jag skulle ta ett kliv ur och titta så här vad är det som har varit viktigt eller vad är en slags om jag skulle rekommendera mig själv utifrån det jag vet när jag är närvarande när jag har insikter på retreats och det om jag tar ett kliv och tittar på det stora hela så skulle jag säga att det finns två insikter som jag tycker är ganska praktiska. Och det ena är att det här med förändring att jag vill uppnå någonting i mitt liv jag vill förändra mig jag vill bli mer närvarande eller mer kärleksfull eller sådär. Att jag kan uppleva i vår kultur att det finns en ganska mycket fokus på individen att individen ska hitta nya verktyg och den ska förändra sig och man ska bara öva och att väldigt mycket tyngd läggs på individens antingen självförverkligande eller självförbättrande på något sätt. Och det jag har kommit till insikt i retreats är att kontexten eller miljön är mycket viktigare än individens jobbande på sin egen närvaro. Och med det menar jag att vill du bli mer närvarande eller kärleksfull kan du ordna miljön som du är i så att de kvaliteterna kan komma fram lättare. Som till exempel om jag stressar väldigt mycket då kommer jag inte ha tillgång lika lätt till att vara kärleksfull, närvarande eller förstående med min partner till exempel. Så där handlar det om att hur kan jag minska stress, hur kan jag göra mindre saker eller hur kan jag börja umgås med människor som håller på kanske med meditation eller är sköna på något sätt eller ger mig någon slags kvalitet. Så att istället för att förändra personligheten eller personen se vad har jag omkring mig? Hur bor jag? Vad gör jag? Vilken typ av jobb har jag? Hur kan jag förändra miljön eller kontexten så att den stöttar mig mot det jag vill utveckla? Och det här sa ju också då Buddha i en av sina sista lärdomar tror jag. Han sa till sin disciple, lärjunge där att det finns tre saker som är viktiga för att om du vill söka upplysning, om du vill bli helt befriad så är Dhamma, Sangha och Buddha tror jag det är. Och Sangha, sa han, Sangha är det viktigaste och Sangha betyder då kompisar, kompisar som hjälper dig och som mediterar och som gör saker som hjälper dig eller som du gör eller vill göra. Så den har jag väl på ett sätt förstått i mitt liv är den är viktigare än att åka på retreat. Så att säga, hur, vilka kompisar umgås jag med? Kan jag få hjälp och stöttning av dem omkring mig? Kan jag gå med i en meditationsgrupp eller kan jag ha träffar med vänner där vi gör närvaroövningar eller så där? Så det är väl en sån praktisk grej som jag har lagt märke till. Och sen sa jag att det var en till insikt. Ska vi se, vad var det här då? Jo, men den andra insikten som jag fått från retreats är att det är inte de här peak upplevelserna, starka upplevelser som man lätt kan bli hookad på på meditation eller retreat som är. De ger inte lika mycket som små beteendeförändringar i vardagen. Så att meditera tio minuter per dag eller att ta en stund i vila eller stänga av mobilen ett par timmar, gå ut i skogen eller de här dagliga vanorna och rutinerna är otroligt viktiga för att skapa ett sinne som man vill ha eller en hjärna som man vill ha. Om jag övar på någonting varje, varje, varje dag så kommer efter ett tag jag bli en ny person eller jag kommer uppleva nya kvaliteter.

Axel Wennhall
Just det där är ju det som skiljer meditationen från egentligen allting annat vi gör. För vi strävar ju hela tiden efter att bli lite bättre eller må lite bättre. Och även om det såklart kan vara en långsiktig ambition med meditationen att bli mer närvarande så där och då så handlar det inte om det. Och men det här är ju lite förvirrande ibland att en meditation är inte bättre för att man mår bättre efter meditationen. Nej. Utan hur kan man vara medveten om det som händer som händer? Att kunna ha den bevittnande förmågan. Det är snarare det som kanske kan, om man nu ska värdera en bra eller bra eller dåligt, ska inte göra det heller. Men det ligger så djupt inrotat i oss att en bra meditation, det är när allt känns fantastiskt efteråt. Ja. Men i den mindfulnessmeditation som jag vet att du också utövat mycket så är det inte det som är målet.

Daniel Ek
Nej.

Axel Wennhall
Utan att de här tillstånden, de är föränderliga också.

Daniel Ek
Ja.

Axel Wennhall
Så det handlar ju kanske snarare om att kunna vara närvarande i alla sina tillstånd.

Daniel Ek
Ja.

Axel Wennhall
Och att kunna vara närvarande även när det inte känns toppen.

Daniel Ek
Ja.

Axel Wennhall
När solen skiner och magen är full.

Daniel Ek
Ja, jag håller med. Jag tycker den är, det är essensen i mindfulness och samtidigt det som är väldigt svårt. För att sinnet har den här tendensen att, ja men jag vill förändra något nu. Jag vill inte känna så här. Jag minns själv när jag var på det här senaste retreatet två månader så lade jag märke till efter två veckor att jag har varit stressad nu i två veckor. Det är någonting jag undviker. Och sen så säger de på varje meditation så här men öppna upp för det som är och acceptera, se om du kan närma dig det som är. Och här har jag gått i två veckor och undvikit någonting. Så bestämde mig för att nu ska jag sätta mig ner och känna efter vad är det som pågår här? Då satte jag mig i lunchrummet när alla hade gått. Jag äter lunch klart och så tänkte jag så här, okej fasen nu ska jag bara, jag måste bara sätta mig ner och jag ska inte lämna stolen förrän jag får fatt i vad är det jag undviker? Vad är det som har stressat mig i två veckor? Och det lägger märke till då att, ah, ensamhet, känslan av ensamhet. Ah, okej. Så bestämmer jag för att, hur känns ensamhet? Sitter det i kroppen? Hur känns det? Kan jag öppna upp för det? Kan jag möta det? Så sitter jag där och sen så märker jag att, aha, okej jag kan hålla det här, det var inte jättefarligt. Och sen efter en fem minuter så känner jag att, jag kan bära med mig det här och det börjar till och med förändras lite, jag kan släppa taget lite om det. Och det var fem minuter jämfört med då två veckor där jag undviker och undviker och är stressad. Så då blir det väldigt tydligt för mig att säga, okej jag har hållit på med meditation i tio år, jag lär ut det här och här har jag gått två veckor och undvikit en liten känsla av ensamhet. Och att det verkligen, då blir man ödmjuk, wow, okej, vi är känsliga varelser, det är jobbigt att känna jobbiga känslor.

Axel Wennhall
Jag tänker också på att det finns ju en annan risk när man har en känsla som är jobbig och det är ju en insikt man kan få när man mediterar, att när man fullt accepterar känslan, precis som du gjorde med ensamhet, och vågar möta den, så förändras den, som du sa, den börjar luckra upp, den tappar sitt grepp om en ganska mycket. Men det kan också göra att man har en tendens att vilja, man har en ambition att känslan ska försvinna, så man försöker acceptera den, men man accepterar den egentligen bara för att man vill att den ska försvinna.

Daniel Ek
Ja, precis, det blir acceptans, blir som en kontrollstrategi nästan.

Axel Wennhall
Och det upplever jag själv att en av de absolut svåraste meditationerna är just att kunna släppa den här kontrollen. Och det är svårt. Mm. Och det är också det man tränar på.

Daniel Ek
Ja. Ja.

Axel Wennhall
Jag vet att du utbildar dig sen till psykolog och har jobbat väldigt mycket med ACT bland annat och skrivit en bok, men jag tänkte att vi ska släppa allting det idag och direkt hoppa in på social mindfulness som du jobbar med idag kring Vänskapslabbet. Kan inte du berätta lite grann om vad social mindfulness är för dig och varför ni startade Vänskapslabbet? Mm.

Daniel Ek
Så om jag börjar med fråga nummer två, varför startade vi Vänskapslabbet? Det började kanske för tre år sedan när jag blev mer egen konsult, jobbade mycket hemma, förberedde föreläsningar och hade inga kollegor direkt som jag träffade vardagligen. Och så började jag känna mig mer och mer ensam och jag lade mycket tid på min karriär och föreläsningar och så vidare. Och så lade jag märke till att det här känns inte bra. Det är många omkring mig som ser upp till den här att bryta sig loss från att jobba nine to five på landstinget eller liksom det här. Wow, vad häftigt och du kan bestämma själv över din tid och du kan ta ledigt en vecka och sen. Visst, det gav mycket frihet, men det gav också just den här känslan av att jag är egen och jag har inga kollegor riktigt. Det gjorde att jag kände mig ensam och då bestämde jag mig för att jag måste göra någon förändring här. Och då bestämde jag mig för att jag ska skriva en bok om vänskap. Så då kläckte jag den idén med en kompis och sen så började vi spåna på det. Och sen har vi fått ett bokkontrakt och sen kom en till kompis med i det här projektet så började vi skriva den boken som går under namnet Länge leve vänner. Den kommer ut om ett år ungefär. Och under den här tiden så började jag också fundera på, eller började märka att det här med vänskap, det finns inte skrivet så mycket kring det. Hur man gör, hur fördjupar man vänskap, hur stärker man vänskap. Så vi har behövt titta på jättemycket forskning och leta, dra i olika trådar. Och sen så beslutade jag mig för att tillsammans stå med Anders, min kompis, att säga men vi måste testa det här själva. För det finns inte liksom, det finns inga facit hur man gör. Så vi måste pröva oss fram. Spännande. Ja, så då startade vi labbet liksom, vänskapslabbet. Vi måste laborera, vi måste testa oss fram. Vi är inga experter men vi kan få hjälp av andra som är sugna på att pröva. Hur gör man för att stärka relationer?

Axel Wennhall
Vad har ni slängt in i ert labb?

Daniel Ek
Ja, jo men vi har väl tittat på lite olika saker och den ena är då en grund som vi kallar för social mindfulness. Och det kommer lite från någonting som kallas för circling. Och det är någonting som kommer från USA från början men sen har det spridit sig till Europa. Och circling skulle jag säga är en form av närvaro och samvaro där man är två och två eller en grupp människor som sitter i en cirkel. Och sen det man gör är att man utforskar nuet. Vad är det som, vad är det jag upplever just nu? Så att man försöker släppa lite av de här tanketågen om vad som har hänt tidigare eller vad man tänker kring saker och ting. Utan man försöker uppleva det som händer just nu i stunden mellan mig och de andra i gruppen. Och sätter man ord på det helt enkelt. Man använder labels eller etiketter eller sätter namn på känslor. Man sätter namn på tankar och förnimmelser. Precis som i traditionell meditation, mindfulness meditation, där man istället sitter själv och blundar och noterar vad som dyker upp. Så då i labbet så har vi tagit delar av det här. Där vi hjälper och instruerar då våra kursdeltagare att långsamt steg för steg pröva att göra öppen mindfulness med öppna ögon. Man sitter mitt emot en annan person och så använder man den här meningen att jag noterar. Jag noterar dina blåa ögon. Jag noterar ljuset som faller mot din kind. Jag noterar att jag känner mig nervös just nu. Jag noterar en tanke om att jag inbillar mig att du känner dig lite nervös här nu. Så man sätter ord på allting som pågår. Och jag skulle säga att det som händer då är någonting annorlunda än det som händer när man meriterar ensam. För att man tittar en annan människa i ögonen och det väcks mer, vad ska man säga, relationella tankar och impulser. Mycket av vår hjärnaktivitet går åt till att skanna omgivningen och försöka förstå andra människor och förstå vem är jag i jämförelse med den här eller vilken status har den här jämförelsen med mig. Bidrar jag tillräckligt i den här gruppen? Tycker de om mig eller inte? Är den här personen farlig eller inte? Och så där. Så att mycket sådana tankar och impulser kan dyka upp då när man istället gör mindfulness tillsammans med någon annan. Och det är det här som jag tycker är väldigt spännande. För att det finns väldigt mycket man kan lära sig på ganska kort tid. Så på en kvart, 20 minuter så har man lagt märke till jättemycket privata, personliga blockeringar eller vanemönster. Eller man kanske börjar tolka den andra och projicera olika saker på den andra som inte stämmer så kanske man får reda på det. Oj, gud, jag tolkar den här personen fel. Man börjar se saker som kan vara ganska svårt om man gör mindfulness själv bara.

Axel Wennhall
Vi fick ju testa på Circling här med dig innan vi satte på bandspelen här. Så du och jag och Gustav satt här och vi hade en i heta stolen. Så det här var ju en första upplevelse. Men det var väldigt intensivt. Det var en väldigt snabb väg till en väldigt djup närvaro. Och precis som du säger så var min upplevelse att jag kunde se vissa mönster i mig själv i relation till er eller till andra. För jag insåg ju att det här var i det här fallet i den här meditationen. Men de här mönstren har jag ändå. Så det kunde vara allt ifrån att när ni kollar på varandra så kunde jag känna någon typ av, inte avundsjuka, men någon typ av lite osäkerhet. Det jag med nu i gruppen. Till en värdering att man hela tiden, eller att jag hela tiden, att det är bra att vara glad.

Daniel Ek
Just det.

Axel Wennhall
Men att när man inte är glad så har det en etikett att vara sämre helt enkelt. Och det fanns massa sådana här små insikter som dök upp i meditationen. Och precis som du beskrev det här med blockeringar i att en känsla av att hur bra för det som hände också när vi satt tillsammans var att det var väldigt mycket glädje. Vi skrattade och log väldigt mycket. Men så var det som att det fanns också en blockering i att hur bra får man må egentligen? Hur härligt kan man få ha det? Som jag vet att också Gustav noterade. Mm. Så det var en väldigt intressant upplevelse. För det är en upplevelse. Jag hade ju hört dig berätta om det här då, som sagt, i närvaropodden med Bengt. Och även om jag har suttit och mediterat väldigt mycket själv så är det här en helt annan typ av meditation. Även om det är väldigt mycket samma. Och jag blir också intresserad av det för det jag märker själv att meditationen har hjälpt mig mycket med är ju att minska min reaktivitet.

Daniel Ek
Just det.

Axel Wennhall
På alla plan. Mm. Men där jag mest, eller där jag har fortfarande en reaktivitet som jag ofta ångrar mig, det är i mina absolut närmaste relationer. Till exempel med min fru Anna. Hon skulle kunna intyga det att jag kan vara väldigt reaktiv. Hon brukar alltid skoja med mig och säga såhär, ska du inte gå och sätta dig och meditera när jag blir irriterad? Mm. Som bara gör att jag blir ännu mer irriterad. Men, och då blir jag ju såklart nyfiken på, hmm, kan circling hjälpa mig i min närvaro med andra och hjälpa mig att minska den reaktiviteten som jag ångrar när det händer? Mm. Hur har du upplevt i ditt liv när du har börjat med circling?

Daniel Ek
Ja, jag upplever att det finns oändligt många lager på något sätt när jag gör circling och social mindfulness att olika människor dyker olika saker upp och jag lägger märke till olika mönster med vissa personer så lägger jag märke till andra mönster med andra människor och att ju mer jag gör det här desto mer och mer mejslar jag ut någon slags förståelse av mig själv som jag kanske inte har haft tidigare. Som att jag ser att, okej, men det här mönstret återkommer med flera. Mm. Det verkar som att jag hela tiden måste vara glad eller jag måste alltid känna att jag bjuder på någonting eller liksom jag får inte vara ledsen när jag är med andra, jag måste ha en viss energi för att andra ska tycka om mig eller efter ett tag så lägger jag märke till att det finns vissa trådar eller mönster som återkommer och det här är troligtvis någonting som ligger ganska mycket hos mig och inte så jättemycket hos den andra. Mm. Och att det kan göra mig väldigt ödmjuk och förstå att, okej, jag är inte ett, vad ska man säga, jag påverkar andra och andra påverkar mig och att jag är inte blank eller jag är inte, vad ska man säga? Jag kan uppleva att mitt sinne kan tänka att det är lätt att skylla på andra. Säga men du gör så här och därför känner jag så. Eller det andra, om jag stör mig på någon så är det den andres fel. Det handlar inte om mig utan jag stör mig på ditt beteende. Men med hjälp av circling och de här insikterna jag får så märker jag att okej, det är en dans mellan två människor här och jag har faktiskt en hel del mönster med mig som jag börjar lägga märke till och att då blir jag mer motiverad att ta ansvar för min del i relationer. Och det jag tar ansvar för är att jag inte är säker på saker som jag var säker på tidigare. Förut var det mer som tydligt att jag stör mig på den här grejen hos dig men nu är det mer som att jag undrar vad jag bidrar med i den här grejen. Så det är någon slags att jag släppt lite kontrollen eller släppt känslan av att jag vet hur jag är och jag vet hur den andra är och mer säger så här, vad tycker du här? Vad upplever du är det som händer nu? Så att jag bjuder in den andra lite mer att jag blir mer nyfiken på hur jag bidrar till den här konflikten eller vad det nu kan vara. Hur ser den andra på mig? Vad ser den andra hos mig? Jag blir mer nyfiken att expandera och lära min syn på mig själv och lära mig om mig själv. Så att själva den här grundinställningen att jag påverkar andra och jag har mönster, den har kommit mer på plats. Och då, det är inte som att jag kan ha en fast bild av mig själv och säga nu vet jag hur jag är utan mer bjuda in till med alla olika relationer. Okej, vad är det som händer här nu? Eller vad ser du här nu? Eller hur är det för dig nu? Vad väcks i dig? Eller hur blev det när jag sa så där nu? Så att jag blir väl lite mer osäker, men osäker på ett bra sätt som bjuder in den andra att lyssna på den andra.

Axel Wennhall
Nej men för det slår mig att vipassana och mindfulnessmeditation betyder ju insiktsmeditation, men det här blir någon typ av insiktsmeditation i relation med andra. Och vi är ju i princip alltid, eller i alla fall väldigt ofta i vår vardag, i relation med andra. Oavsett om det är familj eller kollegor.

Daniel Ek
Ja.

Axel Wennhall
Så det finns ju någonting att lära sig i den relationen som man inte kanske alltid, lika direkt i alla fall, får i vanlig meditation. Man sitter själv.

Daniel Ek
Nej precis, det blir mer IRL-meditation skulle man kanske kunna säga. Just nu det händer. Så att lägga märke till vad som händer just nu och bjuda in den andra att komma med sin tolkning eller synsätt istället för att säga nu sitter jag och mediterar och sen minns jag någonting som har hänt och då förstår jag, då kommer en insikt. Utan så här och nu, okej, nu är jag här, vad är det som händer, jag känner mig upprörd, bjuda in till en gemensam förståelse på något sätt.

Axel Wennhall
Om man lyssnar på det här och är nyfiken på att testa, kan man bara ge sig hän direkt eller behöver man ha någon förkunskap eller hur kan man börja testa circling?

Daniel Ek
Det är lite olika skulle jag säga. Om man är van att meditera så är det ganska lätt att göra det. Men det kan också vara förvånansvärt svårt. Jag har testat med människor som har mediterat länge och så har vi gjort en circling och det verkar som att, oj, det här var någonting helt annat. Just när det gäller relationer så kan vi ha olika mycket bagage med oss. Så vissa har ganska stora trauman med sig i sin uppväxt som handlar om relationer. Att ena eller andra föräldern inte har varit närvarande eller varit väldigt fram och tillbaka, otydlighet eller till och med elakheter eller inkonsekvens. För de flesta skulle jag säga att relationen med sina föräldrar är ofta, det finns någonting som är komplicerat på något sätt. Man har inte alltid känt sig speciellt mött eller sedd eller man har blivit tvingad till saker och ting eller någon annan har fått mer uppmärksamhet i familjen. Vi har mycket relationella mönster med oss och jag skulle säga att det är ofta de som ligger till grunden för all psykisk ohälsa på något sätt. Att jag har inte blivit speglad, jag blir inte mött och sedd och accepterad på något sätt eller respekterad. Så att när man gör circling så kan sådana grejer triggas. Mina relationsmönster kan triggas och mina rädslor. Så om jag sätter mig mitt emot en annan person eller då om man gör circling i grupp, då kommer troligtvis, men med ganska stor sannolikhet, dina relationella mönster att kicka igång. Men är den andra personen trygg, stabil, en närvarande eller de andra i rummet så om det för dig triggas väldigt mycket saker så kan de andras trygga, accepterande, lugna, närvaro hjälpa dig att kanske uppleva de här sakerna som triggas men se att det är ingen fara. De andra är inte som mina föräldrar, de är närvarande, de är kvar här, de dömer mig inte eller sådär. Så efter ett tag så kan det vara som att om man har mycket triggningar så kan det börja lugna ner sig så man får hjälp av andra att lugna ner nervsystemet. Vilket man kanske aldrig har fått tidigare. Så det kan vara otroligt läkande med den här typen av social mindfulness. Men jag ska också säga att det kan också vara utmanande och obehagligt och i vissa fall skulle jag säga att man kanske inte ska hoppa på det direkt. Så jag tror att man får känna efter lite hur mycket kapacitet man har och om man ska göra det, göra det med någon som man känner trygghet med och någon som man vet är snäll eller någon som är accepterande och varm.

Axel Wennhall
Jag tänker att en sak som jag misstänker kanske kan ske om man gör det är att just i relation med varandra att det bygger verkligen på att fullt och hållet acceptera situationen, acceptera det som händer en själv, acceptera vad den andra säger, att inte värdera det, ge utrymme för varandra och inte heller berätta berättelser om varför det är på ett visst sätt. Det är vi så vana att göra i alla andra sammanhang och alla andra konversationer. Det här är inte en konversation per sig utan det tänker jag kan vara en utmaning och börjar en person göra det då kanske den andra ska flika in och börja notera det. Så att det krävs väldigt mycket närvaro och uppmärksamhet för att få till det på ett bra sätt. Det jag har varit lite nyfiken på när du pratar om komplicerade relationer som man kan ha till sina föräldrar. Tror du att den här typen av meditation kan vara läkande i svåra relationer?

Daniel Ek
Ja, jag tror att du tänker i kärleksrelationer till exempel?

Axel Wennhall
Till exempel om man har en komplicerad relation till sin förälder att man sitter då och gör circling.

Daniel Ek
Ah, just det. Jag tror att man kan göra väldigt mycket genom att skapa en kontext kring saker och ting och sätta det man gör i circling då att man förklarar vad man ska göra, man sätter en klocka, man säger under den här tiden ska vi göra circling. Du sitter här, jag sitter här, vi tittar på varandra. Vi ska bara notera det som dyker upp. Vi ska inte försöka hjälpa varandra om något är obehagligt som dyker upp som jag berättar så ska inte du trösta mig. Din uppgift är inte att bekräfta eller trösta eller hjälpa utan vi ska bara tillsammans notera vad som dyker upp. Man kan vara väldigt tydlig med att skapa den här ramen kring det hela. Nu gör vi det här, vi testar det här, det är en liten lek eller liksom det är inte så allvarligt utan vi gör det här, vi testar, är du nyfiken, skulle du vilja testa det? Om man kan skapa tydlighet och den andra frivilligt går med på det som ett utforskande och inte känner att vill du vara psykolog åt mig här nu, ska du försöka förändra mig utan om den andra är genuint nyfiken och man själv kommer med intentionen att ja men det här skulle vara spännande att göra med min förälder. Inte för att jag måste förändra den andra. Han eller hon måste lära sig lyssna på mig utan man kommer med intentionen att utforska tillsammans. Jag vill skapa gemenskap och utforskande tillsammans. Då tror jag att det kan vara jätteläkande och hjälpsamt både med sin partner, med en familjemedlem, med sin bror eller syster eller arbetskollega. Så jag testade med ganska många personer. Jag har inte testat än med mina föräldrar. Jag testade med mina brorsöner.

Axel Wennhall
Hur gamla är de?

Daniel Ek
18 och 15. Okej, hur var det? Ja, det var fantastiskt. Jag blev väldigt förvånad. Oj, det här var som fisken i vattnet. Det här var deras redan, den var inte alls obekväm. Sen gjorde jag faktiskt på första dejten med min flickvän. Och det var fantastiskt. Det kom varandra väldigt nära på ett icke-verbalt sätt. Att skapa någon slags trygghet på bara 10 minuter. Så det är väldigt mycket potential. Även i kärleksrelationer där det är lite gnag eller slentrian till att man gör samma sak, samma mönster hela tiden. Att ska vi testa något nytt? Och sen berättar man om den här ramen. Sen testar man. Och det är väldigt lätt att göra.

Axel Wennhall
Jag har en fara, när du beskriver det här så har jag en fara för mig själv. För nu har jag upplevt det här och jag är väldigt nyfiken på det här. Och har ju då en känsla, vad härligt om jag fick göra det här med några kompisar eller min fru eller sådär. Att jag själv har en stark drivkraft. Men det är precis som du säger att den andra måste vara helt öppen för att göra det här. Annars så landar det fel på något sätt.

Daniel Ek
Jag kan säga att jag brukar vara. Jag älskar verkligen den här social mindfulness och jag är helt såld på det. Och jag berättar det nästan för alla nya människor jag träffar. Vet du vad? Det finns en grej som jag testat och det är skithäftigt. Man gör så här och så här och skulle vilja testa. Och då brukar folk ofta vara nyfikna för att de ser min iver och liksom jag predikar inte att det här måste man göra. Det här är bra för det här. Utan det är den här lite lekfulla. Det är som en lek eller vi ska testa någonting. Så det tycker jag de flesta hookar på. Att det blir något lekfullt. Det blir inte något seriöst, nu ska vi meditera och vi ska förbättra vår personlighet och uppnå någonting. För då kan det kännas som kravfyllt. Nu försöker någon förändra mig. Så det är lite som en lek.

Axel Wennhall
Vi noterade ju när vi satt där och cirklade att. Ser man så att man sitter och cirklar? Det där verifierade. Det såg ut som att du var som ett litet barn som skulle få öppna paketen på julafton. Man såg din förtjusning och förväntan i att göra det tillsammans med oss. Och det var väldigt inbjudande.

Daniel Ek
Ja, just det. Jag tror just det här att släppa mål eller syfte utan att bara nu ska vi utforska någonting. Vi ska testa något som aldrig har hänt förut. Bara närvarande i nuet och se vad som händer mellan oss. Skitläskigt men också spännande.

Axel Wennhall
Om man ser på social mindfulness och vänskap och det ni har utforskat i Vänskapslabbet. Vad finns det för forskning som ni har kunnat plocka upp och använda er av?

Daniel Ek
Det finns ju ganska mycket studier som visar att vänskap och att starka relationer är viktiga. Att de är till och med mer viktiga än om man röker eller inte, om man motionerar, vilken mat man äter, socioekonomisk status och så vidare. Att vänskap eller starka relationer påverkar vår hälsa mer än alla de där sakerna. Men det finns inte jättemycket som säger hur skapar vi starka relationer. Men det finns i alla fall, om man skulle sammanfatta de studier som finns, så finns det lite olika faktorer som man ser är viktiga för att stärka relationer, då vänskapsrelationer. Och de här faktorerna skiljer sig lite i olika studier men generellt sett så handlar det om det man kallar för positivitet. Att positiva känslor tillsammans skapar kontakt. Man vill vara med andra när man upplever roliga, härliga, sköna saker. Om man tänker sig att någon hela tiden klagar och det är jobbigt och man irriterar sig på saker hela tiden. Man vill inte vara med en sådan person för länge. Man drar sig undan liksom. Medan om man kan väcka nyfikenhet eller positiva känslor så skapar man lättare kontakt. En annan sak är förtroliga samtal eller ärlighet eller lojalitet. Att man känner att om jag tar upp någonting här så kommer den andra bemöta mig på ett sätt som är respektfullt. Den kommer inte gå att berätta om det för någon annan. Den kan hålla hemligheter. Den kommer acceptera mig som jag är även om jag visar mina dåliga sidor eller saker jag skäms för så kommer den att acceptera mig. En annan sak är ömsesidighet. Så man ser att givande och tagande. Hur mycket jag ger och hur mycket jag får tillbaka. Det här flödet mellan oss. Om jag hela tiden bjuder på middag men du aldrig bjuder hem mig överhuvudtaget så kommer jag tröttna efter ett tag. Vi är ganska känsliga för det. Det måste inte vara så här att jag bjuder på middag och du måste bjuda på middag. Det kan vara olika saker. Jag bjuder på middag. Men din specialitet eller det du bjuder på är positiv energi eller du ger mig mycket uppskattning eller tid till exempel. Du kanske lyssnar en väldigt bra lyssnare. Vi är känsliga för när en ger för mycket och man inte får tillbaka någonting. Så det är några sådana faktorer. Ska vi återkomma till din fråga. Hur lät frågan? Hur kan man skapa.

Axel Wennhall
Frågan var mer ganska generell.

Daniel Ek
Ja just det.

Axel Wennhall
Vad säger forskningen om vänskap och vad har ni kunnat använda er av i vänskapslabbet? Som ni kan se ger direkt. Kan förbättra relationer mellan människor.

Daniel Ek
Ja. Så en annan stark faktor som man sett är det här. Om man skulle koka ner allting till en sak som verkar vara kärnan i att stärka relationer. Då är det något man kallar på engelska kallar man för perceived responsiveness. Så upplevd responsivitet. Eller man skulle kunna säga att jag upplever att du är lyhörd. Och då handlar det om att till exempel om jag är stressad så kanske du ser det. Och så kanske du kommer och föreslår att sen ska vi sätta oss och bara ta en stund och meritera. Eller istället för att vi ska springa runt och göra saker eller bara prata och prata och prata så kanske du lägger märke till att oj Daniel kommer att vara stressad så kanske du föreslår någonting. Då kommer jag känna mig väldigt sedd. Wow okej. Gud vad tacksam jag känner mig att du såg det här. Så det är bara ett exempel. Men sen kan det vara lyhördhet i att om jag berättar någonting som är jobbigt så kanske inte du sitter och fipplar på mobilen utan då säger okej nu är någonting sårbart som Daniel säger. Nu ska jag verkligen lyssna, titta dig i ögonen, finnas där. Det är ett annat exempel på lyhördhet. Sen kan det vara lyhördhet i andra former. Att ge tid, ge uppmärksamhet eller ge. Ja nu kommer jag inte på.

Axel Wennhall
När jag hör dig berätta så låter det här mycket som närvaro och möta någon som är närvarande.

Daniel Ek
Ja.

Axel Wennhall
För det är ju helt fantastiskt.

Daniel Ek
Så där säger du för att kunna känna lyhördhet eller för att den andra ska kunna vara lyhörd så behöver den vara närvarande. Och det skulle jag säga också att det är kanske ett annat ord som sammanfattar egentligen vad som stärker relationer, fördjupa relationer. Jo, att vara närvarande. För när jag har utrymme och när jag är närvarande då har jag lättare att se den andra. Jag ser om du är stressad eller jag ser om du behöver någonting eller jag ser när du är sårbar och då kan jag reagera och möta dig på ett sätt som är kärleksfullt eller respektfullt. Så jag håller verkligen med att närvaro är egentligen grunden för att lyhördhet ska kunna uppstå. Men det är inte, jag skulle säga man kan vara närvarande men ändå inte vara lyhörd för att man, det kanske, man vet inte hur man ska bemöta den andra. Säg att du kommer med någonting som är jobbigt och jag är närvarande och känner det men jag väljer att på något sätt gå därifrån eller börja prata eller någonting. Jag kan fortfarande vara medveten om att jag gör det men det gäller att vara också modig skulle jag säga. Så mod är en annan faktor som man säger att våga vara sårbar, våga möta det som är osäkert. Okej, jag vet inte vad jag ska säga här nu. Jag bara stannar upp, tittar i ögonen eller till och med kanske bara säger så här, vet du vad, det väcks lite oro i mig nu när du berättar det här för jag vet inte vad jag ska säga. Och då är jag sårbar och lyhörd på ett sätt. Jag visar att jag har hört det och ser dig och visar att jag.

Axel Wennhall
Att kunna vara närvarande egentligen i en situation som känns jobbig eller svår eller obehaglig. Absolut, spännande. Jag tänker tillbaka på, vi pratade innan om att åka på retreat. Och någonting som jag verkligen insett, det är inte bara av retreats, men retreats blir liksom som, där blir det lite mera, insikterna kommer lite kanske kraftigare efter ett retreats än att sitta och meditera hemma. Och det är att, eller en sak jag får av att meditera är att jag får någon typ av insikter, vad som är viktigt för mig. Vad som ger mening och vad jag själv prioriterar i livet. Eller vill prioritera, så ska jag snarare säga. För det är inte alltid att jag prioriterar det. Och relationer är det som bara blir tydligare och tydligare och tydligare. Att verkligen ta hand om och vårda mina nära relationer. Eller egentligen alla relationer. Men att växa upp och kanske inte alltid ha den närmaste relationen med till exempel mina föräldrar. Så har meditationen hjälpt mig att inse att det finns ingenting viktigare. Vilket gör också att jag tar mig tiden och inser, precis det som jag pratat om innan, att det kanske inte alltid är de andra. Utan det kanske är mitt förhållningssätt i relationen som spelar roll.

Daniel Ek
Just det.

Axel Wennhall
Så att det är någonting jag verkligen har tagit med mig. Och sen är det ju då så intressant att höra mer om hur kan man faktiskt utveckla relationer och hur kan man göra det genom en meditationsform som till exempel Circling.

Daniel Ek
Jag kan känna igen mig i det här att relationer blir mer och mer värdefulla och viktiga ju mer jag mediterar på ett sätt. Och ju äldre jag blir. Det är som att de här insikterna för mig har handlat mycket om att på retreat så kan jag se mina mönster som kanske handlar om karriär eller att jag ska bli någon eller stress på ett sätt. Om jag tittar på vad döljer sig där bakom så är det 99% av fallen att jag vill bli omtyckt. Och att jag vill bli sedd, jag vill bli bekräftad och vara med och känna gemenskap. Den känslan av att jag duger inte så jag måste bli bättre. Den finns i liksom. Jag tror vi alla har en hemlighet som är egentligen gemensam. Och det är att vi känner alla att vi inte räcker till på något sätt eller vi är rädda att vi inte ska duga på något sätt. Och det är ju relationellt kan man säga. Det är ju duga inför andra eller med andra. Och ja, jag brukar ofta se om jag kanske avundsjuk på andra eller om jag stör mig på andra som kanske verkar ha någonting som inte jag har eller någon som är väldigt framgångsrik eller de här liksom statussymbolerna som finns i samhället som jag tror vi alla mer eller mindre påverkas av omedvetet att vi vill söka oss till det här. Men sen brukar jag påminna mig om, vad är det de här människorna söker? Så är det egentligen kontakt tror jag. Det är närvarokontakt och en känsla av att jag är okej. Och varför då inte odla det direkt? Istället för att gå en omväg att försöka bli någon person som andra ser upp till eller älskar eller att man skyddar sig genom någon identitet. Utan att ta den direkta vägen. Och jag tycker att circling eller social mindfulness är en ganska direkt väg. Där jag får bli mött av andra. Andra kan se mina mönster, kanske någon dyker upp eller se mina masker och de accepterar det. Och då kan de falla åt sidan och känna att jag måste inte vara den här positiva som är glad hela tiden. De finns kvar i den här gruppen som jag söker. Men de lämnar inte mig, de blir inte irriterade eller besvikna för att nu ser mitt ansikte helt. Kanske är ledsen ut eller kanske gråter eller kanske uttrycker att jag känner mig förvirrad eller trött eller vad det nu är. Och det är väldigt läkande tycker jag när jag kan visa mina sidor som samhället kanske inte riktigt premierar. Det är inte det här att jag är glad och allting är bra och jag har allting under kontroll och allting är så spännande i livet och det är skitkul och mitt liv är jättebra. Jag kan känna att jag orkar inte vara där hela tiden. Kan jag inte få vara ledsen ibland eller trött eller förvirrad. Jag vet inte.

Axel Wennhall
Och det är väl det att det får vi vara men vi tror inte att vi får vara det. Och när vi kan då utforska det här tillsammans så ser vi att det är lugnt, det är okej. Det är skönt.

Daniel Ek
Ja, det är lugnt.

Axel Wennhall
Jag ska vara lite mindful om din tid här. Det här är superkul att utforska det här med men jag tänkte att innan vi ska få meditera här med dig så är jag bara lite nyfiken på hur ofta cirklar du nu? Och hur ser din meditationskompott ut? Hur mediterar du idag?

Daniel Ek
Ja, faktiskt efter det här två månaders retreatet som jag gjorde förra året så bestämde jag för mig själv att nu måste jag ha retreatförbud. För jag la märke till att mycket av mitt retreatmönster hade mer och mer börjat handla om att uppnå speciella tillstånd eller peakupplevelser eller självförbättring. Jag måste göra det här så att det blir mer närvarande så att andra kommer tycka om mig och se upp till mig. Sådana motivationskrafter fanns det bakom. Så då blev beslutet för det här, det här är inte bra för mig. Jag måste ta en paus och jag ska bli mer relationell. Och då började jag lägga mer och mer fokus på circling. Och nu gör jag det kanske olika perioder men som mest kanske jag gör det tre gånger i veckan. Och då kan det vara i en grupp på Skype eller så kan det vara att jag träffar en kompis och gör det eller gör det en och en via Skype. Så jag kanske har en kompis i USA som gör det med, en i Japan, två i Tyskland. Häftigt. Ja, så vänner som jag har lite överallt så kan jag bara boka in en Skype-tid sen så gör vi circling. Så att det är nästan bara circling jag gör nu. Upp till tre gånger i veckan. Och jag upplever att jag får samma kvalitet som när jag meriterar själv eller ja, fler insikter eller fler lärdomar som jag kan använda i relationella sammanhang.

Axel Wennhall
Vi hade ju en väldigt positiv upplevelse här när vi gjorde circling och du har ju pratat väldigt varmt om circling idag men har det funnits stunder eller circlingar när det inte har gått så bra? Hur kan det vara?

Daniel Ek
Ja, jag skulle säga att circling om man gör det i grupp är lite mer riskabelt eller man ska säga att det kan gå lite snett på det viset att om man är väldigt otydlig med vad man ska göra så kan människor bli oroliga och sen så vet man inte hur ska förhålla mig här och så kan olika åsikter komma in och det i sig kan ju vara circling. Att lägga märke till att ja, okej, vi har olika åsikter och nu dyker en konflikt här upp och man kan stanna i circling-spacet som innebär att man är nyfiken på andras tankar, nyfiken på sina egna tankar och inte tar någonting för sanning. Då kan en konflikt som uppstår vara väldigt stark och läkande och hjälpande. För att många av oss är vi jätterädda för att vara i konflikter så vi undviker alltid. Så om det dyker upp i ett space som är tryggt och accepterande, där ingen har rätt eller fel utan vi bara utforskar, då kan man också expandera sin förståelse för att säga okej, vi tänker olika och det är ingen fara, vi är fortfarande vänner efter det här. Det kanske dök upp lite eld och lågor i stunden men vi har alla skrivit under på att vi ska vara icke-dömande, vi ska vara närvarande och hålla space för varandra. Och då om man avslutar på ett sätt, att man ger tid till det att ebba ut lite eller fortsätta circlingen till så att man känner att nu har lågan slocknat lite, det är inte lika hett. Då kan det vara väldigt utvecklande. Men om någon går därifrån eller säger nej, det här vill jag inte vara med om, nu bryter jag det här eller någon håller väldigt hårt på sin åsikt, då kan det bli att någon kanske inte vill komma tillbaka till den här gruppen. Eller man känner att man blir ovänner eller man vill undvika eller det ligger och gnager. Så när vi har kört vår grupp, vi har kört i tre år online, då märkte vi efter ett tag att samma konflikter började återkomma, återkomma, återkomma. Och då tog vi ett beslut att antingen så accepterar vi det här och tycker det här är spännande, att fortsätta utforska de här konflikterna, eller så testar vi att göra någon annan typ av circling. Och då bestämde vi oss för att vi gör någonting där vi alla fokuserar, att alla får tio minuter var. Så om vi har fem i gruppen så är det fyra som fokuserar på en person i tio minuter och sen byter man så fokuserar de andra på en annan i tio minuter och så vidare. Då får alla lika mycket space, det är väldigt tryggt och tydligt. För annars kan det bli lite som att säga, men nu har du, du tar ordet hela tiden och jag känner mig undanskuffad så jag får inte plats för du tar så mycket tid. Så börjar jag bli arg på dig för att du tar för mycket plats och sådär. Så att, ramar, ramar är väldigt hjälpsamt för att minska konflikter.

Axel Wennhall
Vi gjorde ju den circlingen som du precis beskriver och det insåg jag också att det var första gången som sagt och då dök det upp vissa, men precis som du gör i vanlig meditation, vissa tvivel ibland. Okej men, nu händer det mycket i mig, kan jag dela det trots att det var fokus på dig och sådär. Så att det kan jag verkligen se och det är ju ramar i hur det kan hjälpa oss. Jag tänker att det kan vara många som lyssnar på det här som kanske inte har mediterat så mycket. Har du några tips till, eller alla oss som vill meditera mera helt enkelt? Och har du sett någonting som du själv kanske har gjort under din resa som du kanske skulle kunna rådge andra att inte göra?

Daniel Ek
Just det. Mitt tips är ju verkligen att göra social mindfulness när man, om man vill lära sig meditera och inte har gjort det så mycket, att testa att göra circling faktiskt. Att det kan ge en smak av vad fokus är för någonting eller vad stillhet är eller vad man kan uppleva genom meditation. Vilket är då det här närvaro, icke dömande, att stärka det här vittnet, den som noterar. Jag tycker det är enklare genom att göra social mindfulness. Sen finns ju inte det tillgängligt så mycket. Det finns liksom inte så många som lär ut det och så. Och jag vet inte om det var tillräckligt tydligt ramarna här som vi beskrev. Men det är väl ett tips.

Axel Wennhall
Och det är det ni gör bland annat på Vänskapslabbet.

Daniel Ek
Ja, precis. Så det var lite reklam för mig själv. Så att gå in på vänskapslabbet.se och titta på våra kurser och kom på någon kvällsträff eller kurs eller så där om man vill. Någonting annat som jag skulle säga är att man skulle undvika, jag skulle säga att undvika att försöka fokusera för mycket. Det kan jag uppleva har varit i alla fall min problem i början att jag var så, jag ville verkligen bli en bra meditatör. Jag ville verkligen fokusera och göra mitt bästa. Och att sitta och spänna sig för att vara närvarande, det upplever jag som, det kan vara kontraproduktivt. Så att försöka hitta in i kanske, meditera och vara närvarande i stunder som är ganska trevliga redan. Som att säga, men när jag tar en kopp te eller när jag vilar eller när jag lyssnar på musik. Börja träna mindfulness i stunder som är ganska sköna redan. Som man kan uppskatta, som när man äter en chokladbit eller när jag är med mitt barn eller med min partner. Hur kan jag vara mer närvarande?

Axel Wennhall
Vi kallar det meditationsgodis.

Daniel Ek
Just det, precis.

Axel Wennhall
Och nu är det ju dags att få meditera tillsammans med dig. Så vad ska vi göra?

Daniel Ek
Ja, jag tänkte vi ska göra en vänskapsrelaterad meditation som jag kallar för en unik relation. Så ni ska få träffa en vän och sen ska den vännen få träffa, eller ska du få träffa dig själv genom den vännen också. Okej, spännande. Så ja, ni kan sätta er bekvämt till rätta om det känns okej. Sluta ögonen annars kanske vila blicken framför dig på golvet eller så. Och sen vill jag bara bjuda in dig till att lägga märke till vad som finns i dig just nu, hur du har det. Kanske tankar som har väckts efter det här samtalet. Se om du kanske kan parkera de tankarna lite och säga att ja, men de finns där. Jag lyssnar till dig senare. Och bara landa lite i kroppen på det sätt som hjälper dig att landa i kroppen. Kanske handlar om att släppa pannan lite. Fråga käkarna om de vill slappna av lite. Fråga axlarna om de vill sjunka ner lite. Fråga låren om de vill slappna av. Släppa taget lite. Och sen så vill jag att du för din inre syn föreställer dig en vän. Någon som lätt väcker varma känslor. En ganska okomplicerad relation. Det kan också vara ett syskon eller ett barn eller farmor eller farfar eller någon familjemedlem. Men någon som väcker ganska lätt varma känslor hos dig. Se den här personen framför dig när den är som lyckligast. Vad gör den då? Vilken aktivitet gör den? Vad gillar den? Och hur ser den ut då när den är som lyckligast? Hur är det att vara med den här personen när den är som lyckligast? Och se om du kan tillåta dig att när du ser den här personen att njuta av den andras glädje. Ibland kan vi vara lite blyga inför det. Att kanske titta på någon noggrant eller verkligen glädjas åt någon annans glädje. Och nu får du tillåtelse att känna varma känslor i kroppen. Kanske låta värme eller kärlek eller glädje för den andra personen få ta utrymme i kroppen. Se om du kan släppa alla spärrar och hämningar som säger att nej, jag får inte känna så mycket kärlek eller värme. Lägg märke till vad som händer i din kropp. Fortsätt att ha kvar bilden av den här personen. Påminn dig om vad det är du gillar med den här personen. Vad är det den gör eller säger? Hur det är att vara med den här personen? Vad är det du gillar? Se om du kan ta fram det ännu mer. Om du samtidigt kan lägga märke till området kring bröstkorgen. Det kanske blir lite varmt där eller pirrar. Om det inte gör det behöver du inte försöka framkalla någonting. Men bara lägg din uppmärksamhet lite kring bröstkorgen. Och så vill jag att du ser om du kan hitta en vänlig önskan till den här personen. Bara en sådan enkel vänlighet. Det måste inte vara något grandiost eller stort. Utan bara så här, jag vill verkligen att du ska ha det bra. Jag tycker om dig så mycket. Jag vill att jag önskar dig väl. Och det kan hjälpa att säga den här personens namn i ditt inre. Per, jag önskar verkligen att du ska ha det bra. Jag tycker om dig. Och nu så kommer vi göra ett litet skifte. Och du föreställer dig att du hoppar in bakom den här personens ögon. Som nu ser dig. Så du tittar genom den här personens ögon som tittar på dig. Och det kan vara lite läskigt ibland. Man kanske kommer upp tankar som, men vem är jag? Eller jag har väl inte så mycket. Bara låta de tankarna vara med också. Titta extra på vad är det den här personen ser i dig? Varför är den med dig? Den är inte tvingad att vara med dig, utan den har faktiskt valt att vara med dig. Vad är det för kvaliteter den ser hos dig? Och när du är som lyckligast, vad ser den dig göra då? Vilken aktivitet håller du på med? Hur är du när du är som lyckligast? Hur ser det ut? Och vad tror du? Vad känner den här personen när den är med dig när du är som lyckligast? Och om den här personen skulle önska dig någonting vänligt, vad skulle den säga tror du? Se om du kan höra vad den skulle säga. Så kan du släppa den här personens fokus och komma åter igen till dina ögon. Och du tittar på den här personen igen. Den sitter framför dig. Det jag vill att du ska uppmärksamma nu är att ni har en unik relation. Det finns ingen annan i världen som har exakt den relation som ni har. Den är unik. Det är den enda relationen som är precis som er är. Lägg märke till de känslor som dyker upp när du tänker på det. Det finns bara en av den här relationen. Och sen kan du tacka den andra i den här meditationen. Tacka dig själv. Sen så kan du känna kroppen. Känna hur kroppen känns just nu. Det är någon skillnad från när vi startade. Med din egen takt komma tillbaka, öppna ögonen och kanske sträcka lite på dig.

Axel Wennhall
Tack. Jag vill nog vara kvar där. Min bror spelade på vårt bröllop som var alldeles nyss. Det var väldigt fint. Vi ska alla tillsammans åka härifrån snart. Men innan det så undrar vi bara om du har något tips på någon gäst som du kanske skulle vilja höra här i Meditera Mera?

Daniel Ek
Ja, jag tänkte ju på Natthiko Björn Lindeblad. Vi kanske träffade honom redan. Han är väldigt upptagen tror jag. Så Natthiko, det är nog det jag kom på just nu.

Axel Wennhall
Jättebra tips.

Daniel Ek
Tack.

Axel Wennhall
Och tack för idag. Tack för att vi fått testa på circling och fått lära oss mer om meditation och relationer.

Daniel Ek
Tack för att jag fick komma och att ni ville göra circling innan vi körde.

Axel Wennhall
Tack för att du har lyssnat på det här avsnittet av Meditera Mera med Daniel Ek. Vi hoppas att du har blivit inspirerad av vårt samtal och av Daniels meditation. Om du är mer nyfiken på circling och vill komma i kontakt med Daniel och Vänskapslabbet så hittar du hans kontaktutgifter på vår hemsida, breathein.se. Och vi som gör den här podden är jag, Axel Wennhall och Gustav Nord. Och tillsammans så driver vi Breathe In där vi även arrangerar kombinerade meditations och äventyrsresor. Och om du har tips på intressanta getter eller kanske ämnen som du skulle vilja höra mer om så kontakta gärna oss på hi@breathein.se. Och fortsätt gärna att tipsa dina kompisar om podden så att vi kan få fler att upptäcka meditation och bli mer närvarande i relationer. Och är det något vi har tagit med oss från vårt samtal med Daniel är det att det är en direkt väg till närvaro att kolla någon i ögonen.